et är egentligen inget att förvånas över att de som ser sig själva som ”klimataktivister” gör sitt yttersta för att sätta dumstrut på alla tvivlarnas huvuden. Jag minns alltför väl slitningarna inom vänstern 1979-80 i framför allt två stora frågor: skolfrågan och kärnkraftsfrågan. Så jag vet att dessa i mitt tycke antiintellektuella stämningar lätt uppstår.
Skolfrågan och kärnkraftsfrågan
I skolfrågan var vi ett antal vänstersinnade som motsatte oss skolflummet och kunskapsnihilismen i skolan. Det faktum att det fanns klassiskt konservativa personer som delade vår uppfattning sågs som beviset för att vi var renegater. Jag minns hur jag kallades korvstoppare och burkmänniska, ja också f-ordet, för att jag trodde på att en lärare i katedern kunde förmedla värdefulla kunskaper i ett klassrum med många elever. Ja, jag blev ömsom hudflängd och ömsom utskrattad.
Idag är alla överens om att det var här den allmänna skolans urspårning startade.
Inför kärnkraftsomröstningen flockades praktiskt taget hela Kultursverige och alla vänstergrupper (utom S som skaffat sig en linje 2) runt linje 3. De slöt mangrant upp bakom idealistiska idéer om ett nytt resurssnålt, decentraliserat, småskaligt grönavågen-samhälle. Till och med i kärnkraftskommunen Östhammar gick ett demonstrationståg strax före folkomröstningen, där man trosvisst sjöng: ”Aldrig, aldrig aldrig ger vi upp… vi är ett träd med djupa djupa rötter, aldrig ger vi upp”. Vad det var de inte skulle ge upp fattade jag aldrig. Barbro och jag stod bredvid och tittade på tillsammans med våra barn och flera av barnens kompisars föräldrar, som jobbade i Kärnkraftverket. Många av våra vänner gick i tåget.
Linje 3-rörelsen var alldeles för orealistisk, livsstilsinriktad och teknikfientlig för att jag skulle ryckas med. Men den ryckte med sig den desillusionerade vänstern, som då suktade efter en ny stor enande fråga, Vietnamkriget var ju över. Jag blev ovän med min syster då, som var aktiv i linje 3-kampanjen.
Idag, 40 år senare, är frågan om kärnkraft tillbaka, och allt fler talar om att använda befintlig kärnkraft så länge som möjligt, utveckla ny och att upparbeta avfallet till nytt kärnbränsle och slippa placera det i kopparkapslar 500 m ner i urberget. Det skulle ju kunna ge oss betydligt mer fossilfri el. Det här tycker många människor är ett förnuftigt resonemang, men de flesta politiker är kvar i 1980 års låsningar. Och, frågan bygger delvis på att det är just CO2-halten i atmosfären som måste reduceras för att rädda klimatet.
Klimatfrågan
Nu är det klimatfrågan. Visst är det skrämmande med hotande isavsmältning, stigande havsnivåer, översvämningar, extremväder, dränkta öar och länder, klimatflyktingvågor… Till exempel skriver den kloke Åke Kilander på fib.se: ”Om ’business as usual’ får råda, kan det i värsta fall vara slut på civilisationen som vi känner mot slutet av seklet dvs. om några generationer”. Hur värjer man sig mot sådant? Inte kan man säga att man tror att det ”nog inte stämmer”.
Fysikprofessorn Svante Svensson kommenterar Kilander med bland annat följande: ”Det finns alltför många (även inom FiB/K) som gullar med klimatförnekarstollar eller (med mig jämnåriga gubbar) som sitter och gnäller eller som t o m försöker smutskasta Greta och de miljontals ungdomar (och som i mitt fall yrkesaktiva pensionärer) som anslutit sig.” Detta uppfattar jag som enbart provocerande.
Varför gå emot och problematisera?
Trots att jag vet att, ett så småningom alltid delar sig ett i två, blir jag nedstämd och besviken på när samtal upphör och konfrontation skapas. Jag är ju en relativt beskedlig människa som vill resonera och söka förnuftet.
