obert Mathiasson, avsatt ordförande för K-partiet, har nu svarat Dan Kotka på hans nödrop här på lindelof.nu. Det var som han antog, Mathiasson är knäckt och har gått in i den så kallade väggen och är sjukskriven på obestämd tid. I helgen har en ”styrelsekonferens” utsett en ny K-ordförande, göteborgaren Ulf Nilsson.
Dan K berättar att det var djupa meningsskiljaktigheter i invandrarfrågan som blivit den stora vattendelaren. Mathiasson hade förväntat sig en diskussion om invandringens påverkan på klasskampen och hur vänstern ska förhålla sig till den. Det här har upptagit stor del av Mathiassons tid och funderingar de senaste åren och han har börjat ifrågasätta den politik som betraktar alla nyanlända som ”flyktingar”. Det är ju inte sanningen, menar Robert Mathiasson – enligt Dan Kotka.
Och på grund av dessa sina internt uttalade funderingar exploderade motsättningarna vilket resulterade i att Mathiasson bombarderades av hatiska brev och förolämpningar från partikamrater. Han beskylldes till exempel för att ha blivit rasist. Istället för den diskussion han förväntat sig blev han utstött, orkade inte utan tvingades dra sig undan och blev sjukskriven. Vem pallar för sådant? frågar sig Dan Kotka.
Att tänka in flyktingfrågan i den svenska klasskampen passar inte in i vänsterns schablonartade tankemönster menar Dan K. Det är mycket tydligt. Jag konstaterar att samma sak gäller i S, V och nu även i K. Fast idag meddelades i TV-nyheterna att det också börjar mullra i S.
Jag frågar Dan K, som förresten är tågmästare på SJ och fibbare i Uppsala, vad han tror nu händer med Robert Mathiasson?
”Jag hoppas att han inte tröttnar, att han hämtar sig och återkommer i politiken på något vis. Det är en jättebra kille ju. Han deltog i fredssamtalen i Degerfors 2017 t ex. Han är hjärtligt välkommen till FiB/K.”
”Att tänka in flyktingfrågan i den svenska klasskampen passar inte in i vänsterns schablonartade tankemönster menar Dan K. Det är mycket tydligt. Jag konstaterar att samma sak gäller i S, V och nu även i K. Fast idag meddelades i TV-nyheterna att det också börjar mullra i S.”
Ja, så är det. För egen del är det bara att erkänna att det ”mullrat” i min skalle de senaste två tre åren. (Det började med att jag på vårdcentralen i Moheda för några år sedan av en okänd man fick höra ”Jan Myrdal och Clarté är i luven på varandra”.)
Hur skall gränserna för arbetarklassens nationalism sättas? För min egen inre del kan jag bara säga ”Arbete pågår”. Om nu denna fråga lett till utbredd mobbning (smärre går nog inte att undvika) av Robert Mathiasson, ja då är läget i K allvarligt. Frågorna om flyktingar, och definitionen av flykting, är nämligen mycket viktig, för att inte säga akut, i dagens Europa. Därför måste de diskuteras med största öppenhet och allvar.
Fan också. Jag hade hoppats att K med Robert som ledare kunde vara en arbetarröst inte bara i sedvanliga klasskampsfrågor, utan även i den för Sverige så viktiga frågan om migrationen som kommer att trasa sönder vårt land, om inget görs (och inget görs!)
Men de politiskt korrekta hade tydligen starka företrädare även i det parti som sägs kämpa för stolta arbetare, men nu är man PK-nöjd med att företräda dem som kommit hit för att inte arbeta. Fan också! Krya på dig Robban.
Vänstern behöver åtminstone en fraktion som ser nyktert på massmigrationsfrågan och EU-frågan, eftersom massmigration i kombination med EU-medlemskapets höga arbetslöshet, som drivs på av frihandeln, givetvis skapar konflikt människor emellan, vilket är exakt vad monopolkapitalet räknar med.
Monopolkapitalets lakejer avskaffar värnskatten under kaviarvänster-flagg, med den galna motiveringen att detta stoppar ”rasismen” (D.v.s. högerpartiet SD som har ”nolltolerans mot rasism” numera).
Inget kan vara mer falskt. ”Rasismen” stoppas inte. Den göds. Enligt psykiatriprofessor Tara Swart är rasism en naturlig känsla som kan drabba olika människor i olika styrka beroende på situation. Att fördöma naturliga känslor är förmodligen dåligt.
Ju längre monopolkapitalet får fortsätta med sin verksamhet under kaviarvänster-flagg, desto större blir klyftor, segregation, ojämlikhet och kriminalitet, vilket främst drabbar oss arbetare, eftersom de kaviarstinna bor i välmående och bevakade områden.
