Rubriken på detta blogginlägg kommer att ge mig många besök. Så enkelt, men meningslöst är det. Denna blogg har mellan 100 och 800 besökare per dygn eller 1800 till 5600 per månad. Ju oftare jag skriver, desto fler besök får jag. Håller jag upp med skrivandet en hel vecka har jag ändå 100-talet besökare per dag.
De allra flesta besök kommer via facebook (där varje inlägg annonseras), en del kommer också via tidningsartiklar eller andra bloggar där man länkas när man bloggar om deras texter. Dessa besök är av högst kvalité. De kommer av intresse för ämnet och eller för att de känner mig. Det är dessa besök som ökar när man skriver och minskar när man gör uppehåll. Det där 100-talet dagliga besök som kommer oavsett om jag skriver eller inte kommer via sökningar med sökord på sökmotorer. De 10 sökord som givit mig mest besök det senaste året är:
| 1) kattungar | 1140 |
| 2) samlag | 721 |
| 3) knut lindelöf | 698 |
| 4) gravljus | 647 |
| 6) sexualkunskap | 280 |
| 7) jan myrdal | 190 |
| 8) bragebacken | 185 |
| 9) edshultshall orust | 172 |
| 10) mohamed omar | 163 |
Dessa sökordsbesökare kommer sällan av intresse för bloggens innehåll. De råkar bara fastna på vissa språkliga nyckelformuleringar. Mina texter läses säkert i mycket liten utsträckning.
Ett exempel: Den 1/11 i år hade jag plötsligt 850 besök, mer än dubbelt så mycket som jag någonsin haft tidigare på ett dygn. Jag snokade runt lite i min statistiktjänst och fick fram att det vanligaste sökordet som givit besök (647 ggr) just den dagen var gravljus. Ett blogginlägg skrivet för flera år sedan, ”Ett ljus i mörkret” hade haft 650 besök denna dag. Ordet gravljus finns inte i inlägget. Den 1/11 var dagen före allhelgonadagen – stora gravljusköpardagen. Dessa 850 besök gav ingenting, de var bara ett slumpartat sökmotorsfenomen. Denna bloggens grundström av besök är således ganska värdelös.
Vad besökssiffror egentligen berättar om bloggen är alltså svårt att säga. Ett kvalitetsmått kan man knappast kalla det. Det enda man kan säga är att sidan har öppnats ett antal gånger. De som egentligen letade efter något annat och därför klickar bort sig omedelbart är med säkerhet många.
Att skaffa fasta läsare, sådana som själva skriver in sin e-postadress för att få meddelanden om nya inlägg, eller vill abonnera på nya kommentarer för att man själv kommenterat, är de mest värdefulla. Jag har nu lyckats kroka upp 16 abonnenter på nya inlägg och 16 på vidare kommentarer. Det är inte många, men dem är jag stolt över. Jag är förstås allra mest nöjd när någon vill kommentera det jag skrivit. Då får man mera skrivlust.
Jag har också lyckats klättra upp till plats 9 bland politiska bloggar i Uppsala på något som heter ”Bloggranking”. 1:a ligger Lena Sommestad. Vad det betyder förstår jag dock inte, men det har säkert mycket liten betydelse. De verkliga läsarna måste erövras en och en precis som i ”gammelmedia”. Det är lätt att publicera sig, men svårt att få läsare.
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: bloggande, ranking, kvantitet, kvalitét, kattungar, samlag
Jag läser din blogg regelbundet genom att gå till din hemsida; är ingen facebook-användare.
Det slog mig i debatten som följde ”Pol Pots förädiska leende”, att din blogg inbjuder mer till replikskiften än en annan blogg jag läser ganska ofta, nämligen Stefan Lindgrens. När man läser Stefans repliker till Peter Fröber Idling förstår man varför: de inbjuder knappast
till en dialog. Stefan har heller inte särskilt många kommentarer på sin blogg. Det betyder inte att Stefans blogg inte är intressant, för det är den. Bara olika stil.
Det kan finnas andra sätt att fiska upp vad du skriver, och det kanske du inte märker. Jag vet inte om min läsning via Feedreader märks i någon räknare hos den blogg som blir läst.
Jag följer förstås också Stefans Lindgrens blogg. Min ambition är definitivt att skapa dialog. Stefan, som jag känner sedan många år, är mera inne på att ”ha rätt”. Sådan har han alltid varit, men rätt som det är förvånar han med något oväntat. Det finns mycket gott att säga om Stefan Lindgren som skribent, men bara lite gruff.
Har ingen aning om vad Feedreader är. Du får gärna förklara.
Det är ett estniskt gratisprogram som kan laddas ned från nätet, och där man kan ange vilka bloggar man vill följa. Uppdateras en blogg så uppdateras programmet efter ett tag också. Ganska praktiskt.
Tack!