Men i klimatrörelsen måste nu – för säkerhets skull – mobiliseras varenda enskild själ för att hindra den stora katastrofen enligt Kilander, Svensson och många andra. Det finns helt enkelt inte utrymme för något annat än att sluta upp bakom IPCC och Greta Thunberg menar man. Alla invändningar eller kritiska frågor måste brännmärkas som rent av ondsinta. Det finns inte längre utrymme för tvivel. Man vet redan vad som oundvikligen måste göras. Är du med eller emot? Skyll dig själv!
Varför ogillar jag detta diskussionsklimat? Är det kanske så att jag alltid måste vara gossen Ruda, sätta mig på tvären och göra mig viktig på det viset? Min rektor på 80-talet tyckte det och gav mig smeknamnet Ruda en gång i en vänskaplig fotbollsmatch elever mot personal. Jag minns att jag inte tyckte det var kul.
Men så är det inte. Jag har helt enkelt svårt att bita ihop när jag möter sådant jag tycker verkar orimligt. Jag väljer idag mina krig mer än förr, men dagens klimatkrig kommer jag inte undan. Jag får stå ut med dumstruten, dumma tillmälen som ”klimatskeptiker” och ”klimatförnekarstolle”.
Jag kan gissa att det finns fler som känner igen sig i detta resonemang.
Cervenka och Widding i klinch
Den kände ekonomijournalisten Andreas Cervenka skrev 18 november en en artikel i Dagens Industri (bakom betalvägg) där han raljerar över ”Greta Thunberghatarna” och de som ogillar ”klimathysterin”. Det var ingen särskilt upplysande artikel, bara ett argumenterande emot skeptikerna med meteorologen Lennart Bengtsson i spetsen.
Den artikeln besvarade Elsa Widding på sajten Klimatupplysningen med en mycket lång text, som punkt för punkt tar ner Cervenkas raljerande till en saklig nivå. Jag har svårt att bedöma allt hon tar upp, men i huvudsak resonerar hon begripligt. Jag ska inte försöka kommentera det hon tar upp, du får själv läsa och bedöma. Det jag här vill påtala är hur svårt det blivit att diskutera när man inte lyssnar. Jag tror att mycket få av Cervenkas läsare läser Widdings kritik. Bland de 79 kommentarerna till Widding finns ingen kritisk, endast hyllningar. Hon når här bara sina meningsfränder. Detta fenomen är ett stort problem för den allmänna debatten. Vi rör oss i våra bubblor. Att ha beröring med fel bubbla är bevis nog för motståndaren att man är på villovägar. En av de goda sakerna med fib.se (och här) är att diskussionen förs öppet inför samma publik (om än numerärt mycket mindre). Vi tvingas ändå lyssna en aning på varandra.
Störta kapitalismen?
Jag ser alltså problematiska övertoner hos ”alarmisterna”. Men det finns motsvarande bland dem som totalförnekar att klimatet kan påverkas av mänsklig civilisation. Exempelvis hävdas att ”klimatlarmandet” är en stor konspiration från monopolkapitalisterna eller globalisterna för att skrämma människor – rädda människor är ju lättare att styra. Målet är också att få varje individ som inte handlar ekologiskt, köper elbil eller aktier i ekofonder att få klimatångest och därmed flytta fokus från de stora klimatsyndarna till varje liten människa. Detta tankesätt är inte så fjärran ifrån vad som framkommer i vissa vänsterkretsar inom klimatrörelsen. I skymundan ruvar där frågan om att störta det kapitalistiska systemet, till förmån för någon slags överstatlig (global) planekonomi. Få talar öppet om detta, det är i alla fall en revolution man tänker ska växa fram av sig själv. Det har till och med framhållits att klimatet inte kan räddas inom ramen för demokratin. Många talar ofta och gärna om att EU behövs för att lösa gränsöverskridande frågor, som miljö- och klimatfrågor. Det här luktar unket och kan leda till vad f-n som helst.
Nej, något sådant överstatligt – mer än möjligen FN – är enligt mitt sätt att se det helt orealistiskt, inte minst med tanke på de spänningar som idag råder mellan de stora makterna i världen. Så, vi får nog finna oss i att leta praktiska lösningar där vi är. Och vi ”vänstersinnade” får nog dras med vår egen slitna gamla demokrati och diskutera med KD, M, SD och de andra inom våra egna gränser. Något annat står oss knappast till buds.
