Scott Ritter är en före detta underrättelseofficer från den amerikanska marinkåren som tjänstgjorde i f d Sovjetunionen för att genomföra vapenkontrollavtal, i Persiska viken under Operation Desert Storm och i Irak och övervakade nedrustningen av massförstörelsevapen. Hans senaste bok är Disarmament in the Time of Perestroika, utgiven av Clarity Press.
Omständighetsbaserade bevis (indicier), precis som direkta bevis, kan användas för att bevisa delar av ett brott, förekomsten eller fullbordandet av vissa handlingar och avsikten eller det mentala tillståndet hos en tilltalad. Generellt sett måste en åklagare, för att få en fällande dom, visa bortom rimligt tvivel att en tilltalad har begått en viss handling och att den tilltalade handlat med ett specifikt uppsåt.
Nord Stream 1 är ett multinationellt projekt som drivs av schweiziska Nord Stream AG, för att leverera cirka 55 miljarder kubikmeter (m3) rysk naturgas årligen till Europa genom att direkt transportera den från Ryssland, genom dubbla 1.224 kilometer långa rörledningar, på Östersjöns botten, till ett tyskt nav, varifrån gasen skulle distribueras till andra europeiska konsumenter.
Den första av de dubbla rörledningarna färdigställdes i juni 2011 och började leverera gas i november 2011. Den andra färdigställdes i april 2012 och började leverera gas i oktober 2012. Gazprom, den ryska gasjätten, äger 51 procents andel i Nord Stream 1 pipelineprojekt.
Nord Stream 2 är nästan en kopia av Nord Stream 1-projektet, som består av dubbla 1.220 kilometer långa rörledningar på Östersjöns botten och förbinder Ryssland med Tyskland. Projektet startades 2018 och färdigställdes i september 2021. Liksom Nord Stream 1 är Nord Stream 2 designad för att leverera cirka 55 m3 naturgas från Ryssland till Europa via Tyskland. Nord Stream 2, liksom Nord Stream 1, drivs av ett multinationellt företag där Gazprom äger 51 procents. Men, till skillnad från Nord Stream 1 fick Nord Stream 2 aldrig börja leverera gas.
Rörledningarna Nord Stream 1 och 2 är en förbannelse för USA:s nationella säkerhetspolitik. I decennier har USA ogillat att rysk naturgas kommit att dominera den europeiska energimarknaden. Denna uppröedhet fångades kanske bäst av en kolumn i den tyska tidningen Die Welt i juli 2019.
Artikeln, författad av Richard Grenell, Carla Sands och Gordon Sondland (USA:s respektive ambassadörer i Tyskland, Danmark och Europeiska unionen), hade titeln ”Europa måste behålla kontrollen över sin energisäkerhet” och framförde argumentet att ”Nord Stream 2-rörledningen kommer att drastiskt öka Rysslands energiinflytande över EU”, och noterade att ”ett sådant scenario är farligt för Västeuropa och västvärlden som helhet.”
Ambassadörerna konstaterade att ”ett dussin europeiska länder är beroende av Ryssland för mer än 75 procent av sina naturgasbehov”, avslutade ambassadörerna, vilket ”gör USA:s allierade och partners sårbara för att få sin gas avstängd efter Moskvas infall.”
Dessutom hävdade ambassadörerna, ”Europeiska unionens beroende av rysk gas innebär risker för Europa och västvärlden som helhet och gör USA:s allierade mindre säkra. Nord Stream 2 kommer att öka Europas mottaglighet för Rysslands energiutpressningstaktik. Europa måste behålla kontrollen över sin energisäkerhet.”
Ambassadörerna vävde också in det hela i ett kritiskt geopolitiskt sammanhang och förklarade:
”Gör inga misstag: Nord Stream 2 kommer att ge mer än bara rysk gas. Ryska hävstångseffekter och inflytande kommer också att flöda under Östersjön in i Europa, och pipelinen kommer att göra det möjligt för Moskva att ytterligare undergräva ukrainsk suveränitet och stabilitet.”
