omslag-kunskapsrorelsen

Så här ser det preliminära omslaget ut. 270 sidor om den bortglömda Kunskapsrörelsen, dess bakgrund och alla förvecklingar under de intensiva åren 1979 till 1982 och efterspelet och om pressdebatten. Ett kapitel behandlar också de inre skolstriderna i det Socialdemokratiska partiet.

Särskilt glad är jag att kunna ge ut boken på KULTURFRONT förlag.

Bengt Göransson skriver en baksidestext som jag inte skäms för:

”Med sorg som underton

Jag har under åren följt inlägg av Knut Lindelöf i skilda ämnen, främst i frågor som rört skola och bildning. I början såg jag honom som en besviken socialdemokrat, som gjorde upp med dem som inte var de han trodde och med det som inte blev som han hoppats.

Snart insåg jag att det var en alltför enkel uppfattning. Lindelöf är som samhällskritiker inte helt vanlig. Han är inte besviken – han känner sorg. Och sorg är en djupare känsla än besvikelse. Den som känner sorg kan inte vända sig bort, avvisa eller fly. Hen måste leva vidare och bearbeta sorgen.

Det är det Lindelöf gör i den här boken. Han är därtill inte bara genuint påläst, han vet vad han talar om och har praktisk erfarenhet av det. Det gör hans bok viktig också för dem som har sina förhoppningar kvar.

Bengt Göransson”

Om allt går enligt planen ska boken komma ut före jul. Priset kommer ligga runt 200 kr (+ frakt). Vill du beställa redan nu kan du skicka mej ett mejl (knut@lindelof.nu) med namn och adress, så skickar jag så fort boken är klar.

Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: , , , ,

Föregående artikelOm att vidröra individer av det motsatta könet
Nästa artikelAssimilation eller integration?
Knut Lindelöf
Redaktör för lindelof.nu, skribent och författare. Pensionerad mellanstadielärare och skolledare. Bosatt i Uppsala.

5 KOMMENTARER

  1. Hej Knut och hans bloggs läsare!
    Det var svårt att säga nej när Knut bad att få ge ut sin bok om kunskapsrörelsen på Kulturfront. Förlaget som tillhör Folket i Bild/Kulturfront har sin historiska upprinnelse i föreningen Kulturfront som bildades 1936 av många kända författare och konstnärer. Den gav ut en tidskrift under några år med det uttryckliga syftet att bekämpa den framväxande fascismen. Kulturfront blev sedan en del av Folket i Bild/Kulturfront vid dess start 1971.

    Det var synd att kunskapsrörelsen inte fick ett ordentligt genomslag redan vid 1980-talets början. Det hade idag säkert bidragit till att begränsa populism, liberal fundamentalism, främlingsfientlighet och andra skadedjur i dagens samhälle. Då hade antagligen den moderata påläggskalven Arkelsten, som gick i skolan på 80- och 90-talet, redan i skolan lärt sig vilka partier som i början av 1900-talet medverkade till demokratins genombrott i Sverige och vilka som motsatte sig den. Då hade hon antagligen inte ens försökt sig på bluffen att Moderaternas föregångare var ett av partierna bakom demokratins genombrott.

  2. Torbjörn!
    Du kopplar ihop 70- och 80- och 90-talens kulturrevolutionära skola och dagens marknadsfundamentalistiska.

    Hur kunde den förra så lätt gå över i den senare? Ingen lade märke till det. Och ännu mindre var det någon som protesterade. Alltså: Vad har de gemensamt?

    Ja, den frågan ställer sig Johan Wennström i en ny bok. Och hans svar är att bådas måltavla är lärarprofessionen. ”Lärare utan frihet. När vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen” heter boken.

  3. Johan Wennström må skriva att ”vänstern” och ”högern” kidnappade lärarprofessionen. Men det visar bara hur meningslösa begreppen ”vänster” och ”höger” har blivit, eller snarare varit, i 30-40 år.

    En av FiB/K:s stora bidrag till kulturdebatten i det sena 1970-talet var kampen emot knark och porr, sovjetideologin, för ett uppryckande av skolan (här var Knut på barrikaderna) och ett starkt folkförsvar.

    På alla dessa punkter hamnade FiB/K i kollision med den ”gängse vänstern” och fann snarare bundsförvanter hos gråsossar, frireligiöst kristna och gammelkonservativa, som räknades till ”högern”.

  4. Anders P!
    Det skulle förvåna mig om inte Johan Wennström skulle hålla med dig om du frågade honom. Som jag uppfattat det använder han de två etiketterna just i den ”gängse” mening du talar om.

  5. Knut L!
    Intressant boktips, därtill med tanke på Bengt Göranssons fina omdöme. Skolan en oerhört viktig fråga om dess betydelse, för vilket framtida samhälle vi formar.

    Att lämna över detta ansvar till samvetslösa marknadsaktörer vars intresse befinner sig på ett helt annat plan än att undervisa barnen för framtidens utmaningar i ett medmänskligt perspektiv.

    Särskilt viktigt som påminnelse i denna oroliga omvärld där ”vi” är på väg att sänka våra moraliska trösklar och då inte minst genom att tro oss skapa fred utifrån krigets katastrofala verkan. En ytterst farlig väg att beträda vars mål innebär förödande konsekvenser generationer framöver.

    Och då inte minst denna förödelse som sker, helt ofattbar, på Gazaremsan.
    Därför är ut/bildning så oerhört viktigt att ständigt tala om i
    alla sammanhang och alltid reagera när människovärdet kränks.
    Kan låta kylsigt men det borde inte vara svårare än så.
    Det förstod buschfolket i Kalahariöknen som Lasse Berg berättar om i sin mycket läsvärda bok.

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.