Isommarnumret av FiB/Kulturfront (jo, en tidning som står för vänsterns ideologi, den riktiga vänstern alltså, den som är antiimperialistisk) tar redaktören upp faller Richard Turpin, han som fick sparken för att han yttrat något positivt om Ryssland och Putin. Hon tipsar om att hans tal ligger på svensk-ryska vänskapsföreningens hemsida. Jag kollar och här är den.
Där säger han bl a detta:
”Visste Putin om att försvaret av folkrepublikerna Lughansk och Donetsk skulle på ett avgörande sätt förändra styrkeförhållandena i hela världen? Jag tror inte det. Nu vet han det. Nu vet man det i hela världen. Också i Washington, Paris, Bryssel och London. Därför berättar öppet en Boris Johnson att en rysk seger i Ukraina betyder slutet för den västerländska hegemonin. Nu är det inte en hemlighet längre. Med väst går det inte att leva i fred.”
Det Boris säger är detsamma som Jonas Sjöstedt och Hanna Gunnarsson – Ukraina måste vinna. D v s den svenska vänstern anser, i likhet med Boris Johnson, att den västerländska hegemonin (USA:s) inte får upphöra.
Denna hegemoni har inneburit ett otal krig under efterkrigstiden, som alla har startats av USA. Hanna Gunnarsson är född 1983 och kanske därför okunnig om Koreakriget, Vietnamkriget, kriget mot Nicaragua, men Jugoslavienkriget, krigen i Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien kan inte ha passerat obemärkt. Det Globala Syd som hela tiden hållits nere i fattigdom och skuldsättning som råvaruleverantörer till västvärlden borde vara ett väl känt begrepp för en vänsterpartistisk riksdagsledamot. Likaså betydelsen för detta Syd av att BRICS nu erbjuder ett alternativ som bygger på det kinesiska win-win-tänkandet där man (istället för att via lån från IMF sälja vapen från USA:s MIC) bygger ut hamnar och järnvägar för att underlätta ömsesidig handel och där allt fler länder står i kö för medlemskap för att komma ur petrodollarns strypgrepp på världen, där nu senast Saudi Arabien lämnat sin 50 år gamla deal med USA om att bara sälja sin olja i dollar och i stället gått med i BRICS.
Om Ryssland skulle förlora kriget (som Boris Johnson, Jonas Sjöstedt och Hanna Gunnarsson vill) och gå mot den upplösning som var på väg under 90-talet under Jeltsin, faller Kina därnäst och därmed också BRICS och Hegemonens regelbaserade världsordning kan obehindrat fortsätta som förut.
Att vänsterpartiets ledande företrädare tycker att detta är en önskvärd utveckling är något som ni på förtroendeposter inom partiet faktiskt borde sätta er ner och diskutera!
Och läs gärna Putins tal från den 14/6 en gång till och notera det jag markerat i översättningen. Något att diskutera också det.
Etikett är en sak, innehåll ett annat. Står det ”lingonsylt” på burken du tar ur skåpet, men innehållet verkar vara möglig äppelmos, är det en uppenbar skillnad mellan etikett och innehåll. Och det nya innehållet kommer, om det inte rensas bort, att så småningom spränga bort etiketten.
Samma sak med exempelvis politiska partier: de etiketterar sig som goda socialliberaler, socialister, socialkonservativa, men bakom etiketten utvecklas något annat fult och ruttet. Manchesterliberalism och imperialism. Ibland bryter det fram, som när Sjöstedt är i farten. (Har för övrigt varit fundersam om hans lojaliteter länge.)
Är möjligen nazisterna de enda som verkligen låter etikett och innehåll stämma överens, och inte svävar på målet om vad de vill?
Jag brukade betrakta mig som liberal. Kriget i Ukraina förändrade det. Nu har jag ingen politisk hemvist känns det som. Realister och diplomater finns inte i politiken längre. Allt är makt, konflikt, pengar och propaganda. Det politikerna säger är sant eftersom de säger det. Mer bevis behövs inte. Om det de gör sedan verkar leda till motsatsen så beror det på att man är felinformerad eller offer för desinformation. Ideologiska tolkningar är allt, fakta är betydelselösa. Välkommen till Djurfarmen.
Vänstern brukar ju vara duktig på att dela sig. Nu ser det ut som att vi måste göra en ny delning, den mellan imperialistisk vänster (IP) och antiimperialistisk vänster (AV).
Vänstern ska inte vinna krig. Vänstern ska vinna freden.