KRAGH ÄN EN GÅNG

1. – Debatten om Kraghs artikel 2017, 100 inlägg som nu av professorer avfärdas som mestadels utförd av ryska troll.

   – Svenska förnyade debatten om Kragh, Atlantic Council och angränsande ämnen november 2018–februari 2019.

   – Norska debatten november 2018–januari 2019.

   – Internationella debatten kring Integrity Initiative och angränsande ämnen november 2018–januari 2019.

2. Om man läser artikeln av Kragh/Åsberg som en blogg istället för en vetenskaplig artikel (som bedömts mycket olika av olika bedömare), så har den ett klart underhållningsvärde.

   Särskilt avsnittet ”Operating modes” roade mig, där man bl a kommer in på MH17. Här figurerar en ”Boris”, som t o m släpptes till Degerfors på den tiden det begav sig.

   Jag kan förstå en viss frustration från Tord Björks sida. Leden glesnar! För egen del tror jag att mycket av luften gick ur i samband med mordet på Zachartjenko i slutet av augusti 2018. Han var den klart mest färgstarke separatistledaren, och en våldsam aktivitet utbröt på FB-sidan AEMS (i mindre omfattning även på FB-sidan Ukrainabulletinen med bidrag av TB).

   Men ryssarna orkade inte med någon vägledning. Den stackare som visades upp i Pervyj Kanals nyheter kunde knappt hitta toaletten på cafét där Zachartjenko mördades. Antagligen
   mördades Zachartjenko av ryska FSB, men några bevis för detta finns inte.

   Och nu har Svetlana Dryuk hoppat av!

3. Mats Larsson!
   Men är inte det intressanta här ändå att Ryssland med sitt agerande stoppat den amerikanska expansionen österut. Visst har Ukraina fått betala ett högt pris för att de trodde på den. Men om de haft några kloka ledare – en Paasikivi t ex eller en Kekkonen – hade de förstått att Ryssland förr eller senare skulle agera som de gjorde. Stormakter är ju sådana.

   Sedan kan man förstås fråga sig hur farligt det är för oss att vi har sådana som Martin Kragh och Peter Hultqvist men något att skryta med är de ju ändå inte.

4. Bo P!
   Nej, det var ryssarna och Kreml som missbedömde situationen i Ukraina 2014, precis som Stalin missbedömde situationen i Finland 1939.

   Här en årsrapport om Donbass.

   Efter 5 år börjar personer som t ex Björn Nistad fråga varför inte DPR och LPR införlivas i Ryssland. Kriget skulle ju omedelbart upphöra, till lättnad för civilbefolkningen. Ukraina och internationella samfundet lär inte protestera.

   Efter att ryssarna avvecklat ”Boris”, som länge var ledstjärna för Drake/Romelsjö, parat med det stöd Martin Kragh fått av Rysslandskännare som Kristian Gerner och Stefan Hedlund, så är den här affären avslutad, som jag ser det.

   ”Trotsky” har just kommit till Netflix. ”Flamman” gillade den inte, men jag är fascinerad. Konstantin Khabensky har nu gjort två roller från ryska inbördeskriget!

5. Mats Larsson!
   Ja, vi får väl se. Min bedömning är att vi får leva med den nuvarande oavgjorda situationen i Ukraina fram till den dag då såväl Nato som EU inte längre är något annat än historia. Med reservation för vad som skulle kunna hända om någon ukrainsk Paasikivi eller Kekkonen under den tiden blir vald till landets president.

6. Det är intressant att se hur vänstern inte längre förmår att ta upp principiella frågor kring Natoanhängarnas stämpling av Natokritik som rysk desinformation och Atlantic Councils falska ryktesspridning som leder till de facto yrkesförbud.

   När det gäller att stå upp för nazisternas yttrandefrihet är den intellektuella skärpan framme, när det gäller den pågående attacken där en miljöpartistisk tjänsteman med hjälp av en penna betald av Svenskt Näringsliv blir utsatt McCartyism råder tystnad i all tryckt vänsterpress utom Internationalen. Att fler drabbas illa personligen är det lika tyst om.

   För vänstern står allt så klart. Isolera sig i antiimperialism där vissa förvirrade anser att det finns behov av enhetsfronter med högerextrema som om utrikespolitik går att skilja från inrikespolitik i våra dagar. Andra likt partiideologen Håkan Blomquist fördömer antiimperialisterna som en tynande sek som om inte hans eget SP är lika tynande och bestående av en generation på utgång. Lycka till!