Rysslands ”beväpning” med energi mot Europa var ämnet för en ”debatt” som Gary Peach och jag genomförde i december 2018 på webbsidorna Energy Intelligence, som övervakar frågor som rör global energisäkerhet. Gary, en av EI:s fasta skribenter, bevakar rysk energi.
Jag hävdade att ”Ryssland har aldrig försökt använda sin status som en stor leverantör av energi till Europa som ett medel för politiskt inflytande”, och noterade vidare att:
”… rysk energi som vapen har skapat av sanktioner mot Moskva och strävan efter en politik utformad för att begränsa utvecklingen av Rysslands energisektor. Det är mycket lättare att hävda att USA och Europa utgör ett hot mot rysk energisäkerhet snarare än tvärtom.”
Gary, å andra sidan, hävdade att:
”Gazproms leveranskontrakt uppvisar ett underliggande ekonomiskt hot från Moskva: prissättningsformeln är ungefär densamma för alla länder, men de länder vänligt ställda mot Ryssland får en godtycklig ”rabatt”. Han drog av det slutsatsen att ”eftersom Gazprom är den enda tänkbara gasleverantören, har man skamlöst kunnat missbrukat monopolet.”
I december 2019 – i ett desperat försök i sista sekunden – införde president Donald Trumps administration sanktioner för att förhindra att Nord Stream 2 skulle färdigställas.
Dessa sanktioner frångicks av president Joe Bidens administration i maj 2021 i ett försök att reparera förbindelserna med Tyskland, som hade varit allvarligt ansträngda under Trumpadministrationen. Men efter färdigställandet hindrades Nord Stream 2 från att fungera efter invändningar från tyska tillsynsmyndigheter angående licensfrågor, som inte förväntades vara lösta förrän i mitten av 2022.
Inför den ryska invasionen av Ukraina utarbetade Biden-administrationen en plan för att straffa Ryssland genom att införa stränga ekonomiska sanktioner som skulle riktas mot den ryska energisektorn, inklusive åtgärder för att stoppa leveransen av gas från Ryssland till Tyskland via Nord Stream-ledningarna.
En av de frågor som amerikanska beslutsfattare stod inför var att hitta den rätta mixen av sanktioner som skulle lyckas skada Ryssland utan att processen också skulle förstöra den europeiska ekonomin. Politiker på båda sidor om Atlanten insåg dock att verkningsfulla sanktioner mot rysk energi innebar en säkerhetsrisk för den europeiska ekonomin, med de kunde inte undvikas.
En av de mekanismer som USA:s och EU:s politiker hoppades skulle mildra de ekonomiska konsekvenserna av att sanktionera rysk energi var att öka tillgången på amerikansk flytande naturgas (LNG) till Europa. Sedan 2016 har mängden LNG som levererats av USA till Europa ökat med mer än 21 miljarder m3 levererade under 2021.
Men 21 miljarder m3 kunde inte börja kompensera för mängden naturgas som transporterades av Ryssland till Europa i händelse av en storskalig störning av den ryska energiförsörjningen till följd av införandet av ekonomiska sanktioner riktade mot den ryska energisektorn.
Efter den ryska invasionen av Ukraina – och insikten om att energiavbrottet i Europa skulle bli mycket större än man hade förväntat sig – gjorde Biden allvar av sitt löfte att öka tillgången på amerikansk LNG till Europa. Men kvantiteterna var fortfarande långt under efterfrågan, och till priser som bokstavligen satte hela Europa i konkurs.
Offren
När Tyskland blockerade driften av Nord Stream 2 och sanktioner hindrade reparationen av Nord Stream 1, började den tyska befolkningen bära bördan av sanktionerna mot rysk energi.
Trots att deras regerings insisterande på att den skulle stå fast i sitt sanktionsbeslut för att konfrontera vad den uppfattade som rysk aggression mot Ukraina, hade det tyska folket andra planer. Den 26 september började de gå ut på gatorna i stort antal för att kräva att deras regering skulle öppna Nord Stream 2-ledningen och förse det tyska folket och ekonomin med den energi som behövs för att överleva.
