Den brittisk-pakistanske författaren och journalisten Tariq Ali har skrivit en artikel i London Rewieve of Books, där många dolda förhållanden omkring Greklandskrisen framkommer, förhållanden man får leta länge efter för att finna i svensk press.
Först, hur kommer det sig att Grekland har så oproportionerligt mycket stridsvagnar? Jo …
… för att tysk och fransk vapenindustri varit ivriga att dumpa sitt överskott av gammal krigshårdvara (i en värld där krig numera förs av bombplan och drönare) någonstans. Därför mutades grekiska politiker att köpa upp dem. Under detta sekels första årtionde var Grekland bland de fem största importörerna av vapen, främst från tyska koncerner som Ferrostaal, Rheinmetall och Daimler-Benz. 2009, året efter finanskrisen, spenderade Grekland 8 miljarde € – 3.5 % av BNP – på försvaret. Den grekiske försvarsministern, Akis Tsochatzopoulos, som mottog enorma mutbelopp från dessa bolag, anklagades för mutbrott av en grekisk domstol 2013. Fängelse för greken; böter för de tyska höjdarna? Inget av detta har ens antytts i finanspressen de senaste veckorna. Det passade inte in i bilden att Grekland som ensamt skyldig till förskingring. Ännu har ingen grekisk domstol försetts med bindande bevis för att den värsta skattesmitaren i landet är Hochtief, det enorma tyska byggbolag som driver Atens flygplats. Det har inte betalt moms på 20 år, och har nu en momsskuld på 500 miljoner euro. Inte heller har bolaget betalat sina sociala avgifter. Uppskattningsvis är har Hochtiefs en sammanlagd skuld på upp till en miljard euro.
Vad väntade sig Syriza av folkomröstningen och varför offrades Varoufakis?
Det är inte längre en hemlighet att Tsipras och hans inre krets väntade sig ett ’Ja’ i folkomröstningen eller möjligen ett svagt ’Nej’. Tagna på sängen greps de av panik. Ett krismöte med regeringen visade att de var på full reträtt. De vägrade att göra sig av med ECBs ditsatte tjänsteman med ansvar för den grekiska statsbanken. Istället för att välkomna valresultatet kapitulerade Tsipras. Varoufakis offrades. EU-ministrarna avskydde honom för att han talade till dem som jämlikar och hans uppträdde som motpol till Schäuble.
Vem hjälpte till att fiffla in Grekland i eurozonen då, och hur klokt är det att låta oskyldiga bära hundhuvudet idag?
EU har nu lyckats krossa det politiska alternativ som Syriza representerade. Den tyska attityden mot Grekland, långt före Syrizas födelse, skapades av upptäckten att Aten (med bistånd från Goldman Sachs) hade fifflat med siffrorna för att komma in i eurozonen. Detta är oomtvistligt. Men är det inte farligt, och helt fel, att straffa det grekiska folket – och fortsätta med detta efter att de avvisat de politiska partier som var ansvariga för lögnerna?
Vem var det egentligen som ville att Grekland skulle lämna eurozonen, och hur klokt var det att Grekland blev kvar (ännu en tid)?
På sin första resa till Berlin den 20 februari i år, gjorde Schäuble klart för Tsipras och Varoufakis att deras program (det som antagits av Syriza för lösning av krisen, KL) var oförenligt med medlemskap i eurozonen. Tsipras gick med på att lägga programmet på is och erbjöds istället några eftergifter: Trojkan – revisorerna som representerade EU-kommisionen, ECB och IMF – skulle inte längre tillåtas komma in i grekiska ministerier och departement. De skulle ersättas med en struktur med förmodligen tyngre ansvar och än mer byråkratisk. Det här framställdes av Tsipras och Varoufakis som en seger. Sanningen var motsatsen. Det är nu väl känt att Schäuble erbjöd en uppgörelse om en organiserad Grexit och en check på 50 miljarder euro. Den avvisades för att den skulle uppfattas som en kapitulation. Detta är rent bizarr logik. Erbjudandet skulle ha bevarat grekisk suveränitet, och om Syriza hade tagit kontroll över det grekiska banksystemet hade en återuppbyggnad kunnat planeras på deras egna villkor. Erbjudandet upprepades vid ett senare tillfälle. ’Hur mycket vill ni ha för att lämna eurozonen?’ frågade Schäuble Varoufakis alldeles före folkomröstningen. Schäuble avvisades än en gång. Självklart hade tyskarna sina egna skäl till att de lade fram detta bud, men en planerad Grexit skulle varit betydligt bättre för Grekland än det som nu blev.
Översättning till svenska av KL.
