Hur ska man se det som händer i Egypten just nu? Å ena sidan och å andra sidan … Men kan motsättningarna lösas? Är det möjligt att finna en formel för en regeringsbildning efter kuppen och militärens övervåld mot djupt troende ”muslimska bröder” (och systrar)? Går det överhuvud taget att förstå varandra?
I fredags kväll dök följande upp i mitt Facebookflöde från den omtalade och troende muslimen Omar Mustafa (OM, han som inte fick bli S-styrelseledamot):
Tankarna och bönerna går till Egypten. Må Gud skydda landet från alla förtryckare och deras allierade.
På det kom en ström av ”amen, ameen, amiin, Ya Allah hjälp de, Allahumma Ameen …” från Omars nära trosfränder.
Jag slängde dock in en fråga till min f d partikamrat för jag blev mycket nyfiken på hur han såg på situationen.
Följande meningutbyte utspann sig därpå mellan Omar, mig och några andra.
KL: Men, vem är vän och vem är fiende till folket i Egypten idag? Kan du ge ett svar Omar Mustafa?
Omarvän 1: Knut, Det finns inga vänner eller fiender, utan olika åsikter. Därför har man ett val där man väljer det man tycker bäst. Frågan är här om jag och du ska förvara demokratiska principer?
KL: Vad betyder Ameen? Jag undrar fortfarande vem Omar M ser som ”förtryckare och deras allierade”.
OM: Det finns tyvärr många förtryckare i Egypten, de största är dock Mubarks män som har förtryckt det Egyptiska folket i årtionden. Deras alierade är de som hjälpte dem att återta makten nu, krossa den demonratiska utvecklingen, döda fredliga demonstranter, fängsla politiska ledare och stänga ner TV stationer.
OM: Ameen betyder amen, det abrahimitiska svaret på en bön.
Omarvän 2: Omar vilket suveränt svar.
KL: Omar, jag håller med dig. Man måste respektera valresultat. Men även valda makthavare måste följa lagarna och konstitutionen. Stödet till Syriens rebeller var ett övertramp.
OM: Övertramp mot vad? Har inte syrierna rätt till frihet och rättvisa precis som allt annat folk runtom i världen?
KL: Men religiösa diktaturer är lika ofria som våra bankdiktaturer.
OM: Det finns ingen som har förespråkat en diktatur Knut. Men det är ganska vanligt att demonisera muslimer och beskylla dem för hemliga agendor.
KL: Jag demoniserar ingen religion. Alla är värda respekt. Men som fundament för demokrati duger de inte.
OM: Menar du att religiösa människor inte duger i en demokrati? Ska man förbjuda dem från politiskt deltagande eller ska man förinta deras rörelser och partier?
KL: Är sekulär demokrati otänkbar för dig Omar, där religionen är en privatsak.
OM: Är inte religiösa människor välkomna i en sekulär demokrati?
Omarvän 3: Allahumma Ameen…
KL: Bäste Omar, hur kan du tolka det jag skriver så uppåt väggarna tokigt. En av mina bästa vänner är varmt religiös Missionsförbundare, men politikst aktiv för socialdemokraterna. Ingen motsättning. Hur tänker du?
OM: Bra, då är vi överens.
KL: Så bra att detta missförstånd kunde undanröjas. Hoppas de kan nå varandra i Egypten och Syrien också.
Vad kan vi lära av detta? Är det möjligt att finna en formel för en sekulär regeringsbildning i Egypten och Syrien – efter det som hänt?
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: Omar Mustafa, Egypten, Syrien, sekularism, demokrati
Det pågår ett Korståg mot Muslimer över hela västvärlden! Den största religionen är Islam!
Kolonialmakterna som kallas Kristna har öppnat dammarna – det forsar in alla typer av religiösa missionärer som skall övertyga människor att konvertera till Kristendomen! Allt för egen vinnings skull!
Förtrycket inte bara i Arabvärlden, utan i hela världen, har pågått i århundraden – det sägs att demokrati skall införas! Att man inte tänkt på det tidigare då hade det funnits skolor, sjukhus och mat för alla!
Israel/USA och andra kolonialmakter har investerat i militären som är laglydig, hela Egyptens ekonomi är uppbyggd för att gynna förtryckarna! Att störta en vald president är ett brott mot folkrätten! Var befinner sig Professorn i folkrätt Owe Bring? Nu passar det bra att tiga! Skulle militären i USA störta den valde presidenten blev det ett ramaskri!
Värst är att Socialdemokratin i Sverige tiger! Det var på Persson & Co:s order som Omar Mustafa avsattes! Just han skulle ge en röst för inte bara Egypten utan hela världen! Domens dag skall komma säger jag (ateist)!
I Sverige har det blivit som under Nazitiden. Folk kommer att säga ”Vi visste ingenting!”
Jag lider med folken i inte bara Egypten utan över hela världen!
Jag tycker händelserna i Egypten är för komplicerade för att jag ska kunna ta ställning. Dock försökte väl brödraskapet ändra konstitutionen till att bli icke sekulär. Tror jag. Rätta mig här.
Självklart ska politiska partier kunna vara religiösa. Det farliga är ju om de exkluderar övriga trosuppfattningar.
En konstitution bör ju helst inte bygga på en religion eftersom övriga trosuppfattningar då med automatik blir utan möjlighet att delta i maktutövningen.
Alltså sekulär konstitution är oundvikligt om den ska kunna kallas för demokratisk. Har jag fel?
Dessutom är OM helt fel ute när han antyder att motståndet mot Muslimska Brödraskapet skulle vara detsamma som att demonisera muslimer. Det är alldeles för många muslimer som inte gillar MB för att man ska kunna göra den kopplingen.
