Är det något fel på svensk invandringspolitik? Ja säkert. Är det även något som är bra med svensk invandlingspolitik? Ja säkert även det. Men vad det är som är bra respektive dåligt råder det öppet krig omkring.
Alla verkar överens om att invandringen ska vara reglerad på något sätt. Vi har fastslagit den ”mångkulturella modellen” i lag som säger att ”etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas”.
Men vi säger också att invandrare ska integreras, vilket jag uppfattar som att invandrare tar intryck, ändrar vanor, följer lagar, men även påverkar den svenska kulturen som förstås är i ständig förändring. Resultatet av att två kulturer möts är att båda förändras och samlever i en ny, som i Sverige självklart kallas svensk kultur. Assimilering är något annat, som innebär krav på anpassning efter en tänkt majoritetsnorm. Den är respektlös och ofta främlingsfientlig, alltså principiellt annorlunda. Men visst innebär integration också att minoriteten på sikt ska gå upp i majoriteten. I praktiken kan det säkert ibland vara svårt att skilja begreppen åt. I skolan är det särskilt tydligt. Där kan integrationsambitioner ibland uppfattas som assimileringskrav.
Det finns alltså en motsättning mellan den ”mångkulturella modellen” och begreppet ”integration” i praktiken? I UNT 2009-11-22 tar didaktikforskaren Jörgen Mattlar upp det här i en essä Mångkultur på svenska. Han resonerar och konstaterar att det ”finns ett spänningsfält mellan den mångkulturella retoriken och de assimiolationstendenser som förekommer i det svenska samhället, exempelvis i skolundervisningens innehåll.” Maria Ripenberg förnekar kategoriskt problemet på ledarsidan 2009-11-25 Mångkultur är inte integration. Hon menar att begreppet mångkultur inte finns som grund i invandringspolitiken, vilket är underligt. Hon menar att invandringspolitiken vilar på universella värden som ”mänskliga rättigheter, jämställdehet etc”. Basta! Mattlar försöker förklara igen men avfärdas åter av Ripenberg UNT 2009-11-27.
Inte ens denna mångordiga och något snåriga essä av en didaktikforskare om ett problem i invandringspolitiken fick passera utan att avfärdas med en arrogant fnysning. Min fråga till Maria Ripenberg blir därför: Hur ska skolrektorn agera när flickorna skolkar på religionsundervisningen, biologiundervisningen, simundervisningen och vill ha nikab även på lektionerna?
Andra bloggar om: Intressant, invandrarundervisning, nikab, sexualundervisning, simundervisning, religionsundervisning
Måste man inte skilja mellan assimilation och assimilation? Språkligt sett säger den historiska erfarenheten att invandrare som kommer till ett land med etablerat huvudspråk kommer att assimileras i senast tredje generationen, såvida de inte tillämpar endogami eller bosätter sig i koncentrationer.
Beträffande Sverige skriver nätverket Språkförsvaret så här:
”De flesta invandrare i Sverige bosätter sig inte i första hand tillsammans med sina landsmän i koncentrationer; de flesta invandrargrupper tillämpar heller inte endogami. Den förhärskande ideologin i moderna industrisamhällen är att man väljer partner på individbasis, inte på grund av att partnern tillhör en viss etnisk eller religiös grupp. Det finns dock tendenser till vissa etniska enklaver i Sverige, Ã la Chinatown, som exempelvis Ronna-Hovsjö (syrianer) i Södertälje och Rosengård (araber) i Malmö.
Men på det hela taget kommer de som invandrat till Sverige att assimileras i tredje generationen, i vissa fall senare, och därmed kommer ursprungsspråken att försvinna. Om någon skulle få för sig att vilja bromsa denna utveckling, måste man i så fall uppmana finnar att gifta sig med finnar, greker med greker, bosnier med bosnier etc., men detta är naturligtvis en omvänd rasism.
Naturligtvis ska elever, som har andra hemspråk än svenska, ha rätt att studera dessa, men detta ska vara frivilligt och ingen skyldighet, inget som myndigheterna genomdriver. Dessa språkkunskaper omvandlas därigenom till en kollektiv rikedom och resurs för Sverige som land.” (https://www.sprakforsvaret.se/sf/index.php?id=20)
BoP