Alla våra diskussioner om motståndarnas olika motiv, metoder och handlingar i kriget på Ukrainas territorium börjar stå mig upp i halsen. Här på lindelof.nu förs diskussionen på ett relativt hövligt sätt, men klyftan vidgas nu dramatiskt efter Rysslands annekteringar och Nord Stream-sprängningarna. Kriget flyttar närmare oss, på siktavstånd från Skåne faktiskt. Vad som nu händer – i vår relativt trygga tillvaro – kan dra in oss i detta allt mer våldsamma krig mellan Ryssland och USA/EU/Nato.

Tanken svindlar. Det förekommer nu uppgifter om att sprängningarna utförts av USA, Storbritannien, Danmark samt! till och med Sverige på ett litet hörn. Detta vill jag förstås inte tro, men med tanke på förspelet till Ukrainakriget och USA:s ”track record” så är tanken mig skrämmande nog inte helt främmande.

Å andra sidan ses det här bland alla ansvariga politiker, etablerade opinionsbildare, militärer och forskare samt flera skribenter här på lindelof.nu som rena fantasier och definitivt inget man ska föra fram som en möjlighet, eller ens som en misstanke. Ja, att jag över huvud taget tänker dessa tankar gör mig suspekt i mångas ögon, och bör helst hålla dessa tankar för mig själv. Av mina värsta antagonister på Facebook betraktas de som ren galenskap – eftersom demokratins främste banerförare rent definitionsmässigt inte kan ligga bakom ett sådan terrordåd.

Montage: K Lindelöf

Antony Blinken kommenterade sprängningarna den 29 september och påstod då att ”Om det verkligen är ett avsiktligt sprängdåd är det något som ingen kan tjäna på”. Men stämmer det? Svaret är nej! Det var i själva verket en mycket avslöjande formulering med tanke på de uttalanden som redan före Ukrainakriget gjorts av både Joe Biden och Victoria Nuland (väl kända för alla vid det här laget), men också för vad han sade några dagar senare. Nämligen att sprängningarna av Nord Stream-ledningarna var en enastående tillfälle för Europa att göra sig oberoende av rysk gas och att äntligen genomföra den gröna omställningen. Alltså, USA har med all önskvärd tydlighet klargjort: Att sätta Nord Stream-ledningarna ur funktion ligger i USA:s (och hela Västvärldens) intresse.

Så, varje normalt informerad människa borde alltså inse att Blinken bluffade. Och eftersom det han sa var så uppenbart skenheligt, och att han hävdade motsatsen några dagar senare, skulle det förmodligen även uppfattas som ett illa dolt hot mot EU:s alla ledare.
– Påstår ni något annat i denna fråga kan fler mystiska olyckshändelser inträffa. Vi drar oss inte för någonting.

I första rummet gäller detta hot Tyskland. Man kan fråga sig hur det är möjligt att de kan låta sig förnedras genom att låta sig åderlåtas på energi och därmed berövas sin industriella konkurrenskraft, sin industriella bas och försörjning – av sin närmaste allierade sedan 1945; USA? Det är iskallt mafiotiskt maktspråk (från ”demokratins främste banerförare”). Som jag ser det!

Men alltså, att se detta mönster, och inte begripa att man bör hålla truten, blir nu även ett allt större socialt problem. När i allmänhet förnuftiga människor i ens omgivning ensidigt förfasar sig över Putins galna grymhet och att USA och EU ändå framställs som demokratins, mänskliga rättigheters och det fria ordets främsta hemvist – som till och med måste försvaras med vapen – då blir det allt mer lockande att sätta tand för tunga. Att ta till orda och resa alla självklara invändningar mot denna djupt inpiskade propagandaschablon, håller på att bli mig alltför krävande. Men ännu skriver jag uppriktigt och ärligt, får se hur länge man ska orka?

Östersjön runt våra egna kuster är nu ett krigsområde. Sprängningarna utanför Bornholm markerar detta. I praktiken är Östersjön ett Natohav. Här seglar nu US Marines helt fritt och utför sina övningar (i mycket vid bemärkelse) i nära samförstånd med sina aktuella och presumtiva Natoallierade längs stränderna. Ryssland har två små gluggar, en vid Kronstadt (St Petersburg) längst in i Finska viken och en i Kaliningrad. Om Ryssland känner sig aningen instängda vore det kanske inte helt obegripligt.

Det är allvar nu. Det känner jag inpå bara skinnet. Kommer vi klara elräkningar, mat- och räntekostnader? Blir det en vanlig sommar till? Kommer mina barn och barnbarn att få leva sina liv i fred – som jag fått? Jag börjar bli rädd på riktigt.

Som sagt, ännu är tonen här på lindelof.nu anständig, alla skribenter vet att sådan är normen här. Men mellan raderna anar jag att laddningen ökar. Ska vi lyckas hålla det nödvändiga samtalet igång? Det är min ambition.


Vinjettbild från US Marines hemsida

Svar direkt av Jan Arvid Götesson.

Kommentarerfunktionen avstängd här. Kommentarer till båda artiklarna välkomnas efter Götessons artikel.

Föregående artikelLENA ANDERSSON: SÅ BLIR JOURNALISTIK TILL UPPFOSTRAN
Nästa artikelJan Arvid Göteesson: Svar till artikeln ”Nord Stream-sprängningarna markerar en ny fas i kriget mellan Väst och Syd – även för oss”
Knut Lindelöf
Redaktör för lindelof.nu, skribent och författare. Pensionerad mellanstadielärare och skolledare. Bosatt i Uppsala.