7. Tord B!
   Din kommentar är kryptisk. Kanske några förstår vad du menar, men jag gör det inte.

8. Knut Lindelöf!
   Om Tord Björk menar att den neutralistiska ståndpunkten inte alls finns företrädd så håller jag med honom. Alltså att vi här har en stormaktskonflikt som vi skall hålla oss utanför.

9. Bo P!
   Just nu ser jag ingen politiker i Ukraina av Passikivi-kaliber. Men självklart, om en politiker med ett utpräglat ryssvänligt program skulle vinna, och Ukraina åter driva österut, så är det ju deras eget val.

   Om jag skulle fått en krona för varje gång jag läst, sedan 2014, att Ukraina är på väg att bryta ihop som land, så skulle jag behövt lära mig hur avancerad penningtvätt går till vid det här laget.

   Med tanke på att det är presidentval i Ukraina denna månad, så är ryska nyheterna påfallande passiva. Ja, passiva överhuvudtaget när det gäller utrikespolitik. Förstanyhet har varit Vinteruniversiaden [sic] i Krasnojarsk, där tydligen Ryssland vinner det mesta, med Kanada och Schweiz som distanserade tvåor, om jag minns rätt. Maduro är helt frånvarande.

   Ett givet undantag är rapporteringen av Zhores Alferovs bortgång, som var förstanyhet både morgon och kväll, och där man fick se glimtar av hur vår kung överlämnade Nobelpriset i fysik till Alferov år 2000.

10. Bo P eller Tord B!
    Lägg gärna ut texten lite om detta…

11. Knut Lindelöf!
    För att förstå vidden av dagens svenska politiska förfall behöver man ju bara jämföra Per Albin Hansson socialdemokratisk statsminister för den svenska samlingsregeringen under andra världskriget med Peter Hultkvist socialdemokratisk försvarsminister i dagens svenska regering. Per Albins ambition var att hålla oss utanför krig medan Peter Hultqvists ambition är att dra in oss i krig.

12. Mats Larsson!
    Den väst/öst-konflikt som du nu drar in i diskussionen är ju en produkt av andra världskriget. Alltså inte något som alltid funnits och därför inte heller något som alltid kommer att finnas.
    Här håller jag på de Gaulle som till och med när det kalla kriget var som bittrast såg lite längre och talade om ett Europa från Lissabon till Vladivostok.

    Samtidigt är det förstås också så att Ukraina ligger där det ligger.

13. Mats Larsson!
    Menar du att det är bättre att bo i Ukraina idag än det var att bo i Finland på Paasikivis och Kekkonens tid? Finland ligger ju också där det ligger.

14. Bo P!
    Dina två sista kommentarer var riktade till mig, men jag måste medge att jag inte förstår dem. Att det finns ett spänningsfält i Ukraina mellan öst och väst är en realitet. Det finns i Vitryssland också, om alls inte lika utpräglat. Lukasjenko sa nyligen att 98% av befolkningen vill inte att Vitryssland blir en del av Ryssland. Hur han fått fram den siffran vet jag inte, däremot vet jag att jag aldrig träffat en vitryss som uttryckt längtan att se sitt land absorberas av Ryssland.

    Kazakstan kommer 2020 att lämna det kyrilliska alfabetet och gå över till det latinska.

    Vad Vladivostok beträffar så är det ju ingen typiskt rysk stad. I en del byar i omgivningen pratas ukrainska. Moskvas politik i Fjärran Östern är påfallande defensiv, med målsättning att inte slukas av Kina.

    Hur du kan utläsa att det skulle vara bättre i Ukraina nu än i Finland under 1946–82 förstår jag inte. I Ukraina pågår ett krig med Ryssland, det enda kriget i Europa. Läs rapporten jag länkade den 5 mars.

15. Det finns i stort sett inget som i sak bemöter de omfattande inlägg jag haft i den här historien som börjar med Kraghartikeln 2017. Varken här eller på annat håll. Det var ju det som artikeln Knut delat handlade om.

    ”Efter att ryssarna avvecklat ’Boris’, som länge var ledstjärna för Drake/Romelsjö, parat med det stöd Martin Kragh fått av Rysslandskännare som Kristian Gerner och Stefan Hedlund, så är den här affären avslutad, som jag ser det. ”

    Mats L! Svepande minst sagt. Faller mina sakargument för att några andra som i åratal kritiserat Ryssland/Sovjetunionen ställer upp bakom Kragh? För övrigt har både Anders R och jag kritiserat USA och Nato under mycket lång tid innan vi ens visste att ”Boris” existerade.

16. Mats Larsson!
    Ja, Finland lät sig finlandiseras, som det brukar heta, och slapp kriget. Medan Ukraina inte ville låta sig ”finlandiseras” och istället fick kriget.

