Regeringens förslag till ny könsbytarlag har kritiserats sönder och samman. Men vad hjälper det? Mina favoritinlägg i frågan kommer från Hanne Kjöller i DN och Jan Guillou i Aftonbladet. Läs dem om du inte gjort det.
Bland riktigt konservativt konservativa är förstås upprördheten stor. Det revolteras inom moderaterna på moderat vis. Det gäller ju det mest grundläggande i vår syn på människan och samhället, vilket rör om på djupet i religioner och kulturer. Det är alltså inte fråga om dagspolitiska ”åsikter”, det går mycket djupare, långt ner i kulturella och myllan sedan hedenhös. Bör inte politiker närma sig dessa frågor med viss försiktighet, eller så got det går lämna frågorna utanför politiken? Jag vill påstår att dessa politiker saknar förutsättningar att förstå vad de ger sig in i här – i all sin aningslöst globalistiska uppblåsthet.
Men, bland de reformdrivande (revolutionärt globalistiska) konstervativa (nykonservativa/neocons/The Democrats), som tror att allt handlar om ”upplevd identitet”, blir det en simpel ”frihetsfråga”. Men, att släppa kontrollen över detta kommer ”att öppna porten till elände”, som Jan G skrev i AB.
Så, vad vi nu ser är en ny slags allians mellan ”urvattnad gamml vänster” (v, s, mp) och ”urvattnad gammal höger” (m, l). Vem som har den effektivaste partipiskan blir avgörande. Många enskilda ledamöter tvekar säkert.
Ett annat exempel
Jag ska inte fördjupa mig mer i just detta. Det finns inte mycket mer att säga i sakfrågan. Jag ska istället ta ett annat exempel, frågan om riksdagens nära förestående omröstning om det exempellöst ogenomtänkta och för Sveriges säkerhet och oberoende mycket hotfulla DCA-avtalet. Detta ska riksdagens ledamöter rösta om i maj sägs det (utan offentlig debatt, folkomröstning eller valrörelse först). Det här – redan av regeringen undertecknade – avtalet ger världens mest krigiska stormakt (USA) fritt tillträde till svenskt territorium för sin krigsmakt (militär och civila personal, samt för obegränsat med vapen och annan krigsmateriel). Dessutom ska Sverige betala en stor del av kalaset, utan att ha någon rätt att sätta stopp. Det är ett grundläggande epokskifte vi står inför. Endast mp och v är emot (42 av 349 ledamöter), vilket innebär stor majoritet för att släppa in främmande makt med sin krigsmaskin i vårt land.
Vad spelar det för roll?
Vad har vi egentligen för en riksdag? Vad spelar det för roll vad vi medborgare röstar på? Vänster eller höger har förlorat sin mening. Det har blivit riksdag och regering emot en majoritet av folket i fråga efter fråga. Och allt påstås ske för 16-åringars frihet (…att för livet förstöra sina egna kroppar) och för att rädda världen från diktaturer. Medierna talar om opinionsmätningar som visar på att en majoritet är för Nato-medlemskap. Men hur kan de veta det efter en skändligen ovärdig och förhastad ansökningsprocess. Och vad med DCA och med könsbytarlagen? Var ska detta sluta?
Och som Jan Guillou brukar skriva: ”För övrigt anser jag att” privatskolesystemet, elsparkcyklar och epatraktorer ska förbjudas. Det är frågor riksdagen borde syssla med, men där verkar de beslutsoförmögna.
Observera då att den omdebatterade könsbytarlagen gäller inte att fysiskt byta kön utan ett juridiskt byte. Man byter personnummer och får kalla sig för kvinna fast man fysiskt är man eller tvärtom. Kul i bastun typ: hej tjejer ja glo ni bara jag har papper på att jag är tjej. I mitt tycke rätt meningslöst och den som är 16 kan väl vänta lite, två år går fort.
Ja, det mesta är uppåt väggarna. Ta det israeliska så kallade Hannibaldirektivet där judar som riskerar att fångas som gisslan ska, om möjligt, avrättas. Fullständigt obegripligt! Eller sprängningen av gasledningen Nord Stream. Civiliserade nationer håller förstås gaskranarna stängda. Eller att kosacker kan konvertera till semiter, flytta till Västbanken och anklaga palestinier för antisemitism och terrorism. Man kan alltså bli vad man vill, men för säkerhets skull ska det nu lagstiftas om nya regler för ungdomarnas val mellan han, hon och hen.
Ryssen kommer, ryssen kommer ekar i riksdagshus och medier medan företrädare för ett land som tycker att 500 000 döda arabiska barn är ett överkomligt pris springer ut och in i moder Sveas sängkammare. Påminner om Ryssland under Jeltsin.
Vad ska Nato göra med Ukraina när kriget är vunnet? Inte lär dom tacka Putin för hans omsorger om ryssarna i öster. Borde inte Zelenskyj tacka Putin för hjälpen med att lösa ett olösligt problem?
Ja, så här kan man fortsätta ett bra tag.
Jag uppfattar den inledande bilden som att riksdagsledamöterna har förstått att deras närvaro är fullständigt meningslös. Därför kommer de inte längre. Inte ens talmannen och riksdagsstenografen (om det finns någon sådan numera) finner någon mening i att delta i mötena. Alla beslut av någon vikt fattas ju av andra personer på annat håll.