Nu stannar allt upp ett par dagar. Alla som jobbar flängde fram till idag som skollade … för att få skinkan griljerad och sillen inlagd, granen fotad och ljusen stakade. Vännen Persson skrev: ”Jag gillar inte Julen, har aldrig gjort det. Det är så mycket jäkt, folk blir stressade, får kort stubin och det blir onödiga gräl. Betydelsen av Kalle Anka klockan 3 på Julaftons eftermiddag måste vara terapeutisk: att tvinga folk att varva ner en aning innan maten och Tomten.”
Jag håller med, förutom att jag ändå gillar julen – trots allt det där. Minns en gång när jag var i 12-13-årsåldern då att min mamma av för mig helt obegriplig anledning bröt ihop och fick ligga i ett mörkt rum med bultande huvudvärk. Någon äldre släkting förklarade att det inte var någon fara, med lite vila skulle allt snart vara bra igen. Så vi andra glammade på och hade trevligt och senare på kvällen tittade mamma ut och log lite blekt. Det finns något obevekligt med julen som ingen rår på. Alla måste vara med, frivilligheten är klart begränsad.
Jag tyckte att julafton var bästa dagen på året full av förväntningar och hög stämning och så slapp man vara i centrum som på födelsedagen.
Så nu kör vi samma race år efter år. Fast vi säger att vi gör det enkelt blir det ändå allt stressigare att få allt och alla på plats, eller åtminstone besked om vem som ska komma och vem som ska vara någon annan stans.
Nu är det julafton och lugnet har faktiskt infunnit sig. Vi har tagit vår obligatoriska promenad i det vackert blåsiga Öregrund och nu skymmer det ute och vi tänder brasan och de levande ljusen inomhus. Kanske blir det ett sällskapsspel till och med framåt kvällen efter julmaten. Nu hör jag Kalle Anka i bakgrunden.
Det blir kanske lite glesare mellan uppdateringarna kommande vecka. Men snart drar vi åter upp tempot och jagar vidare efter sanningen!
God Jul och gott nytt år till alla trogna och otrogna besökare!
Mellan ”Thanksgiving” i slutet av november och ”Memorial day” i slutet av maj har vi i USA tre helgdagar: Juldagen, nyårsdagen och presidenternas, särskilt George Washingtons födelsedagar den tredje måndagen i februari. Fyra, faktiskt. M L Kings födelsedag firas tredje måndagen i januari sedan 1987, då Reagan skrev under förslaget.
Eftersom juldagen i år inträffar på (en) söndag, har Jesu födelse uppskjutits till måndag, så att folket får en ledig dag även i år.
Av mina svenska jular minns jag förstås lugnet och mörkret och den sköna avkopplingen. Skridskoåkning på ma’arna (sv. ”maderna”) på julafton tills mörkret föll m m.
God jul!
PS: I Sverige firar man ju dagen när statschefen dör (30/11, 6/11), men här alltså dagen (ungefär) då de föds. En filosofisk skillnad?
Bengt! Till dina två datum (Gustav II Adolfs och Karl XII:s våldsamma frånfällen) skulle man kunna lägga 28/2 som blivit någon slag inofficiell sorgedag.