    I Mexico säger man ”Så nära Förenta Staterna och så långt till Gud” och så är det ju i den realpolitikens värld vi lever. Gud finns inte men stormakter gör det.

17. Lars D!
    Det är klart att min formulering var (medvetet) svepande. Teckenbegränsningen medger inga långa analyser. Formuleringen avsåg er följsamhet till Ryssland, inte Nato-motstånd.

    Jag har sagt det tidigare, men upprepar: jag har inga invändningar mot att du anser att Kragh/Åsberg-artikeln är vetenskapligt undermålig. Men att anmäla den för oredlighet var fel och fegt. Möjligheten att få den fälld var liten, men att få kritiska formuleringar att sedan använda i debattartiklar lockade naturligtvis.

    Att skriva en ”comment” till tidskriften, med de viktigaste kritiska punkterna, hade varit det intellektuellt hederliga sättet. Kragh/Åsberg hade sedan fått möjlighet att bemöta kritiken.

    Nej, dina argument faller inte för att Gerner/Hedlund (och många andra) ställer sig bakom Kragh. Men min uppfattning är att affären nu är avslutad.

    Slutligen förstår jag inte varför du skriver under artiklar du skriver som privatperson med titel och tillhörighet. Vad har SLU med saken att göra?

18. Börjar man föra fram Kristian Gerner som någon form av sanningsvittne är man ute på djupt vatten. Gerner har bland mycket annat gett sitt stöd till en så makalöst oseriös person som Staffan Skott.

19. Sven-Eric H!
    Du dammar alltså av ”experten på sovjetisk marschmusik” (Staffan Skott), som Stefan Lindgren kallat honom, för att misskreditera Kristian Gerner?

    Det var länge sedan jag läste Staffan Skott, antagligen någon bok jag lånade hem från biblioteket. Slog upp honom på Wikipedia och ser att han är en av Sveriges mest anlitade översättare av rysk dramatik. Hans fru är Maria Nikolajeva, professor i litteratur vid Cambridge University, och med ett h-index (enligt Wikipedia) på 26.

    Jag slog upp Romelsjös (globalpolitics.se) senaste blogg om Martin Kragh (9 mars) och noterade att av 19 kommentarer så är nästan hälften skrivna av anonyma personer, d v s personer som inte skriver under sina fulla namn. Och då har jag inte räknat bort kommentarer från Romelsjö/Drake.

    Staffan Skott och anonyma kommentatorer, är det den sista försvarslinjen?

20. Knut Lindelöf anser att jag skriver kryptiskt. Kanske föredrar många Mats Larssons klarspråk ”Knut L! Jag tror att det kommer att krävas mer för att du ska räknas in i Putins nätverk, men sannolikheten ökade efter att Mats Parner kastade in handduken.” Jag uppfattar detta yttrande som hånfullt och hotfullt snarare än vänligt realistisk. I klass med Kraghs metoder.

    Den anonyma grupp kring Kragh som gav upphov till hans artikel och Expressens avslöjande av Kremlfjäsk byggde på att läsa igenom tusentals facebookinägg. Ur dessa vaskades fram ett enstaka exempel eller också stämplade man helheten tendentiös och förklarade sedan varje person som bidragit till gruppen som skyldig till allt som skrivits genom en moderniserad McCartymetod. Mats Larsson följer i spåren när han överanstränger sig för att koppla Aktivister för fred och mig likt den bedräglige Kragh till Anti Euromaidans politiska linje. I länkarna ovan finns sakliga argument för att professorerna har fel om Kraghs forskning.

21. Tord B!
    Att nu försöka distansera sig från Anti-Euromaidan är väl senkommet. Du har under det senaste året varit en av de flitigaste skribenterna på den FB-sidan. Du fokuserar nästan uteslutande på negativa sidor av Ukraina (sådana finns förvisso), samtidigt som du har mycket lite att säga om Rysslands aggression mot Ukraina.

    När jag besöker Kiev försöker jag träffa Ukrainas främsta forskare inom livsvetenskaperna, en brilliant kvinna, född och uppväxt i Donetsk, där hon också byggde upp ett laboratorium av internationell toppklass och med stor betydelse för folkhälsan i hela regionen.

    Hon har berättat för mig i detalj hur de ”ryska turisterna” kom dit och tog ledningen för ett uppror mot Kiev. När upproret så småningom misslyckades, gick ryska reguljära militärförband in i Donbass och återställde ordningen.

    Hennes viktiga verksamhet är nu helt slagen i spillror av den kriminella ledningen för DPR.