Varför inte stoppa krigen?
Och till sist! En sak som förbluffar mig i klimatdebatten är att ingen talar om de pågående krigen. Hur mycket fossila bränslen förbränns (CO2-utsläpp) inte – helt i onödan – vid sidan av allt mänskligt lidande (som inte tycks ha någon övre gräns för dem som sitter vid spakarna). Hur länge ska vi vanliga och ovanliga svenskar stå ut med att ingå i och låta de rika tjäna ännu mer pengar på Västvärldens krigsoperationer mot världens fattiga? Nog finns det starka antiintellektuella tendenser och skygglappar i denna debatt.
Andreas Cervenka skriver på uppdrag av sin arbetsgivare. Och vem är det?
Knut L!
Bra rutet! Jag gillar ditt inlägg och märker att många av mina vänstervänner tycker jag är knäpp för att jag inte har någon ”flygskam” t ex. Jag har läst och lyssnat på Professor Lennart Bengtsson. Han kan klimat och klimatutveckling och han ingår i IPCC:s klimatpanel. Ändå tycker han att debatten är ”alarmistisk” och icke faktabaserad.
Symbolpolitik är viktig, men ibland känns den löjlig. Att unga engagerade människor går till överdrifter, är jag själv bekant med, men att plus 70-åringar inte kan se igenom slagorden bekymrar mig.
Du hade i stort sett rätt i skolfrågan och i kärnkraftsfrågan. Tredje gången gillt i klimatfrågan?
USA skickar nästa vår 20.000 soldater med stridsutrustning till Östeuropa för den stora Nato-övningen. Nästan lika många europeiska Natosoldater deltar. Samt tusentals markfordon, stridsflyg och krigsfartyg. Vägar och järnvägar riskerar trafikstockning medan transporten österut pågår. Som bekant går varken bombplan eller stridsvagnar på solenergi, så en del koldioxid släpps också ut.
Generalsekreterare Stoltenberg meddelar att Nato ökat sin militära budget med 160 miljarder dollar sedan 2016.
Det är de militära rustningarna som är det existentiella hotet. Förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge innan de unga klimataktivisterna får korn på detta.
Ingvar M!
Hur vet du att Cervenka har en arbetsgivare? Kränger han inte bara sina krior mot räkning i likhet med många andra?
För övrigt kan rekommenderas DIs artikelserie om SKANSKAs fula framfart mot sina anställda både i USA och Storbritannien! Är det arbetsgivarintressen bakom de grova anklagelserna om misshushållning med människor i det fallet också?
Gräver man tillräckligt länge och nystar i tillräckligt många trådar, då blir man otroligt förbluffad över hur genompenetrerad världen är av det globala kapitalet. Från global nivå ner till bostadskvarter och enskilda individer. Detta tack vare det som heter ”private-public governance” – med rötter i den nyliberalistiska kapitalismen. Och det går faktiskt att hitta ett specifikt tillfälle när det fick fart – FNs Riokonferens år 1992 – i det som kallades Agenda 21. Och som beslutades 2016 ska fortsätta i Agenda 30.
FN beslutade i somras att upprätta strategiskt partnerskap med WEF, World Economic Forum, cremé de la cremé av det globala kapitalet. Så nu har kapitalet en legitim plats i FNs beslutsprocess. Det som stater traditionellt skall göra.
Lite olika trådar att följa – Stephan Schmidheiny, F20-foundationen, Rajendra Kumar Pachauri, Professor Jeffrey D. Sachs, Global Challenges Foundation, Klaus Töpfer, Romklubben, Hoesung Lee, Stiftung Zukunftsfähigkeit. Du blir förvånad!
”Du får själv läsa och bedöma”, skriver Knut. Ja, då gör jag det.
(Jag läser.)
Jaha, nu har jag läst. Och kommit fram till att Elsa Widding är det slags debattör som jag sållar bort. Jag sållar bort skribenter som inleder med att tala om oviktiga och ovidkommande saker och vad de har för känslor. Elsa Widding inleder med bland annat dess ord:
”När jag gick tillbaka till artikeln och noterade avsändaren högg det till i magen.”
