Har försökt ögna lite klipp från den senaste veckan om gripandet av Radovan Karadzic. Naturligtvis försöker de flesta att överträffa varandra med att måla upp mannens ondska. Saken är klar som korvspad. K är en slug förbrytare, som inte skytt några medel för att nå sina syften. I beskrivningarna är det lätt att instämma. Alltför lätt!
Men han var också poet, läkare, psykiatriker, naturmedicinare, konstintresserad och fotbollsälskare. En mångsidig herre och ovanlig i det politiska toppskiktet. Han kunde föra sig och säkert charmade han många duvor och änglar i fredssvängen då det begav sig. Vilka charmerande och välskräddade förbrytare går ännu fria?
Hur viktig är denne man i det stora sammanhanget? Det vill säga, hur ondskefull är han jämfört med balkankrigets segrare (USA och dess svansviftare)? Varför gripa Radovan Karadzic medan USA:s marionett Hashim Thaçi i Kosovo går fri till exempel? Rättvisa i vanlig mening är det inte. Möjligen en begriplig hämnd i mycket snävt inskränkt politisk mening – som kan skapa nya fräscha motsättningar i nästa historiska fas på Balkan.
Och risken för martyrskap? Varför diskuterar ingen den?
Jag ser fram mot hans vittnesmål och vad han har att berätta om personer som idag spelar duvor och änglar. Men kommer detta över huvud taget att släppas fram? Saddam förlorade lämpligt livet, så att han inte skulle kunna berätta komprometterande detaljer om sina övermän. Samma öde väntar kanske Karadzic. Det finns många sätt. Rättegången är ju världspolitik, vad vi än önskar oss.
Jo, men varför kom/kommer inte följande krigsförbrytare att ställas inför domstol oaktat att de i flesta fall begått större förbrytelser än bosnien-serben, som delvis var indragen i försvarskrig: J F Kennedy, L B Johnson, R Nixon, J Carter, R Reagan, G H W Bush, B Clinton och G W Bush.