    Var kan man läsa om sådant i din ”Ukrainabulletin” eller ”Aktivister för fred”?

22. Mats Larsson!
    Jag vet att du inte gillar att man talar om intressesfärer. Och det är ju riktigt att de inte finns i FN-stadgan. Men i realpolitikens värld finns de och därför kan man inte blunda för dem utan att det kostar något. Och i det här fallet (”Rysslands aggression”) är priset förstås att det man säger inte blir särskilt relevant.

23. Bo P!
    Detta har du upprepat många gånger på denna blogg, men jag råkar vara av en annan uppfattning. Relevansen får sedan andra bedöma. Om inte folkrätten är till för att värna mindre nationers oberoende, så har jag uppenbarligen fått helt om bakfoten vad den är till för.

    Jag konstaterade i en tidigare kommentar att ”putinismen” i Sverige är på kraftig tillbakagång. Jag tror att det är en stor fördel för Nato-motståndet och uppehållandet av den svenska alliansfriheten.

24. Mats Larsson!
    Som jag uppfattat det är det bara på några bloggar som vi har någon ”putinism”. Medan ”amerikanismen” idag närmast är ett slags statsreligion. Vi är med i USA/Natos krig utan att vara med i Nato.

25. Mats Larsson!
    Jag delar inte din syn på förhållandet mellan ”putinister” och ”amerikanister”. Jag menar att ”putinisterna” är de bästa motståndarna som ”amerikanisterna” kan få. För då är det bestämt att valet står mellan två stormakter och det tredje alternativet – alltså att vi inte skall binda upp oss till någon stormakt alls – kommer då inte ens att finnas med på dagordningen.

26. Ang. Martin Kragh.

    Tom Andersson, som i en debattartikel i Aftonbladet den 7 mars skrev att [ang. Kragh/Åsberg-artikeln] ”riktlinjer för kvalitet och etik i forskning grovt åsidosatts”. Tom Andersson är utredare på myndigheten för Trafikanalys, och hade uppenbarligen fått vissa saker om bakfoten i epost-utväxling med King’s College London.

    Jag försökte kontrollera och ev. länka vad Lars Drake skrivit om Tom Andersson på synapze.se, men den sidan laddar just nu inte. Jag vill inte citera ur minnet.

    Någonting säger mig att det här är det sista vi hör från Tom Andersson i Kragh-affären.

27. Ordet ”putinism” kan uppenbarligen betyda lite vad som helst. Vi är t ex absolut inte putinister i den meningen att vi sänder svenska soldater till Ukraina för att där hjälpa ryssarna. Som vi nu i snart tjugo år har sänt svenska soldater till Afghanistan för att i kriget där hjälpa amerikanarna.

    Ja, just nu lutar jag mest åt att putinismen är något som amerikavurmarna hittat på för att den är så bra att ha. I den meningen jag var inne på i min kommentar på den här tråden den 13/3 18.05.

28. Nu är synapze.se igång igen. Så här skrev Lars Drake om Tom Andersson den 2 mars:

    ”Tom Anderssons kompetens för bedömningar på det här området är inte lätt att avfärda. Han är tidigare analytiker på kris- och beredskapsområdet, fil dr kognitionsforskning, fil lic matematisk statistik, fil kand fysik, lingvistik och socialantropologi.”

29. Mats L!

    Det här var intressant. Vilka negativa sidor anser du finns i Ukraina?

    Kristian Gerner har diskvalificerat sig själv som seriös aktör då han omfamnar en sån som Staffan Skott. Att Skott är ”en av Sveriges mest anlitade översättare av rysk litteratur” har inte ett dugg med saken att göra.

30. Sven-Eric H!
    Korruptionen är det största problemet, bortsett från att man befinner sig i krig.

    Ukraina har förbättrat sin position något, f n plats 120. Ryssland ligger på plats 138. Vitryssland har en klart bättre placering och även en ytlig observatör som jag så ser skillnaden mellan Ukraina/Ryssland och Vitryssland.

    Jag har märkt en ökad aktivitet gällande Ukraina under den senaste veckan i rysk TV (nyheter, paneldiskussioner). Det kan bero enbart på det kommande presidentvalet. En annan möjlighet är att man planerar något för sommaren. 2015 var senast ryssarna hade möjlighet till en offensiv, men den låga aktiviteten i rysk TV gjorde att jag då bedömde en sommaroffensiv som mindre trolig. I september 2015 fick vi facit (Syrien).

    Svitlana Dryuks avhopp var ett streck i räkningen för ryssarna, hon står ju modell för huvudpersonen i den film som ska ha premiär den 9 maj.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.