Jag minns hur kul det var att undervisa om och resonera om pengar med mina mellanstadieelever. Pengarna är till för att göra det lättare att köpa och sälja saker. Pengarnas värde står tydligt tryckt på sedlar och mynt, det är bara att räkna. Bara kungliga myntverket får tillverka pengar. För om alla fick trycka sedlar hemma på skrivaren skulle alla kunna bli stormrika utan att göra ett nyttigt handtag. Det skulle ju bli orättvist och kallas falskmynteri. Nej, det skulle inte funka. Ingen skulle ju vilja arbeta eftersom det är lättare att trycka sina egna pengar. Det där förstod alla mina mellanstadieelever utan problem.
Sedan dess har mycket hänt på det här området som varit helt utanför min fattningsförmåga. Jag minns till exempel när Kjell-Olof Feldt övertygade alla makthavare och fick tyst på alla skeptiker om att alla regleringar på finansmarknaden skulle avskaffas. Om allt får sköta sig själv utan hinder av klåfingriga politiker skulle allt bli bra.
Ta nu en titt på denne ganska lättbegriplige engelsman som förklarar vart denna ”befrielserörelse” fört oss.
Riksbankerna skapar bara kontanter; mynt och sedlar. Dessa utgör 3% av alla pengar i ekonomin. Vem gör då de övriga pengarna (97%)? De skapas ur tomma intet i bankernas datasystem varje gång banken ger ett lån, som bankerna sedan tjänar pengar på. En fin affär för bankerna alltså. Detta är ett orimligt privilegium som privata banker fått. Borde inte staten ha kontroll på penningskapandet? Det förefaller mig fullständigt självklart.
Men, bankerna skapar idag pengar i allt snabbare takt för att kunna låna ut ännu mer för att få in ännu mera räntor för att kunna låna ut ännu mer till alla som måste kunna betala sina allt högre räntor o s v.
Det är mycket enklare för en bank att låna ut pengar till fastigheter och spekulation än till investeringar i verklig produktion. Därför strömmar pengarna in i spekulationssektorn istället för i riktig värdeskapande verksamhet. Därför stiger också arbetslösheten o s v.
Den här trådändan fick jag tag på av Evert Larsson, en flitig kommentarskrivare, som tipsade om en rad artiklar av Yoshi Frey i Fria Tidningen. Denne för mig okände skribent levererar inte mindre än en lösning på finanskrisen. Det låter visserligen lite för bra för att vara sant, men efter att ha surfat runt lite och bland annat funnit ovanstående YouTube-klipp är jag benägen att tro att det faktiskt kan vara ett fruktbart spår.
Varför hör man så lite om detta? Vad säger politiker och ekonomer av facket? Är det kanske en för enkel lösning för att finanseliten ska gå med på den, de har ju länge levt på att ingen riktigt förstår var pengarna finns och hur värden skapas och hur allt färre har blivit så astronomiskt rika?
Det hela känns mycket tilltalande för mig inte minst för att det stämmer så väl med hur jag försökte förklara det där med pengar för mina mellanstadieelever.
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: penningreform, Yoshi Frey, ekonomi
Hur kan banker gå i konkurs!? Det beror på att hävstångseffekten (fract.reserve banking) verkar åt andra hållet i nedgångstider. Om banken får en förlust på 100 (minskn. av eget kapital) så måste lånestocken ned med ca 12×100! Redan idag får småföretag nej på lån och indragna checkkrediter. Oron har börjat sprida sig för de uppblåsta balansräkningarna. Det är ganska lätt att göra lite T-konton för att se hur det fungerar.
Det där tyckte jag var riktigt bra johan. Jag tycker nästan vi redan kan se bråddjupet framför våra fötter. Men varför just 12, och går det att fixa det där med t-konton?
Jag rundade av lite. Kapitaltäckning ska vara mellan 0 och 8% beroende på vem/vad lånet gäller. För privatpersoner med villalån krävs 8%. En lånestock på 12×100=1200 kräver alltså 96 och 96=ca 100, som var den tänkta förlusten för banken. Jo jag borde t ex kunna göra ett word-ark med t-konton.
Låna eller inte låna, det är frågan. Här länken till en intressant artikel ”The politics of debt in America. From Debtor´s prison to debtor nation” som just kommit upp på TomDispatch.com. Lite lång kanske.(11 A:4 om du printar ut den). Men fängslande.