Första gången jag lade märke till namnet Dag Hammarskjöld var i en bildtext i magasinet SE, som jag hade för vana att storögt läsa. Foton från det som ända fram till 2017 påstods vara en flygolycka i dåvarande Nordrhodesia 1961. Men som vi nu vet var det en nedskjutning. Hammarskjöld dräptes.
När han, optimistisk och tillitsfull, trodde sig vara på väg till avgörande förhandlingar med president Tshombe i regionen Katanga, som brutit sig ut från Kongo och krävde självständighet. I dess spår ett slaktande av Balubafolket.
1965, under en semester i Brantevik på Österlen, sökte vi upp det hus i Backåkra, där han hade tänkt att slå sig ned efter att hans mandatperiod som FN:s generalsekreterare var över. Huset, kanske omvandlat till museum, med låsta dörrar. Vi kikade in genom fönstren.
Hösten 1969 sitter jag mycket på Dag Hammarskjöldmuséet nere vid Fyrisån för att samla material till min C-uppsats i u-landssociologi med fokus på Kuba. I samma hus nu en kinarestaurang.
I den anti-imperialistiska och antikoloniala litteratur som jag slukade nämndes, vad jag minns, över huvud taget inte Dag Hammarskjöld.
I filmen Hammarskjöld från 2023, visas på TV4 Play, lyfts detta däremot fram som utmärkande för honom, hans envisa kamp för Afrikas länder när det koloniala oket skulle lyftas av.
Han stödde aktivt Kongos president, Patrice Lumumba, som sedermera kallblodigt mördades på direkt order av Tshombe.
Lumumba hade en allierad och vän i Sovjetunionen. När ryssarna, med den eldfängde Chrusjtjov i spetsen, tyckte Hammarskjöld inte gjorde tillräckligt mycket för deras förbundne, riktade de ett öppet misstroendevotum mot honom.
Även USA, med Jack Kennedy som president, misstror honom. Han anses vara för välvilligt inställd till de kommunister som hotar Belgiens intressen, läs gruvindustrin, i Kongo. Den senare sällar sig till hans svurna fiender, vill bli kvitt honom.
Mikael Persbrandt, vars skådespelarröst jag har svårt för, tecknar auktoritativt en bild av en humanist och diktskrivande man, som modigt utmanar de kapitalistiska krafterna. En idealist, med en hög kristen moral.
En privat ensam och olycklig man, med blott sin lilla apa och en butler i tjänstebostaden invid Central Park som sällskap. Tillbakahållande sin latenta, homosexuella läggning.
Samtidigt en man som underskattar vilka mäktiga intresse han hotar. Dessutom bryter han mot FN-stadgan när han skickar in FN-trupper att kriga i Kongo. Undviker att informera säkerhetsrådet, handlar på eget bevåg. Trots de lojala rådgivarnas varningar.
Var han naiv och godtrogen? Varför var han inte mer politiskt ”slipad” och taktisk? Ibland tenderar den annars så sympatiske och mjuka att utöva envälde. Lyssnar inte. Säker på sin sak.
Jag kan inte låta bli att dra paralleller till dagens situation. Minus Hammarskjöldgestalten. Det onödiga, människoförspillande kriget i Ukraina.
Inte är det Zelenskyj som driver det. Bakom honom står USA och CIA. Liksom på andra håll i världen. Och nu har Sverige anslutit sig till den imperialistiska stormakten, på väg att tappa mark globalt.
I Sverige sprattlar Kristersson i militärens och den Wallenbergska krigsindustrins trådar.
Självaste general, tillika presidenten, Eisenhower talade om det ”militärindustriella komplexet”. De som vi tror och inbillar oss styr vårt öde, de folkvalda politikerna, gör det inte.
Se gärna filmen. Hur väl den överensstämmer med verkligheten är jag inte mannen att svara på. Förutom det jag känner till i stora drag om händelseutvecklingen.
Lasse Ekstrand har sett filmen Hammarskjöld. Det är bra, den förtjänar uppmärksamhet och bör diskuteras. Men han har svalt dess budskap med agn, krok och lina: Hammarskjöld var en antiimperialist som envist kämpade för Afrikas länder när det koloniala oket skulle lyftas av, han stödde aktivt Kongos president Patrice Lumumba innan denne mördades, men denna renhjärtade ambition motarbetades av Sovjetunionen och USA. Lasse Ekstrand duckar dock blygsamt för frågan hur väl denna bild stämmer med verkligheten. Gott så!
Just den frågan diskuterade jag i FiB/K nr 3-2024, där jag som motbild lyfte fram Viktor Lesiovskijs skildring i boken Gåtan kring Dag Hammarskjölds död. Mycket kortfattat kan man säga att USA utnyttjade Hammarskjöld för sina strävanden, bland annat för att med insats av FN-trupp isolera och ”oskadliggöra” Patrice Lumumba och hans regering. Sovjetunionens Nikita Chrusjtjov kritiserade honom för detta: ”När Förenta nationerna lade sig i Kongos angelägenheter gjorde herr Hammarskjöld, generalsekreteraren, allt för att gynna kolonialisterna. Genom sitt agerande störde han den legitima regeringens normala verksamhet och berövade den transportmedel och kommunikation.” Detta var en uppfattning som delades av flera antikoloniala röster. När Hammarskjöld tjänat ut, sköts han ner av britternas underhuggare i den dåvarande kolonin Nordrhodesia (nuvarande Zambia). USA, som kontrollerade FN-apparaten, tystade ner förloppet, men de vittnesuppgifter som trots allt kom fram i de tre utredningar som gjordes (två av de rhodesiska myndigheterna själva, en av FN) gör att man kan pussla ihop en rätt trovärdig bild av förloppet. Läs gärna boken för att förstå filmen bättre!
Christer L!
Nja, jag vet inte om jag svalde något budskap eller någon idealiserad bild av Hammarskjöld. Utifrån filmen, och hur den framställer honom, ställer jag frågor, undrar och reflekterar. Utan att söka entydighet eller självklara svar. Min poäng var att han drogs in i en kontext, oberoende av hans motiv och bevekelsegrunder, där starka politiska och ekonomiska intressen opererar, och som borde vara det som strålkastarljuset riktas mot. Därför metaforiken om att sprattla i trådar. Gäller också sådana som Zelenskyj och Kristersson. Och varför inte Putin som svenska opinionsbildare och andra älskar att demonisera: om bara Putin försvann, så. Jag nämnde även Eisenhower och det militär-industriella komplexet.
För den som vill se filmen gratis på nätet så kan jag erbjuda följande.
Mitt första minne var från 1960 då jag som flitig dagstidningsläsare av GP och Ny Tid
visste vem Lumumba var. Omvärldsorienterad.
Tal: engelska
Text : svenska (tryck på kugghjulet och där klickar man
på vita fyrkanten och väljer svenska)