Brottet
Den 26 september rapporterades i Nord Stream 2 ett massivt tryckfall. Dagen efter rapporterades detsamma i Nord Stream 1. Ett danskt stridsflygplan, som flög längs ledningsvägen, rapporterade en störning med en diameter på en kilometer i vattnet utanför ön Bornholm, direkt ovanför Nord Stream 2, som skapades av det massiva utsläppet av naturgas under vattnet. (Danska myndigheter har uppskattat att den totala mängden metan som släpptes ut i atmosfären mellan de två rörledningarna var cirka 500.000 ton.)
Händelsen ägde rum i Sveriges ekonomiska zon och Säkerhetspolisen tog ledningen för att utreda vad som hänt. (Konstigt nog var Ryssland inte inbjudet att delta, trots att de hade ett ekonomiskt och säkerhetsmässigt intresse i frågan.)
”Efter att ha avslutat brottsplatsundersökningen”, rapporterade svenskarna, ”kan Säkerhetspolisen dra slutsatsen att det har skett detonationer vid Nord Stream 1 och 2 i den svenska ekonomiska zonen”, och noterade att sprängningarna hade orsakat ”omfattande skada” på ledningarna.
Svenskarna deklarerade också att de hämtat en del material från olycksplatsen, som höll på att analyseras för att fastställa vem som var ansvarig. Dessa bevis, menade svenskarna, ”stärkte misstankarna om grovt sabotage”.
Medan alla berörda parter i ”sabotaget” mot Nord Streamsledningarna är överens om det orsakats av människor, har ingen nation utom Ryssland nämnts som misstänkt. (Den ryske presidenten Vladimir Putin har pekat ut attacken, som Ryssland kallat en handling av ”internationell terrorism”, som ett verk av ”anglosaxarna” – alltså britterna och amerikanerna.)
Biden avvisade de ryska påståendena. Rörledningsattacken ”var en avsiktlig sabotagehandling och ryssarna pumpar ut desinformation och lögner […] Vid lämplig tidpunkt, när saker lugnar ner sig, kommer vi att skicka ner dykare för att ta reda på exakt vad som hände. Det vet vi inte exakt än” sade USA:s president.
Men vi vet. Biden berättade själv. Det gjorde även utrikesminister Antony Blinken. Det gjorde också den amerikanska flottan. Mellan de tre har vi obestridliga bevis för uppsåt, motiv och medel – mer än tillräckligt för att bevisa skuld bortom allt rimligt tvivel i en domstol.
Uppsåt
I ett tal till reportrar den 7 februari förklarade Biden ”Om Ryssland invaderar, betyder det att stridsvagnar eller trupper korsar gränsen till Ukraina igen, kommer det inte längre att finnas en Nord Stream 2. Vi kommer att få ett slut på det.”
När en journalist frågade hur Biden kunde göra något sådant, med tanke på att Tyskland hade kontroll över projektet, svarade Biden: ”Jag lovar dig: Vi kommer att kunna göra det.”
Ingen åklagare har någonsin haft en mer kortfattad avsiktsförklaring – ett veritabelt erkännande före handlingen – än så här. Joe Biden bör tas på orden.
Motiv
På frågan av reportrar den 3 oktober att kommentera Nord Streams-attackerna, svarade Blinken delvis med att notera att attacken var ”en fantastisk möjlighet att en gång för alla få bort beroendet av rysk energi och därmed få bort från Vladimir Putins energivapen för att främja sina imperialistiska planer.”
Blinken förklarade vidare att USA skulle arbeta för att lindra ”konsekvenserna” av pipelineattacken mot Europa, och anspelade på tillhandahållandet av amerikansk LNG med orimliga vinstmarginaler för amerikanska leverantörer – en annan ”möjlighet”.
Åklagare talar ofta om cui bono, en latinsk fras som betyder ”vem gynnas”, när de försöker förstå motiven för ett begånget brott, under antagandet att det finns en stor sannolikhet att de som är ansvariga för ett specifikt brott är de som kan vinna fördelar från det.
