Jag har röstat blankt… – Vänstern och valet (8)

1. Men ”det går bra för Sverige” lik förbannat. Jag ser två alternativ: rösta blankt eller avstå och därmed avlegitimera den borgerliga parlamentarismen tills ett parti av arbetarklassen för arbetarklassen nått därhän att parlamentet kan användas under en tid som tribun. Då, men inte förr, skall jag börja rösta igen. Detta betyder naturligtvis inte att man lutar sig tillbaka och väntar. Det finns massor av politiskt arbete att göra under tiden. Nu har de tillsatt folk som skall säga till att rösta på vad som helst, bara de röstar. Man kan fundera på vad detta betyder.

2. Vilket är jordens för närvarande största hot? Svaret är de krig som pågår. Vem för krig? De största imperialisterna. Via steigan.no har jag just studerat detta. I den akten ser man att det under president LB Johnsons tid fanns planer på att om tillfälle gavs skulle USA genom atombombning få Sovjetunionen och Kina ”att upphöra som fungerande stater”.

   Vilket sorts samhällssystem råder i de imperialistiska länderna? Marknadsekonomi, det vill säga att ett fåtal personer äger det mesta. Vilka partier är för marknadsekonomi i Sverige idag? I varje fall alla riksdagspartier. Vad är alternativet? Socialism. Finns det partier som är för socialism? Svaret är att jag inte är riktigt säker på det. Men jag vet säkert att både S och V som sagt sig/säger sig vara för socialism aktivt stödet imperialistiska krig och därför får de inte min röst.

   PS. På 70-talet röstade jag en gång. Jag röstade på KFMLr. Sedan förstod jag att det partiet inte var ett socialistisk parti, utan mer liknade Jehovas vittnen. Nu skall jag göra som jag blivit rekommenderad, jag skall lämna soffliggarpartiet och rösta blank.
   DS.

3. Jag ändrar på valdagen min förtidblankröst till (v) som vanligt. Min blankröst ses som personlig snarare än som principiell. Min kritik av vänstern kvarstår:

   Efter över 200 års kamp är socialismens MÅL klart: Alla ska vara med och dela och bestämma. Jämlikhet i pengar och makt. Folket ska demokratiskt äga och styra produktionsmedlen. Avskaffa klassamhället med dess rika och fattiga, mäktiga och maktlösa. Utvidga politisk vart-fjärde-års-demokrati till vardaglig arbetsplatsdemokrati (snuttifierat sagt).

   Efter 100 års försök med olika vägar till socialism – revolutionär ”kommunism” i öst, reformistisk socialdemokrati i väst och statsstyrd tredjevärldensocialism i syd – står det lika klart att alla MEDEL till arbetarmakt och äkta socialism har misslyckats. Två slutsatser:

   Vänstern måste efter realsocialismens alla misslyckanden bli ödmjuk, tolerant, prövande, enande, omtänkande, debatterande varför det gick snett – en debatt som bör spegla den djupdemokrati socialismen vill skapa. Istället råder politisk korrekthet, hårdhänt debatt och en helt omotiverad hög svansföring. Till och med sabotage av SD:s rätt att demokratiskt bli lyssnade på. Man vägrar också att ta debatten med den stora del av arbetarklassen som utan att vara rasister oroar sig för invandring, integration och brottslighet – och bidrar därmed till högerextremismens framgångar i världen.

   Samtidigt hamnar kampen för någon slags socialism i skuggan. Att vara vänster blir för många bara en reformkamp för att putsa på klassamhället och imperialismen. En vänsterkapitalism istället för den grönsocalism som behövs för en rättvisare rödgrönare värld med miljö-klimatansvar. För mänsklighetens överlevnad.

4. Redan på 1800-talet uppstod revisionism och reformism som ifrågasatte marxismen. Se Bernsteins berömda ”rörelsen är allt, målet intet”.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.