”om du bara tagit dig tillräckligt med tid att sätta dig in i fysiken istället för att bara snöa in på sannolikhetslära”
Jag går på intryck. Är det antiintellektuellt? Nja, jag undviker mannen som säljer sina handkopierade skrifter utanför min livsmedelsbutik. Jag undersöker inte huruvida han är ett misskänt geni.
Mänskligheten har skrivit hundra biljarder ord. Det är nödvändigt att sålla bort skribenter efter ett första intryck. Vilket jag härmed gör med Elsa Widding.
Nota bene: Jag har inte skrivit något om klimat, uttalat eller underförstått.
Varför inte stoppa krigen? – Bankmaffian lever på krigsförbrytelser och imperialism.
Klimatdebatten är politiskt skapad av bankmaffian, dess politiska lakejer och dess medier och utgör sannolikt en av de avledningsmanövrar som de använder för att flytta fokus, samt att dra in pengar med, medan de höjer sina egna arvoden och sänker värnskatten.
Psykopater, ekonomister och sekterister bryr sig inte om mänskligt lidande.
Hur länge ska vi vanliga och ovanliga svenskar stå ut med att ingå i och låta de rika tjäna ännu mer pengar på Västvärldens krigsoperationer mot världens fattiga? – Folket bryr sig inte om andra folk eller barn som slits i bitar i andra länder. De röstar för psykopatiska partier, eller partier som är för korkade för att valsamverka sig över den 4%-spärr som psykopater har skapat för att stoppa psykopater som SD:s nazi-sionister, vilket inte har fungerat alls, enbart stoppat olika vänsteralternativ från att få mandat.
Var det inte Zhou Enlai som sade ”Det är en marxistisk princip att gå emot strömmen”?
Jag säger ”Keep up the good work!” Knut L.
Du säger att du är emot antiintellektualism. Fint. Men då borde du väl använda intellektuella argument själv. I stället för att självberömmande klappa dig på huvudet?
Jag saknar dina argument för din ”klimatskepticism”. På vissa områden som dietfrågor (kolesterol och ”rött kött”) har den etablerade vetenskapen gjort bort sig. Men jag har inte sett goda argument för att IPCC har helt fel. Snarare tycks man vara för försiktiga i sina prognoser.
Jan Arvid G!
När Elsa Widding skriver ”om du bara tagit dig tillräckligt med tid att sätta dig in i fysiken istället för att bara snöa in på sannolikhetslära” så ger hon uttryck för vad stora delar av fysikerkåren anser om statistik och sannolikhetslära: kvasi-vetenskap. Allt ska ha en orsak. Statistik och sannolikhetslära undviker denna frågeställning och anses därmed diskvalificerade.
Där sannolikhetsbegreppet möjligen accepteras är inom kvantmekaniken. Men det är signifikant att Albert Einstein aldrig accepterade denna syn. Allting ska ha en orsak.
Detta letande efter en yttersta ”orsak” leder, och har lett, människan in i religionen. Om jag kastar en tärning sju gånger och det varje gång kommer upp en 6:a så är antingen tärningen manipulerad eller jag har ”Försynen” på min sida.
Klimatfrågan, om någon, reser sannolikhetsbegreppet precis på det sätt som Cervenka försöker ställa det: om risken är låg, men konsekvenserna stora, måste vi agerade som om vi var 100% säkra.
Sunda förnuftet säger att en avkylning är betydligt mycket värre för oss på jorden än en liten uppvärmning och mer troligt om man ser till historien (snart dags igen). Ändå är så många rädda för just uppvärmning. Hur kan det komma sig? Om man tittar på temperaturserier och havsnivåmätningar så finns inga trendbrott. Ökningstakten är ganska stadig sett över tid sedan mätningarnas början. Ändå pratar man om skräckscenarier och vad som ska hända om 10 år. Finns ett behov av att tro på undergångsscenarier? Jag tror det är för mycket känslobaserat i klimatfrågan. På förnuft och sans fattas bättre politiska beslut än på rädsla, skuld och skam. Fler behöver lyssna på ”magkänslan” istället för på sin rädsla tror jag.