Cui Bono?
Medel
I början av juni, till stöd för en stor Natoövning, BALTOPS (Baltic Operations) 2022, testade US Navy de senaste framstegen inom obemannade undervattensfarkoster, eller UUV, minjaktsteknik, för att testa dem i operativa sammanhang.
Enligt US Navy kunde de utvärdera ”framväxande UUV-teknik för minjakt”, med fokus på ”UUV-navigering, sambandsoperationer och förbättringar av akustisk kommunikation, samtidigt som de samlade in kritiska miljödata för att främja de automatiska måligenkänningsalgoritmerna för mindetektering”.
Enligt US Navy kunde de utvärdera ”framväxande UUV-teknik för minjakt”, med fokus på ”UUV-navigering, sambandsoperationer och förbättringar av akustisk kommunikation, samtidigt som de samlade in kritiska miljödata för att främja de automatiska måligenkänningsalgoritmerna för mindetektering”.
I september spårades specialiserade US Navy-helikoptrar – MH-60R, som kan använda Seafox UUV – när de flög utanför den danska ön Bornholm, direkt över området där Nordstream 1 och 2 senare skadades i sabotagen.
För att citera TASS:
”Den 6 november 2015 hittades en obemannad undervattensfarkost för minröjning – Nato Seafox – i samband med inspektionen av Nord Stream 1-ledningen. Den befann sig i området mellan gasledningarna, nära intill en av ledningarna. Nato hävdade att minröjningsfarkosten hade försvunnit under övningar. Sådana Natoövningar när stridssprängladdningen visade sig befinna sig exakt under vår gasledning. Sprängladdningen avaktiverades då av svenska försvarsmakten.
Skyldig bortom allt tvivel
Uppgiften att bevisa skuld bortom rimligt tvivel ”är helt tillfredsställd med en övertygelse och en moralisk säkerhet att bevisen som presenteras bevisar den tilltalades skuld.” När det gäller Nord Stream 1- och 2-attackerna har denna uppgift fullföljts när det gäller att lägga skulden på USA.
Biden erkände nästan brottet i förväg, och hans utrikesminister, Blinken, kraxade om den ”enorma möjligheten” som skapades av attacken. Den amerikanska flottan repeterade inte bara aktivt brottet i juni 2022, med samma vapen som tidigare upptäckts bredvid rörledningen, utan använde sig av de medel som krävdes för att använda detta vapen på dagen för attacken, på platsen för attacken.
Skyldig men inte åtalad
Problemet är att utanför Ryssland är det ingen som pekar ut USA. Journalister flyr från bevisen och hänvisar till ”osäkerhet”. Europa, rädda för att vakna upp till verkligheten att dess viktigaste ”allierade” har begått en krigshandling mot dess livsviktiga energiinfrastruktur, och dömt miljontals européer att lida av kyla, hunger och arbetslöshetens fördärv – samtidigt som de har plågat Europa med vinstmarginaler i försäljningen av LNG som vänder på begreppet ”oväntat” – förblir tysta.
Det råder ingen tvekan i någon tänkande människas hjärna om vem som är ansvarig för attackerna på Nord Stream 1 och 2. Omständigheterna runt fallet visar på ett överväldigande sätt att en fällande dom vore självklar i vilken amerikansk domstol som helst.
Men ingen kommer att väcka ärendet, åtminstone inte i nuläget.
Amerikansk journalistik borde skämmas för att ignorera denna uppseendeväckande attack mot Europa.
Europa borde skämmas för att sakna modet att offentligt namnge sin angripare.
Men mest av allt borde den Joe Bidens administration skämmas, som har sänkt USA till samma standard som de jagade och dödade i så många år – alltså till en enkel internationell terrorist och en statlig sponsor av terrorism.