Korrekt skall man vara och det är Robert. Politisk är han också, självklart. Migrationsfrågan är sedan länge högaktuell. Folk talar om den, men det folk talar om har extremhögern tagit patent på, liksom de gjort med den svenska flaggan. Vi måste våga tala om det folk vill tala om. Robert talar om mycket av det folk vill tala om och han talar så att folk förstår. Robert behövs och jag håller alla tummar för att snart (Det får ha sin gång) tillfrisknande och en återkomst till politiken i någon form och roll. Krya på Dig och tack för att Du på allvar väckte mig med Ditt engagemang den där 1 Maj i Lund för ett par år sedan.
Märkligt att folk som inte är medlemmar ”vet” vad, som händer i K. Robert har inte blivit utmobbad. Det har förts en debatt där ingen är tvungen att tycka som Robert. Många har valt att ha en annan uppfattning och att utnyttja sin stadgeenliga rätt att uttrycka den.
Varför skriver du citationstecken runt styrelsekonferens? För att förlöjliga? Och det var partistyrelsen som utsåg ny ordförande. Helt enligt våra stadgar.
Annika A!
På Facebook utnämns jag till ”kommunisthatare nr 1 i Uppsala”. Det är smällar man får ta. Men just sådant är tydliga tecken på K-partiets instängda självgodhet. Att jag skrev ”styrelsekonferens” inom citattecken beror på Dan Kotka betonade just det. Problemet med K är att man är en så sluten organisation och i alla lägen poängterar PARTIET som det viktigaste av allt. Samarbete med andra förstår de sig inte på. Och detta blir förstås allt tydligare i dagens värld där inga gamla höger-vänster-regler längre gäller. Du har rätt, jag som icke-medlem vet mycket lite, vilket förstås beror på att den sympatiske Mathiasson nu avlägsnats från ordförandeposten (frivilligt eller ofrivilligt kan göra detsamma) utan att informera utomstående.
Jag har faktiskt skrivit uppmuntrande om K-partiets försök att förändra sig och om Proletärens utveckling på nätet. Just Mathiassons valfilmer var vitala inslag som jag gärna spred vidare. Även jag beklagar att vänsterdebattörer måste hudflänga varandra för att de vågar närma sig folkets tänkande en smula.
Attans bra kommentar kl 16:28, Knut! För min del har jag full förståelse för att K är mån om sitt parti och vill framföra att de följer sina stadgar. Jag har också förståelse för att de vill ha en rejäl intern diskussion i viktiga frågor innan de formar sin partilinje. Men invandringsfrågan är inte ny och den är akut. För ett tag sedan hade F. Baude en artikel i Proletären som handlade om svensk och invandrad arbetskraft på byggen. Ett par debattinlägg kom, sedan blev det tyst. Jag antar att K ser Proletären som åtminstone en av sina viktigaste kontaktytor mot arbetarklassen, och debatten borde tagit fart. Jag har i ett par olika bloggkommentarer påpekat (bl a i Clarté) att min granne, en 52-årig chaufför, till mig sagt att han ”nog är brun” för han hade gjort ett frågetest i Expressen som visade det. Men för mig är han alls inte brun. Proletären kan naturligtvis inte mäta sig med Expressen i röststyrka, men den borde göra det i klassmedvetenhet, även i denna fråga. Höj rösten K!
Det är nog inte en fråga om höj rösten. Det är en fråga om K kommer överleva som parti med någon numerär i leden. Och ha kvar den mikroskopiska förmågan dom har idag att nå utanför de egna leden.
Och de här på sajten som hejar på från höger kanske ska fundera på om ni är några bra rådgivare? Ert inflytande i arbetarleden är än mer diminutivt. Det är en organiserad och planerad politisk söndringsverksamhet vi ser frukterna av i K.
För över ett år sedan hade jag en väldigt infekterad debatt med Bengt Johansson (PL), Joe Nilsson (PL), där båda hävdade att det var oerhört viktigt med uppgörelser inom vänstern. För det var den enda sanna vägen framåt. Jag hävdade att det var en lyx som ingen vettig har råd med.
Sedan dess och innan har deras söndrande splittringsverksamhet varit känd för mig. Dessa herrar har inte gjort någon hemlighet av vilka bakåtsträvare dom är. Ej heller Littorin (PL) har varit buskablygg i sin verksamhet för att krossa K.