Tycker ni inte att det är märkligt att oljeindustrin är med och sponsrar klimataktivisterna som vill fasa ut fossila bränslen?
Själv har jag funderat lite på det här. Kan det vara så att oligarkerna som kontrollerar oljeutvinningen vill pressa ned priset på oljeaktier för att sen kunna köpa tillbaka dom till ett lågt pris.
Ser en parallell här till ”penningtvättsskandalen” inom banksystemet. Oligarker som Browder/Bloomberg och Black Rock – med kopplingar till Ryssland – sänker banker i Baltikum för att sedan köpa upp dom billigt. Detta pågår just nu. Först ut var Danske Bank sedan Swedbank och nu SEB.
Bara en tanke, jag kan ha fel.
Anders Perssons påstående: ”…vad stora delar av fysikerkåren anser om statistik och sannolikhetslära: kvasi-vetenskap.” måste vara ett av de mest bisarra
påståenden jag sett på denna blogg.
Påståendet är naturligtvis fullständigt uppåt väggarna felaktigt.
Kan man lita på IPCC? Bland annat påstår man att korallreven skulle vara i fara på grund av temperaturhöjning vilket motsägs av forskare bland andra Peter Ridd från Australien. Han har forskat på korallrev i över 30 år men blev av med sin tjänst då han öppet gick ut med att den bild man från IPCC vill ge om korallreven inte stämmer med verkligheten. De mår enligt Ridd bra och växer till. Han säger också att ökad temperatur inte leder till koralldöd. Korallreven i Thailand t ex lever i högre temperatur än Stora barriärrevet. Korallrev fanns och var välmående även när medeltemperaturen var högre etc. Men att säga det här var inte populärt på Ridds Universitet (JCU). Han blev av med sitt jobb. Det tycker jag är ett större problem. Att vetenskapliga resultat styrs idag. Det är ju inte vetenskap. Så styrda är våra lärosäten, alltså idag av den politiska agendan. Med den vetskapen, hur kan då vi lita på vetenskapen?
Ingvar M försöker undvika att svara på frågan om Cervenkas ”arbetsgivare” finns i sinnevärlden! Kan det bero på svaret?
I stället funderar han på om en sponsring av ”klimataktivisterna” pressar ned priset på oljeaktier. Har du kommit fram till något svar att redovisa än?
Agneta Norlin!
Är då verkligen magkänslan synonymt med förnuft och sans och har din mage kompetens att vifta bort IPCC:s varningar?
Att fler är rädda för uppvärmning än för avkylning kanske beror på att en hel världs forskare varnar för just uppvärmning, eller vad tror du själv?
Ingvar Mannersson!
Vad jag förstår så är oljeindustrin med, eller har iallafall varit med och sponsrat bägge sidor i debatten. Det förklaras med att dom både vill försvara dom jättelika investeringar som redan gjorts och görs i fossil industri, men samtidigt inte är dummare än att dom naturligtvis också vill kunna vara med och profitera på ny mer klimatsmart industri. Att dom väljer det tillvägagångssättet tyder på att dom mycket väl vet om att klimathotet är verkligt och att det kräver anpassning även av dom.
Nu ser vi tendenser att klimatrörelsen håller på att glida överheten ur händerna, på ett sätt som kan hota dom fossila investeringarna. Då skickar dom fram sina lydigaste springpojkar bland högerpopulisterna och klimatförnekarna för att sprida förvirring och omöjliggöra en eventuell framtida folkrörelse utanför deras kontroll.
Mats L!
Det gläder mig att du och din närmaste omgivning har en annan uppfattning. I övrigt hoppas jag kunna återkomma till saken i ett större sammanhang eftersom 1000 kommentarstecken inte räcker, nej inte ens 1500.
Anders P!
Det är knappast bara min ”närmaste omgivning” det handlar om. Statistisk fysik har varit ett viktigt delområde av fysiken sedan 1800-talet (Gibbs!), och statistisk analys av mätdata ingår i alla fysikutbildningar i hela världen.
