Northvolt-historien rymmer Sveriges, Europas och Västvärldens alla stora dilemman

Det grandiosa ”klimatsmarta” batterifabriksprojektet Northvolt i Skellefteå – den första och ännu den enda batterifabriken i hela Europa med europeiska ägare, den som skulle förse Europas stora bilindustrier: Volkswagen, Volvo, Scania, Renault, Citroen m fl med batterier och som skulle rädda klimatet tillsammans med Europas bilindustrier – vacklar nu. Plötsligt visade sig svagheter och nu närmar sig ren kollaps. Det är den korta versionen. Men hur kunde det gå så illa?

Efter att de enorma ljusgrå fönsterlösa lådorna i skogen utanför Skellefteå stod klara började snart oväntade saker rapporteras. Först att arbetare dött mystiskt, ingen kunde förklara. Sedan uppdagades att de utlovade leveranserna av batterier till de stora kunderna försenades eller uteblev. Så kröp det fram att maskinerna och nödvändigt råmaterial för tillverkningen av batterierna inte går att få fram i Europa, utan måste importeras i stora mängder från Kina. Maskinerna som köptes påstods dessutom vara gamla och krävde kinesisk personal för att fungera. Kassakistan med investerarnas pengar sinade långt innan inkomsterna enligt planerna skulle flyta in. Skuldberget växer lavinartat medan alla stora finansiärer och politiker vägrar företaget mer krediter och/eller statligt ingripande. Konkurs synes oundviklig.

Inrikespolitiskt

Det primära för Sverige när det grandiosa Skellefteå-projektet Northvolt kraschar är att tusentals förlorar sina jobb. Framtidstron i den hajpade klimatomställningen falnar och det offentliga (skattebetalarna) kommer att drabbas av enorma kostnader på olika vis i kraschens efterbörd. Man försöker framställa projektet som ”privat” utan inblandning av det offentliga. Men staten och politiken är redan djupt inblandade. Det faktum att ingen ansvarig politiker kräver att staten ska gå in med mer pengar är ett tydligt tecken på att man inte längre tror på projektet ens på lång sikt. Man vet inte vad man ska göra. Skademinimering är det enda man kan företa sig. I skuggan av skuldberget borde alla nu inse att hela projektet varit ett ekonomiskt och politiskt luftslott. Men det kommer ingen att erkänna.

Ekonomiskt

Västvärlden domineras av en fundamentalistisk marknadsliberal ideologi, som förutsätter fri rörlighet över alla gränser (arbetskraft, varor, tjänster och kapital). Verkligheten i Ukrainakrigets spår har emellertid dramatiskt ändrat på denna verklighet, som marknadsfundamentalisterna nu tvingas verka i.

För batteritillverkning behövs förutom spetskompetens och strategiskt kritiska produkter, som alltså inte finns överallt. Men allt detta finns idag i Kina. För att få fram detta krävs antingen nya stora gruvprojekt i Europa eller import från Kina och/eller Ryssland. Men eftersom Västvärlden – av geopolitiska skäl – för allt smör i Småland inte vill bli beroende av Ryssland och Kina försöker man trolla fram dessa kritiska produkter i Väst. Det är därför man vill öppna gruvor i svenska lappmarken t ex. Men som alla vet är detta inte direkt snutet ur näsan.

Northvolt är därför dömt att misslyckas så länge man inte löser råvarubristen och pumpar in stora statliga subventioner, vilket svenska marknadsliberaler av princip också motsätter sig. Kinesiska batterier är idag 35 procent billigare och dessutom effektivare. Kineserna har ju råd med och inga principiella problem med att subventionera.

För närvarande säljs ca 40.000 kinesiska elbilar per år i västra Europa. Europas elbilsförsäljning har minskat väsentligt. Volkswagen planerar att stänga två fabriker och avskeda 30.000 anställda. Även VW-ägda Audifabriken i Bryssel ska stängas, med stora gatudemonstrationer som följd. BMW, Opel, Citroën och Fiat har också vinstvarnat.

I dag (4 oktober) har EU – trots stor oenighet (Sverige röstade emot) – beslutat om tullar på kinesiska elbilar på upp till 40 procent. Importtullarna på kinesiska batterier är däremot fortfarande bara 1 procent. Det här gör att europeisk bilindustri hellre vill importera billiga kinesiska batterier än att köpa dyra och dåliga från Northvolt. Här skaver det allt mer, medan luftslottet Northvolt vacklar ytterligare.

Kinesiska BYD (elbilsföretag) öppnar i slutet av 2025 en fabrik i Ungern med en beräknad årsproduktion på 150.000 bilar och en fabrik i Turkiet för 100.000 elbilar. På så sätt slipper man undan EU:s nya tulltariffer, vilket blir ännu ett grundskott mot Europas bilindustri.

Obetalda Northvolt-fakturor för 60 miljoner har inkommit till Kronofogden. Northvolt jagar därför desperat nytt kapital från sina ägare. Bland finansiärerna finns Volkswagen, Goldman Sachs, BMW, AMF, Folksam, IMAS Foundation och Europeiska investeringsbanken (EIB). Men alla investerare har fått kalla fötter och därför skruvat åt kapitalkranarna.

