Kommuner är inte bara skit. I Östhammar håller man sig till regelverket och framhärdar med att kalla ett svartbygge för ett svartbygge. 2009 utökades visserligen möjligheterna att söka dispens för att bygga strandnära. Man kallar det ”Landsbygdsutveckling i strandnära lägen”. Men Öregrundsområdet är ännu så länge skyddat från detta.
Kammarkollegiets generaldirektör Claes Ljung har polisanmälts för miljöbrott och svartbygge på den lilla ön Alören utanför Öregrund och anmodats att riva byggnaden före den 30 november i år. Jag har skrivit om huset på Alören tidigare.
Bakgrunden är att Ljung har en större jordbruksfastighet i Öregrundstrakten. I den ingår också den lilla ön Alören. 2007 lät Ljung uppföra ett hus där och uppgav att det var ett förråd för redskap för det skogsarbete som han uppgav bedrevs på Alören. För sådana byggnader fordras i princip inte byggnadslov.
När det uppdagades att byggnaden fått isolerade väggar och golv samt fönster från golv till tak mot fjärden höjdes ett och annat ögonbryn. När det dessutom klargjordes att skogsnäring på den lilla kobben var helt onödigt förstärktes misstanken att det rätt och slätt var fråga om en sommarstuga. Sedan dess har Ljung och kommunen tvistat om saken.
Det råkar dessutom vara så att Ljung är socialdemokrat och ingår i gänget runt Göran Perssons och Björn Rosengren, landets allra nyrikaste jordägare. De har förmodligen jordbrukarintresset gemensamt.
Före valet 2006 hade Östhammars kommun (S)-styre och byggnadsnämndens ordförande var den relativt oförvitlige trotjänaren Eino Hohnkamäki. Han hade suttit i många år och hållit skärgårdsmiljonärerna i förtjänstfullt korta tyglar. När nu sossen (och Görans bästa kompis) förhörde sig om han kunde bygga ett litet förråd på sin fastighet blev svaret att det förmodligen skulle gå bra. Ett förhandslöfte tyckte Ljung och byggde omedelbart sitt hus.
Efter valet 2006 åkte sossarna ut från kommunledningen och en borgerlig allians in. Fort avslöjades Ljungs svartbygge och rivningsförelägganden och överklaganden har sedan dess avlöste varandra. Nu har länsstyrelsen och regeringsrätten sagt sitt och endast rivning återstår för Ljung.
Visst finns ett mått av skadeglädje hos alliansen i det att en uppburen sossearistokrat nu får krypa till korset. Men Honkamäkis svar på Ljungs slippriga fråga var sakligt sett oklanderligt. Förråd på jordbruksfastigheter tarvar i allmänhet inte bygglov.
Som sagt politiken är inte helt rutten och än är rättssamhället inte helt urholkat.
Läs även: UNT 2010-03-30, DN 2006-05-19, IDG.se 2008.09-29
Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: kommunpolitik, Östhammar, Öregrund, Claes Ljung, Björn Rosengren, Alören
Kompromiss med strandskyddet
Min pappa äger en halvholme vid en sjö i Heby kommun. Han får inte bygga där inte ens sätta upp en brygga på sin egen mark. Medan på samma holme finns 3 st fritidshus. Dessa personer har fått bygga för att det var en annan lagstiftning då.
Så orättvist ska det inte behöva vara? Som det är nu så är det Allemansrätten som bestämmer över min pappas mark. Alltså ingen får göra någonting, inte ens hugga ner lite träd för att ha till sin kamin. Han tycker man ska få göra en kompromiss att få bygga längre upp, ca 50 m från stranden, och göra en privat zon på ca 10 m i en fyrkant runt den eventuella stugan. Han ska även få ha en liten brygga. Och ett litet dass. Det är allt.
Sedan så kan folk få vara där hur mycket de vill, men det ska finnas en lag som säger att han inte får bussa i väg folk som vill vara på hans brygga. Och inte heller säga att det är privat här. Man ska inte få bygga mer än så. Inte som det är idag att de som har bygglov kan få sätta upp en massa friggebodar. Och vi som inte har något bygglov inte kan sätta upp ett endaste dugg. Lantbrukstomten är på ca 13.000 kvm.
Med min pappas förslag så är endast stugan och zonen privat. Men resten av tomten är för allemansrätten och djurriket. Sådan kompromiss är han med på helt till fullo. Då har man gjort en kompromiss av att få bygga men även fått behålla allemansrätten och strandskyddet. Det är så det borde vara.
En kompromiss mellan allemansrätten och strandskyddet
Strandskyddet är en viktig del i bevarandet av allemansrätten men för att det ska kunna fungera mycket bättre krävs det större möjligheter till variation och anpassning av dess tillämpning och utformning. Ett bättre utformat strandskydd gynnar inte minst glesbygden och dess förutsättningar för att folk inte ska flytta i från landsbygden. Det är viktigt att bevara attraktionskraften för att slippa att folk flyttar där i från. Det är bra att vi får folk som bor och handlar i våra affärer som annars måste stänga och flytta till större städer vore ju synd.
Bostäder utan bygglov man kan inte tro att det är sant.
Moderata regeringens förslag på ytterligare förenklingar och förbättringar på bostadsområdet. Förslaget innebär att det från och med 2 juli i år ska bli tillåtet att bygga en ny typ av bostäder på max 25 kvm som inte kräver bygglov. Detta handlar om att göra det mycket enklare för vanliga människor att få bygga.
Moderaterna har verkligen misslyckats med nya strandskyddet.
Det skulle bli lättare att få bygga på landsbygden där det inte är lika stort byggtryck på hus. Men så blev det verkligheten inte. Har man en skogsfastighet utan hus vid en sjö så är det helt kört att få bygga. Snacka om att det satsas på storstäder som Stockholm och även dess skärgård, politiker bor ju där.
Viktig reform för enbart sommarstugeägare som nu får större möjligheter att ta vara på sina, inte sällan, stora tomter. Detta innebär om man har stuga sedan förut vid en sjö har man rätt att bygga ändå mer och fler byggnader.
Nu har politikerna tänkt på sig själva igen. Så synd att 2014 ska vara ett så ego och kapitalistiskt år.
Där det inte finns några hus där ska det inte byggas överhuvudtaget. Detta kommer att gynna Stockholm att det blir enklare att bygga vid skärgården istället med denna nya dumma lag om bygglovsfria 25 kvm-stugor. Politikerna tänker bara på att rik ska bli ändå rikare och fattig ska bli ändå fattigare.