Magdalena Andersson (S) [Foto: T Löfqvist/Sydsvenskan)
– Nej. Jag håller inte med dem som ställt förslagen. Det gör inte heller en enig partistyrelse. Jag vill lägga fokus på kvalitet. Det är mycket viktigare än i vilken form verksamheterna drivs.
Ovanstående är visserligen ett citat av ett citat, men jag tar för givet att Magdalena Andersson faktiskt sagt det hon påstods ha sagt till Sydsvenskan 2013-02-24 i samband med att bland andra Skånedistriktet m fl. öppet stöder en motion till S-kongressen i april, som går emot partiledningens beslut att hylla valfrihet i välfärden som ett framsteg. Läs också här.
För det första! Partistyrelsen var inte enig på sitt möte då beslutet togs om att försvara valfrihet i välfärden. Flera ledamöter var osäkra, eller öppet kritiska. Röstsiffrorna kanske visar att ingen röstade emot, men det resultatet uppnåddes efter mycket hårda påtryckningar. De kritiska eller tveksamma tvingades i praktiken att rösta som Magdalena Andersson och Stefan Löfvén. Det har jag från säker källa.
Magdalena Andersson ljuger alltså. Men det går inte att bevisa, utan att någon som var med på mötet berättar hela sanningen.
För det andra! Påståendet att verksamheternas kvalitet kan betraktas fristående från själva driftsformen är kvalificerad rapparkalja. Detta kommer hon omöjligen att kunna försvara i en debatt med fristående självtänkande partikamrater. Det är dessutom en katastroflinje om man nu vill vinna valet 2014.
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: Magdalena Andersson, valfrihet, välfärd, Socialdemokraterna
Knut!
Nu sade hon ju inte ”att verksamheternas kvalité kan betraktas som fristående från själva driftsformen”. Hon säger att kvalitén är viktigare än driftsformen och i det har hon förstås rätt. Se upp för spöken mitt på dan´.
Varför är det rätt, Christer? När man inte är överens om vad som är ”kvalitet” och aldrig kommer att bli det.
Bo!
Därför att alternativet är ännu osäkrare, dvs att driftsformen är viktigare än kvalitén …
Vänner!
Kvalitén är förstås viktigast. Men problemet är att viktiga kvalitéer man måste ställa på grundskolan inte kan uppfyllas i en grundskola med fritt skolval. Själva frånvaron av val, att man kan lita på att närmaste skolan är god nog, gynnar den pedagogiska situationen. Radhusbarn såväl som höghusbarn blir klokare av att gå i samma klass. Att det ska vara så förbannat svårt att förstå i dessa dagar.
Instämmer helt, Knut! Friskolereformen är en segregationsreform.
Christer!
Du är dig lik. Du ser som i vår föregående diskussion bara två alternativ. Men målet är varken driftsformen eller ”kvaliteten”. Utan det är att verksamheten ifråga inte skall vara målstyrd alls. Utan regelstyrd. Som den var tidigare. Innan marknadsfundamentalisterna utifrån sitt varuproduktionstänkande slog klorna i den på 1980-talet.
Bo P!
Överens med ditt senaste inlägg. Speciellt sista meningen. Men jag upplevde att det var i början av 90-talet man började leka marknadsekonomi inom den offentliga skolsektorn?
Knut!
”Att det skall vara så förbannat svårt att förstå …” säger du. Kan det vara så att när man väl köpt det från varuproduktionen hämtade kvalitetsbegreppet så är det inte bara svårt utan till och med omöjligt att förstå det du säger.
Bo!
Ja, så är det kanske. Kvalite´ ska kunna mätas och anges i siffror. Allt annat har blivit utan mening för räknenissarna.
Christer!
Ja, början på 90-talet eller slutet av 80-talet. Senaste upplagan av Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien har 1987 som första året för förekomsten av såväl ”kvalitetssäkra” som ”kvalitetssäkring” och det i den aktuella användningen.
För ordet ”kvalitet” är 1615 den första förekomsten. Och det just i varusammanhanget. Enligt samma ordbok.