Bilden är tagen av min morfar Percy Lundwall den 9 april 1940, dagen då Tyskland invaderade Danmark och Norge. Oroliga människor samlas utanför HT-Centralen, som då var Göteborgs Handels- och Sjöfartstidnings kontor på Kungsportsplatsen mitt i centrala Göteborg. I HT hade chefredaktören Torgny Segerstedt kämpat länge mot Hitlers diktatorsfasoner och försvarat rätten att tala och skriva fritt om saken. Detta skyltfönster var snabbaste och hederligaste nyhetskanalen i Göteborg med färskaste löpsedlarna och handskrivna nyhetsnotiser upphängda med klämmor i ett snöre.
I bakgrunden tronar Sveriges protestantiske kung Karl IX på sin 88 procentiga koppar-hingst – ej märr (”kopparmärra”) alltså – på väg ut i strid år 1600 mot sin bror katoliken Sigismund nere i Polen – kan man tänka. Detta svenska krigsföretag misslyckades och ledde bara till ytterligare krig, som faktiskt pågick ända till Westfaliska freden 1648 – det så kallade 30-åriga krigets officiella slutår.
Svenskarna har bittra krigserfarenheter och vet att det man mest av allt ska försöka hålla sig borta ifrån är stormakternas och storherrarnas krig. Oron var stor 9 april 1940 att tyskarna även skulle kasta sig över Sverige, men vi lyckades hålla oss utanför den gången.
Värre är det idag när Sverige åter är inblandat i två krigsföretag långt bort från vårt eget land. 500 svenska soldater hukar i ett befäst läger i Afghanistan för att hjälpa USA och Nato att sprida sin så kallade civilisation i form av religion och kvinnlig klädedräkt. Svenska flygstridskrafter försöker bevisa sin stridsduglighet i den dödsdömda stormaktsoperationen mot Libyen.
Men vad det verkligen gäller talar Carl Bildt lika lite om nu som Karl IX gjorde då. Inte är det religion och civilisation det handlar om.
Precis som människorna utanför HT-Centralen då, känner jag inpå bara skinnet oro 9 april 2011 över att dagens huvudlösa krigsföretag ska dra ännu ett 30-årigt krig över oss.
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: 9 april, Karl IX, 30-åriga kriget, Sigismund, Carl Bildt, Göteborg, Kopparmärra, Torgny Segerstedt
Nej, nu som då handlar det om rå maktpolitik. Mycket intressant bild. Min mor växte upp i en metallarbetarfamilj i Landala och kan – teoretiskt vara en av dem på fotot. Då var hon 19 år.
Fibbarna stod i valrörelsen, 2010, nedanför statyn med banderollen Sverige ut ur Afghanistan Allt verkar gå igen…
Jag är dock inte lika pessimistisk som du – och Jan Myrdal – om den omedelbara händelseutvecklingen. Fast osvuret är ju alltid bäst!