Totalt uppgår Northvolts finansiering till 214,5 miljarder kronor. En granskning av tidningen Dagrns Industri visar att åtminstone 88 miljarder kronor av offentliga medel från kommuner, offentligt ägda bolag, statliga myndigheter, tyska och kanadensiska staten samt från EU har tillförts bolaget. Till det kommer kreditgarantier i mångmiljardklassen via Riksgälden där skattebetalarna tar risken.

Svenska staten (regeringen) säger nu blankt nej till att staten ska gå in som ägare för att generera nytt kapital. Ebba Bush pekat istället på Riksgälden, som i sin tur slår ifrån sig genom att hänvisa till regelverket, som säger att för Riksgälden är det inte aktuellt att betala ut några pengar. Penningmaskinerierna har stannat.

Säkerhets- och utrikespolitiskt

Efter övergivande av alliansfriheten är Sverige djupt inblandat i USA:s och Natos ekonomiska och även militära konflikter med både Ryssland och Kina. Därför blir det av ”säkerhetspolitiska skäl” nödvändigt att inte göra sig beroende av dessa ”fientliga autokratier”. Samma sak gäller med rysk olja och gas. Det här är en följd av det onödiga Ukrainakriget, alltså av att blockera, sanktionera och bombardera Ryssland. Man sprängde t o m Nord Stream-ledningarna, som delfinansierats av Tyskland (Europas ekonomiska motor). Ett enormt högt pris kan man tycka. Men i krig verkar allt vara både möjligt och tillåtet.

MSB och Säpo har varnat för ökat kinesiskt inflytandet på energiområdet, vilket satt Northvolt i tveksam dager. De har ju köpt gammal utrustning från Kina, 1.200 maskiner som måste skötas av kineser. Den kinesiska leverantören är bolaget Wuxi Lead med påstått nära band med den kinesiska staten. Den bergfast Kiev/Nato/USA-stödjande bloggaren Lars Wilderäng har (enl Affärsvärlden) t o m antytt att det förekommit sabotage av maskinerna från den kinesiska leverantören, vilket genast vidarebefordrats som en plausibel misstanke av den svenska världspressen. Även det stora kinesiska bidraget till svensk vindkraft har ifrågasatts av MSB och Säpo. Det är numera Kina bakom allt. Turkiets och Ungens samarbete med Kina ökar förstås de interna spänningarna i EU och Nato o s v, o s v.

Sverige och Tyskland gnuggar tillsammans på regeringsnivå sina eventuella geniknölar för att finna den obefintliga lösningen på dessa dilemman; Northvolt- och Kinaproblemet.

Klimatpolitiskt

Med batterier skulle Europa bli fossilfritt genom att alla bilar skulle sluta släppa ut CO₂. Tillsammans med jättesatsningar på vind-, sol-, smart teknik (som krävde ännu mer el-energi) och kanske kärnkraft skulle vi rädda klimatet. Northvolt var en avgörande pusselbit i denna dröm. Så kom Greta Thunberg, hennes Fridays for future och Extintion Rebellion och befriade hela det västerländska etablissemanget från alla realistiska tankegångar om energibehoven. Det faktum att EU:s ekonomiska motor var beroende av billig el från kärnkraft och rysk naturgas blev plötsligt en ideologisk och en säkerhetspolitisk fråga, som ledde till att man beslutade sig för att göra sig av med bådadera. Redan för flera år sedan räknade Björn Gillberg ut att den energiekvationen inte går ihop. Men inget hjälpte. Drömmen bara växte även inom finansvärlden.

Även om – som AP-fondernas biträdande presschef uppger – näringspolitiska eller ekonomiskpolitiska hänsyn inte ska tas i placeringsbesluten, menar denne att det lagstadgade målet ”att främja en hållbar utveckling” inte påverkat det huvudsakliga målet om ”största möjliga nytta för pensionstagarna”. Något kryptiskt uttryckt, men i klarspråk alltså: trots klimatpolitisk inblandning i placeringsbesluten har inte pensionstagarna drabbats. Vilket naturligtvis är en stor bluff. Hur mycket har de satsat i Northvolt?

Northvoltkraschen var förstås oundviklig redan från början. Den samlar alla Västvärldens största dilemman; krigen, klimatet, miljön, ekonomin, och välfärdsfrågorna inom sig. Västvärlden klarar sig inte genom att isolera sig från resten av världen. Vi behöver varandra för att försörja människorna. Världsekonomin måste omstöpas, tekniken måste utvecklas, maten måste fram överallt och naturresurser, miljövärden och klimatet måste hanteras med människans behov som måttstock, inte för största möjliga vinster för banker, finansbolag och MIC. Ska vi någonsin kunna återgå till att söka fred i världen, klara övergång till ny klimatsmart och miljövänlig teknik, få ekonomin på fötter – också för världens fattiga – måste vi samarbeta med Ryssland och Kina. Inte starta krig med dem. Det är min enkla slutsats. Det kan man lära sig av Northvoltkraschen.

Källor till denna artikel har fr a varit nättidningen Affärsvärlden, men också det dagliga nyhetsflödet sedan projektet började knaka i fogarna.