Tänk att det nu är glasklart! Glasklart för den som har ögon att se med, öron att höra med och en IQ som inte behöver vara över genomsnittet för invånarna i Europa. Glasklart att Sverige som stat helt slutit upp bakom jordens största terrorstat. Att denna terrorstat utövar terror även mot sina vasaller, som Sverige, verkar inte bekymra svensk politikerklass. Nä tvärtom!
Nu skall vår nya regering, Kristerssonadministrationen, även helt sluta upp bakom terrorstatens kamp mot Kina. Statsminister Kristersson säger ”Slut på naivitet gentemot Kina.”
Samtidigt läser jag rubriker i SvD som ”Ny momshöjning pressar skomakare”, ”Rejäl köpkraftsförsämring”. I en artikel står det ”Svantesson (M) ser bister vinter framför sig. Trots löftet om ett skattehöjarstopp så vill finansministern höja momsen. ’Det är en rimlig prioritering’, säger Elisabeth Svantesson (M) som berättar att lågkonjunkturen väntas nå Sverige nästa år. Lågkonjunktur nästa år, enligt prognosen från finansdepartementet.
BNP-tillväxt på minus 0,4.
Inflation på 5,2 procent.
Arbetslösheten ökar.
– Det är en dyster bild som vi ser. Vi går inte bara bokstavligt talat mot en vinter, utan svensk ekonomi går också mot en bister vinter, säger Elisabeth Svantesson.”
Vad var det Donald Trump sa om en del stater? Jo, mycket riktigt hittar jag följande på nätet ”Trump called Haiti and African states ’shithole countries.’” Jag undrar om inte också Sverige, genom USA:s försorg och genom självskadebeteende, inom en nära framtid bör tilldelas namnet ”rövhålsstat”.
Utan att säga något om vem som sprängt gasledningarna, kan man säga att resonemanget om Förenta staternas rättssystem är felaktigt. Förenta staterna skulle troligen bli förklarad ”icke skyldig” av jury som toges fram genom lottning av världens befolkning, efter att försvar och åklagare använt sin rätt att taga bort jurymedlemmar.
Orsaken till det troliga ”icke skyldig” i en rättsprocess av statunitensisk modell är att försvaret skulle kunna göra troligt att där funnes utrymme i kända fakta för en annan gärningsman.
Utsagan ”Människor som avtjänar livstidsstraff i USA-fängelser har dömts på svagare grunder” är irrelevant. Den säger bara att statunitensiska domstolar stundom gjort fel. I ett mål mot en känd tilltalad (som i detta fall) skulle det troligen vara lättare att övertyga om att utrymme för en annan tänkbar gärningsman funnes.
Om en vecka har vi mellanårsval i USA. Min representant, tillika kongressens talperson (eller vad det heter nuförtiden), Nancy Pelosi kommer att väljas om som vanligt. Hennes make Paul ligger dock på intensiven efter att ha fått skallen spräckt med en hammare som svingades av en man som trängde in mitt i natten i deras hus några kilometer från min bostad. Ni är säkert bekanta med detta brott. Nancy P, det tilltänkta offret, klarade sig, eftersom hon inte var hemma.
De flesta politiker och opinionsbildare har fördömt utan förbehåll, dock inte alla. Donald Trump Jr t ex har i sociala medier skämtat om saken och skickat runt en bild med en hammare liggande på ett par underbyxor med texten: ”Got my Paul Pelosi Halloween costume ready.” (Ett av de många ryktena som sociala medier distribuerat är att våldsbrottslingen var en ”sex worker” som Pelosi hade anställt). Så här säger pappa Trump: “With Paul Pelosi, that’s a terrible thing, with all of them it’s a terrible thing. Look at what’s happened to San Francisco generally. Look at what’s happening in Chicago. It was far worse than Afghanistan.””
Så låter USA:s officiella opposition, det ”andra” partiet. Vänsteroppositionen inom det demokratiska partiet nämnde något om förhandlingar i kriget i Ukraina men tog tillbaks förslaget nästa dag. Det finns inte längre något hopp om detta land. Det kommer att bli värre. Och dess herrar inbjuds av Sveriges ÖB att placera kärnvapen på nyanlagda militärbaser i Sverige.