(Redax antar att PL är förkortning för ”partiledningen”)
Vänster (vad nu det är) bör dra lite slutsatser från valet i Tyskland nyss, där förlorade vänsterpartiet Die Linke stort, de backade med 8%. Den tidigare ledaren Sahra Wagenknecht säger:
”Tidigare var vi de missnöjdas röst. Nu har vi gjort oss till främlingar för våra tidigare väljare och därmed gjort det lätt för AfD (Alternativ für Deutschland). Därmed är vi medansvariga för deras framgång. […] Det växande avståndet mellan oss och denna verklighet visar sig också i hur vi bemöter AfD-väljarna. De blir stämplade som rasister trots att många av dem tidigare har röstat vänster.”
Wagenknecht sa också:
”Vi måste bestämma oss för om vi är ett parti för den välutbildade övre medelklassen i huvudstadsområdet eller ett parti för de som får slita hårdare och hårdare för att behålla sitt lilla välstånd, om vi vill nå folk utanför det hippa storstadsområdet måste vi ta deras synpunkter på saker och ting på allvar i stället för att ge dem föreläsningar om vad de får säga och tänka.”
Här hemma så utesluter Vänsterpartiet Amineh Kakabaveh och SD når rekordsiffror i opinionsmätningar. Vi går nog mot en liknande utveckling om inte vänstern greppar invandrarfrågan utifrån de som drabbas.
Torgny Forsberg!
Precis, även Ann-Sofie ”Soffan” Hermansson i sossarna fick gå. Det finns en klar fraktionering i hela vänstern, såväl som i högern, men endast högern har fraktionerat sig intelligent för att fånga upp det folkliga missnöjet.
Att Soffan är med i högerpartiet S som sänkt välfärden för folket i tre decennier med sin EU-vurm, ihop med globalisthögern, kan man ha åsikter om, eftersom det ökar polarisering, utslagning, segregering, gruppolarisering och sekterism, men att fånga upp ett vänsternationellt missnöje kan aldrig vara fel för vänstern, helt oavsett om man är vänsterglobalist eller vänsternationalist.
Vi är faktiskt först och främst på folkets sida genom att vara en riktig vänster, d v s socialist eller kommunist. Vissa ser massinvandringen som ett problem för vänstern, andra inte. Låt oss se det som en tillgång istället för ett problem!
Fraktionering och valsamverkan är lösningen i den demokrati med 4% som vi har, anser jag. Kommentera gärna detta!
Signaturen ”Errare Humanum Est” skriver förljande:
”Frågan är väl lika tabu i FiB/K. Sett till såväl tidningsinnehåll och attityder som föreningsdiskussioner. Enda sättet som går att tala om invandring är med handhjärtan och utifrån som konsekvens av imperialism. Invandringens konsekvenser talas det inte om, mer än som möjligen ett rättmätigt straff över oss (små men ack så elaka) imperialistsvenskar. Givetvis stadgeenligt. Stadgar är ingen kvalitetsgaranti för innehållet, men nog så viktigt för hållfastheten. Sen om granntantens bungalow är ett vackert palats för några ädelkommunister kan man ju bygga eget istället för att vara kvar och fisa för bevarad husvärme.”
“Frågan är väl lika tabu i FiB/K. Sett till såväl tidningsinnehåll och attityder som föreningsdiskussioner.” skriver “Errare Humanum Est”. Jag kan inte säga emot, och jag hade hoppats att K i Proletären skulle komma igång med en djupare diskussion. Men frågan verkar vara en alltför het potatis.
På Clartébloggen skriver Olle Josefsson bland annat ”Dessvärre finns också en så kallad vänster som slåss för välfärd och klimat, men slår mot flyktingar. Den har inte framtiden för sig.” Han tar inte frågan på tillräckligt allvar, utan använder den för att framställa sig själv (och Clarté?) som innehavare av den rätta linjen, till skillnad från ”en så kallad vänster”. Då undrar man vilken organisation som har framtiden för sig? Varken FiB/K eller Clarté är vad jag vet särskilt väl förankrad i den svenska arbetarklassen. Och vad skall då jag göra? Skärpning Bertil!
En person med namnet ”Gustav” skriver:
”Vänstern behöver väl, för att möta SD i frågor som partiet kapat, svara på lite frågor såsom t ex:
– Kan man, som SD verkar mena, få ett rättvist välfärdssamhälle i en nyliberal kapitalistisk ekonomi om man bara stoppar invandring?
– Är det på grund av invandringen som det saknas pengar och resurser överallt?
– Om inte, varför saknas det pengar? Och vad göra åt det?
Jag skulle gärna läsa en forskning som berättade var pengarna i Sverige kommer ifrån och var de tar vägen. En sån där grundlig en på många herrans sidor som bitvis löper risk att vara av lågt underhållningsvärde. Gärna också ärligen sammanställd i en lång grafiskt snygg dokumentär.
Det ger faktiskt mer för den som är intresserad av vad som händer i Kommunistiska Partiet att läsa Proletären.