Syrierna har visst rätt till frihet. Dock kan han väl knappast påstå att de fanatikerna i al-Nusra front m.m. och liknande rörelser skulle stå för frihet. Eller att USA, Saudiarabien, Israel, Turkiet, Frankrike, Storbritannien och Qatar skulle göra det.
Anledningen till att regeringen sitter kvar är att befolkningen i Syrien valt att tro mer på den nya konstitutionen och det kommande presidentvalet än på de islamistiska ”rebellerna”. Lyssna på talet Syriens stormufti håller på sin sons begravning. Här kan man knappast tala om exkludering av någon grupp.
https://www.youtube.com/watch?v=_Ila4kTP24Y
Det blir inte riktigt rätt att karakterisera Muslimska brödraskapet som ”djupt troende”. Deras motståndare är också troende muslimer. Muslimska brödraskapet har, förutom sin tro, också en ideologi, som innebär att staten och dess lagar ska bygga på deras tolkningar av religiösa skrifter. Många mycket skriftlärda, troende muslimer är motståndare till Brödraskapet.
Omar Mustafa blandar bort korten genom att i sina svar försöka sammanblanda religionen islam med organisationen Muslimska Brödraskapet och medlemmar i organisationen med ”religiösa människor”.
Jag tror att Mohamed Omar har en viktig poäng som vi (kanske av okunskap, kanske av illvilja) lätt bortser ifrån.
Vad man än tycker om de inblandade parterna och deras respektive program måste man fundera över konsekvenserna.
Som Per Björklund säger, har militären, dvs Mubarak-gänget, tagit makten igen vilket innebär att vi är tillbaka på ruta ett.
Nej du, Jan W! ”Tillbaka” på ruta ett kommer vi inte, i varje fall inte i Egypten. Per Björklund förefaller också ha tappat alla illusioner om möjligheterna till demokratisk utveckling i landet. Det är mera möjligt att utvecklingen i Syrien kommer att hamna på ”ruta ett” så småningom.
Jag tycker att vi inte behöver vara så pessimistiska. Det var ju inte så länge sedan Sverige var ett kristet land även till konstitutionen och redan då var vi sedan länge en politisk demokrati. För drygt åttio år sedan sköt svensk militär demonstrerande arbetare.
Diskussionen mår nog bäst av att föras utifrån ett perspektiv av vidsynthet och respekt för historiska realiteter.
DZ!
Hur det går i fortsättningen vet vi förstås inte. Men det finns i Sverige en märklig förkärlek för militärdiktaturer så fort alternativet är nån form av religion.
När Tahrirrevolten pågick som mest drog jag paralleller till revolutionerna 1848. De ledde inte till något omedelbart resultat ~ vi fick Napoleon III istället för Ludvig Filip. Men på sikt demokratiserades hela samhället. Om det är Mursi eller al Sisi som spelar Napoleons roll vet jag inte, kanske båda två?
För mig är såväl motsättningen religiöst/sekulärt som motsättningen demokrariskt/auktoritärt inte särskilt relevanta, när det gäller skeenden utanför våra gränser. Då är det för eller mot imperialismen som är det avgörande.
Och i den meningen har jag aldrig trott på den så kallade arabiska våren. För såväl dess liberaler som dess islamister har kampen mot imperialismen hela tiden varit en icke-fråga.
Ja du, Bo P! Om inte jag minns alldeles fel var det väl just viljan att få bort den i imperialismens tjänst installerade Hosni Mubarak som enade ”islamister” och ”liberaler” och ledde till en, visserligen temporär men ändå, framgång!
Att den egyptiska militären sedan länge är såväl avlönad som beväpnad av olika ”imperialismer” är ju inte alls någon hemlighet. Ditt ”för eller mot imperialismen” i en alldeles bestämd form ter sig därmed något patetiskt.
Däremot träffar Jan W på något sätt mitt i prick när han ställer frågan om militär eller religiös diktatur. Men jag är inte helt övertygad om att det är en påtagligt ”svensk” uppfattning att den förra är att föredra. Den idén är nog mer bunden till vår status som imperialistisk medlöpare. Vad jag däremot är övertygad om att med Bo Ps bild av skeendet kommer vi aldrig lämna den teoretiska kartan för att söka överblicka den reella verkligheten!
Det stämmer – det är för eller emot imperialism som gäller!
I fredsförhandlingarna Israel – Palestina måste de Palestinska företrädarna få Israel att erkänna Hammaz som vann valet senast!
Vad är annars demokrati?
Israel skall också uppfylla alla de resolutioner som FN under åren utfärdats mot förtrycket och terrorn!
Vem ligger bakom alla krig och konflikter om inte Israel?
USA och Israel utlovar ett nytt välmående Palestina med infrastruktur byggande, guld och gröna skogar! Bara Israelerna får bestämma, bosättningarna skall
finnas kvar och fortsätta, Jerusalem tillhör Israel o s v o s v – status Q, allt fortsätter som vanligt med terroraktioner från Israels sida!!
Såvitt jag vet har varken den egyptiska vårens liberaler eller dess brödraskap rest parollen ”USA ut ur Egypten”. Eller har du bevis på motsatsen, Dennis?
Ibland kanske det är bättre att inte fokusera alltför mycket på formulerandet av paroller utan i stället söka formera en riktig politik.
Och hur ser den politiken ut, Dennis? Liberalerna gav sig på den auktoritäre Mubarak och brödraskapet gav sig på den sekuläre. Ingen har gett sig på militären som USA:s förlängda arm.
1955 straffade detta sig när det gäller Iran. Men 1979 hade man där lärt sig den läxan. Skall det ta ett kvarts sekel också för egyptierna att lära sig densamma?