Det känns som om jag sagt det förut ”man skall vara försiktig med att hänvisa till sunda förnuftet eller magkänsla”. Jag tror att det var teknologernas Blandaren som en gång skrev: ”Sunda förnuftet säger oss att jorden är platt.”
Bertil C!
För 20 år sedan hade jag en serie i FiB/K med rubriken ”Mot sunt förnuft”. Formuleringen kom från insikten att det mesta av bra vetenskap faktiskt stred mot ”sunt förnuft” (varför ramlar inte australiensarna och nya zeeländarna av jorden?). Jag gav exempel från fysiken, matematiken och statistiken på hur det sant vetenskapliga ofta stred mot vårt ”sunda förnuft”.
Men gradvis utvecklade sig, tyckte jag, en spricka mellan mig och redaktionen. De verkar ha tolkat ordet ”mot” som det engelska ”towards” medan jag menade något som på engelska skulle betyda ”against”.
Vetenskap är alltså, för det mesta, INTE en systematisering av ”sunt förnuft” utan sammanfattningar i lagar eller regler av observerationer, t ex att en 10 grams sten faller lika snabbt som en 10 kilos.
Aristoteles gjorde en stor insats några hundra år före vår tideräkning när han systematiserad allt vetande utifrån vad som var ”förnuftigt”, ett framsteg jämfört med den rena videskepelsen – men inte tillräckligt.
Det är inget fel på det sunda förnuftet. Är det några som behöver lita på sunt förnuft och observationer, de båda måste ju gå hand i hand förstås, är det dagens fysiker. Om de gjort det hade vi kanske kommit vidare inom fysiken och förstått t ex hur solen fungerar och inte hela tiden blivit förvånade över hur observationerna inte överensstämmer med hypoteserna.
Samma sak gäller i klimatfrågan som jag ser det. Man måste ju låta observationerna styra hypoteserna och inte tvärtom. Man kan ju inte lösa ett mordfall genom att tidigt låsa sig för EN (felaktig?) hypotes. Och magkänslan kan man lita på om man lär sig att lita på den och skilja den från andra saker som rädslan t ex, men det tarvar lite övning.
Varför vill inte klimatalarmister mötas i öppen debatt med de som ifrågasätter om CO2 har den inverkan på klimatförändringarna som alarmisterna påstår? Varför är det så lite faktabaserade argument från klimatalarmisternas sida? Varför stämmer klimatmodellerna så illa med verkligheten?
Agneta N!
Vetenskapen arbetar i bägge riktningarna. Observationer ger anledning att förändra eller skapa nya teorier. Men teorier, eller snarare hypoteser, kan också härledas ur ”tomma intet”, varvid vetenskapsmännen ges en riktning att utforska verkligheten för att se om hypotesen stämmer och kan uppgraderas till teori.
Om en vetenskaplig tes stämmer med ”sunda förnuftet” är inte så viktigt, bara den stämmer med verkligheten. Och tyvärr är ”sunda förnuftet” ofta en dålig vägvisare.
För övrigt är det inte bara kärnfysik, kvantummekanik och relativitetsläran som strider mot det ”sunda förnuftet”. Stora delar av den klassiska mekaniken, den som främst vilar på Newtons arbeten, gör det också, t ex lekssaksnurran.
Anders P!
Det var det som var min poäng, att det ska stämma med verkligheten!
Underbara kommentarer!
Tack Knut Lindelöf!
(för inlägget och siten)
Fortsätt ifrågasätta och debattera!
Leksakssnurran.
Efter en stunds betraktande av filmen verkar dess beteende inte helt oförnuftigt 🙂
Funderar på om det inte är så vi ofta förhåller oss till fenomen vi stöter på i ”verkligheten”. I praktiken som i teorin. Vi finner en någorlunda rimlig förklaring – det obändiga behovet att förstå – och accepterar den, tills vidare. Den behöver inte vara korrekt. Kan till och med strida mot vissa andra förklaringar vi har accepterat. Men verkar i det avgränsade sammanhanget ge rimliga förutsägelser om samband vi kan betrakta eller resonera oss fram till.
Trots detta tror jag vi har fördel av att hålla varandra i hand när det stormar.