”Negern” skapar problem i Karlstad och Vasa

Bild: Mikael Nybacka (Vasabladet)

I Hallstahammar rådde stor bostadsbrist på 1950-talet. Samtidigt ropade storindustrierna Bulten och Bruket på arbetskraft. Denna rekryterades både i Italien och Finland. Italienarna placerades i ett barackområde vid Rallsta. Finländarna fick hålla till i direkt anslutning till arbetsplatsen på Bultenområdet. Deras baracker döptes av folkhumorn till Knivsta. När sedan bostadssituationen förbättrades flyttade många av invandrarna till lägenheter på Tunaområdet. Ånyo var folkhumorn framme och döpte området till ”Negerbyn”. Nu är begreppet ”Neger” ett laddat begrepp vilket framgår av denna artikel.

Namnet ”Negern” har funnits som namn på ett kvarter i Karlstad sedan 1866. Debatt uppstod om namnet sedan en kommuninnevånare, Mkyabela Sabuni, våren -09 uppfattat namnet som ”stötande, kränkande eller rent av oförskämt”. Flera instanser har yttrat sig i Karlstad och bl a har Länsstyrelsen den uppfattningen att det inte finns skäl att ändra namnet. Mkyabela Sabuni ger sig dock inte utan tänker bearbeta lokal politiker. Om inte detta ger något resultat kan det bli aktuellt med en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO)

Sommaren 2009 fick även Vasa sin ”negerdebatt”. I Vasa i Österbotten finns en stadsdel som kallas ”Neekeri-Negerbyn”. Husen i området är ritade av Alvar Aalto och färdigställdes 1946. Ursprungligen byggdes de för Strömbergs fabriker strax intill och användes som tjänstebostäder. Husen skull målas med pastellfärger, men när Aalto besökte byggplatsen och såg att byggherren Strömberg gjort ändringar på ritningarna bestämde han att husen skulle tjäras. På grund av den mörka färgen på husen kom området i folkmun att kallas för negerbyn. Ett namn som sedan blev det officiella namnet på området.

På 1980-talet när husen renoverades började man marknadsföra området som Aaltoparken. Gatunamnet ”Negerbyn” har dock levt kvar. I början av juli initierar Grace Rubaduka en debatt i Vasabladet om namnet Negerbyn. Det blir en debatt vars häftighet nära nog påminner om den som ägde rum i tidningens spalter för ett 20-tal år sedan. Då var det Finlands roll i fortsättningskriget som debatterades. Grace Rubaduka skrev bl a ”Kallar någon mig neger kan man lika väl säga jag vill ta bort alla dina mänskliga rättigheter och sedan hänga dig efteråt. I mina ögon är det de fulaste, mest sårande och förolämpande skällsord som finns och jag bry mig inte om hur många rappare som använder ordet i något slags ”vi skall använda ordet för att minska dess makt”. Skulle jag få bestämma skulle ordet helt sluta existera”. Vidare skrev hon att när Negerbyn namngavs så var det också ok med apartheid, Ku Klux Klan och lynchningar. ”Att Vasa stad låter namnet vara kvar ser jag som ett ställningstagande mot den svarta minoriteten i Vasa.”

Efter denna gruvliga salva började de ledande politikerna och makthavarna tänka i annorlunda banor. Inledningsvis fanns ringa förståelse för Grace Rubadukas synpunkter. En insändare skrev att ”ordet neger i finlandssvensk terminologi är och har varit en saklig benämning på samma sätt som kines och indian. Skällsord är däremot ´nigger´ och ´svarting´”. En annan debattör ansåg att finlandssvenskarna lever i en vardag där ordet ”hurri” används som ett negativt tillmäle från den finskspråkiga majoriteten. Andra hänvisade till att ordet ”Lapp” används i många beteckningar. Är det också diskriminerande? Utanför Helsingfors finns ett industriområde som heter ”Tattarmossen”. Vad säger romerna om det namnet?

Opinionen började dock ändras när journalistveteranen och tidigare chefredaktören i Vasabladet Dennis Rundt skrev en artikel i tidningen under rubriken ”Tio små negerpojkar”. Rundt berättar inledningsvis om en legendarisk journalist på Vasabladet vid namn Einar Hagman. Han medarbetade i 49 år. Han skrev bl a under signaturen ”Neger”. Det gick en skröna om Einar Hagman i journalistkretsar att han än gång fick ett brev från utlandet med adress ”Neger, Finland”. Brevet kom fram. Han kallas också för Einar ”Neger” Hagman i presshistoriken. Rundt konstaterar att Hagman inte var ensam om den signaturen. Begreppet ”tidningsneger” fanns tidigt av olika skäl. En spökskrivare kallades för neger. Dylika anonyma medhjälpare ansågs vara jämförbar med en negerslav. Blad- och tidningsnegrer var sådana journalister som skrev utan att få namnet i tidningen. Journalistyrket hade ett lågt anseende i början av 1900-talet och en annan nedsättande beteckning var ”murvel”.

Einar Hagman och andra journalister skojade emellertid till namnet och det var allmänt förekommande på tidningsredaktionerna på 1930-talet.

Även i andra sammanhang i journalistkretsar var ordet ”neger” frekvent. Journalistkåren i östra Finland håller sig med en gemensam sommarstuga kallad ”Neekisaari” (Negerholmen)

Vi här i Sverige har ingen anledning att slå oss för bröstet. I tidningar som Fantomen, Kamratposten, Rekordmagasinet betecknades svarta boxare som glada negrer. Pippi Långstrumps pappa var negerkung. I Norge är namnet nu utbytt till ”kung i Söderhavet”.

Men åter till Grace Rubaduka som nästa satte sitt morgonte i vrångstrupen när hon läste i Vasabladet att det fanns en plats i hemstaden som kallades Negerbyn. Från att först ha mött motstånd av många insändarskribenter har nu åtminstone en del av opinionen vänt. Vasas fullmäktigeordförande riksdagsman Håkan Nordman (Svenska Folkpartiet) reagerade på namnet Negerby på vägen vid Aalto-parken. ”Det är hög tid att det här ändras. Ordet neger hör inte hemma i dagens språkbruk och inte som namnet på en väg i Vasa.” Opinionsbildaren Dennis Rundt skriver ”Ibland måste vi se med någon annans ögon för att se.
Hemmablindheten gäller mycket annat vi inte är medvetna om men som andra gracerubadukare förhoppningsvis öppnar våra ögon för. Hemmablindheten tron på att allt är som det synes vara – det är ingenting vi odlar. Den bara finns där utan att vi vet om den. Och visst styr den vårt sätt att tänka och vara; alla dessa fördomar och käpphästar.”

Vasabladets officiella inställning på ledarplats är nu att ”Dags att Negerbyn fullt ut blir en Aaltopark”. Ledarskribenten hänvisar till det som Grace Rubaduka säger ”Man kan argumentera och debattera det historiska, juridiska och politiska med ordet neger i det oändliga, men i slutändan handlar det om att ta hänsyn till medmänniskor.”

I skrivande stund har ingen namnändring skett. Artikelskrivaren läser regelbundet Vasabladet. Däremot finns inte längre ”kvarteret Negern” i Karlstad. Stadsbyggnadsnämnden i Karlstad beslutade 23/9 om en namnändring till ”Tingvallastaden”.