Vår rörlighet är inte fri. Stolta deklarationer om EU-medborgares fria rörlighet är en stor bluff. I tisdags skulle jag röra mig ”fritt” med min bil från Östhammar, via Uppsala till Enskede söder om Stockholm för att måla lister i min dotters familjs nyrenoverade matrum. Eftersom jag också hade ett möte inbokat nära Hornstull klockan 18 och på hemvägen skulle stanna till i Uppsala för att med hjälp av fibernätet hemma i lägenheten skicka ett par hundra bilder till två väntande mottagare för att därifrån på förnatten rulla hem till torpet Stjärnudden i Östhammar, tyckte jag för en gångs skull att det var väl motiverat att ta bilen.
Men strax söder om Rotebro tjocknade trafiken. En stor ljusskylt annonserade att två körfält var avstängda från Solna till Tomteboda och att framkomligheten alltså var begränsad. Men då satt jag redan fast, min fria rörlighet till trots. Avstängningen av körfälten motiverades förstås av renovering, anpassning och utbyggnad av trafikkapaciteten för framför allt varutransporter i allt fler gigantiska långtradare.
Drygt två timmar senare kom jag loss och kunde ta mig till Enskede, men då var halva min arbetsdag för listmålning redan förbrukad.
Tankarna snurrade i skallen denna mardrömslika förmiddag. Hur mycket koldioxid spydde bilgröten ut denna förmiddag de två milen runt nya Karolinska? En personbil släpper enligt Transportstyrelsen ut i genomsnitt 135,54 g koldioxid per kilometer. En översiktlig beräkning ger att lågt räknat 30 000 bilar stod i stort sett still i fyra timmar och osade koldioxid hela tiden. Det ger ett samlat koldioxidutsläpp på ca 163 ton. Kan någon tänka sig hur stor volym 163 ton koldioxid är? Det måste vara ofantligt. Där satt vi alltså alla fast i var sin bil och kunde inte göra annat än att förpesta miljön, värma upp vår atmosfär och smälta våra inlandsisar. Och, denna galenskap tycks ingen rå på.
Två dagar senare skulle B och jag till Enskede till samma plats. Vi hade en del packning, som trots allt var möjlig att ta med på bussen respektive tåget. Med tanke på vägtafikinfarkten runt Norrtull två dagar tidigare valde vi förstås bussochtåg-alternativet. Men! natten innan brann ett ställverk, ledningar ramlade ner och tågen stannade mera definitivt än vad vi sett på mycket länge. Visserligen är vi vana vid tågtrassel, men detta stopp var mycket omfattande.
Jag läser på Wikipedia att ”Uppsala har mycket tät järnvägstrafik och är Sveriges näst största järnvägsort efter Stockholm, räknat på antal passerande resenärer”. För tio år sedan räknade man med ca 25 000 pendlare per dag, idag mycket fler.
Tänk er nu hur det kommer att bli mellan Solna och Norrtull vardagsförmiddagar när även många av dessa pendlare tvingas ta bilen för att tågen inte går.
Nej, ett sådant samhälle kommer inte att kunna fungera på sikt. Det jag upplevde inpå bara skinnet en enstaka gång, är vardag för alla dessa pendlare och varutransportörer och småentreprenörer i sina små firmabilar med glada logotyper och www-adresser på bakdörren. Problemen kommer att bli enorma för ekonomin, miljön och för människornas sinnestillstånd.
Alltså, nu är hög tid att inse att just så här kommer det att bli med den sortens marknadssamhälle som erövrat politiken i Sverige och EU sedan 80-talet. Det mest grundläggande är de fyra stora friheterna: fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital. Om vi lämnar kapitalet för den här gången och bara koncentrerar oss på den fria rörligheten för personer, varor och tjänster, så kan vi faktiskt se det stora sambandet helt klart.
Trafiken måste öka! All trafik! Eftersom, i det fria och oreglerade marknadssamhället kommer flödena av personer, varor och tjänster att öka. Det är själva idén med de stora friheterna.
Företagen ska producera det som ger mest avkastning och etablera sig där det är mest lönsamt. Sedan ska människor flytta till företagen och storstäder expanderas runt dessa växande industriella och kommersiella karuseller. Så måste nu dessa samhällen organisera transporterna så att arbetskraften, varorna och tjänsterna finns på rätt plats vid rätt tidpunkt. Det är själva grundbulten i Sverige idag och i EU.
En gång i tiden sa man att fri handel och fritt utbyte mellan folken skulle leda till fred och välstånd för alla. Men EU framstår för mig idag som beviset för att det faktiskt är tvärt om. Freden hotas just nu mest av allt av att EU mitt i sin djupa ekonomiska kris försöker lägga under sig nya marknader där varorna och tjänsterna kan produceras billigare och konsumeras av allt fler.
Denna galopperande utveckling kommer att leda till kollaps på område efter område. Energin kommer att bli allt dyrare och svåråtkomlig, glaciärerna kommer att smälta, havsnivån kommer att stiga, regnen kommer att skölja bort bostäder och kommunikationer, klassklyftorna och orättvisorna kommer att öka mellan människorna, krig kommer att utbryta mellan de stora makterna i kampen om de krympande resurserna och om marknaderna. Samt sist men inte minst, flyktingmassor som ingen vill ta hand om kommer att samlas i gigantiska läger. Det här är ingen dystopi, det är en realistisk prognos. Enda osäkerheten är hur fort kollapserna kommer och i vilken ordning.
Det jag upplevde i tisdags – liksom tågkaoset av branden i ställverket och den nedfallna ledningen – var en liten försmak på de allt större kollapserna som makten verkar så blind för. Mera marknad är deras svar på alla problem. I marknadsreligionen finns inte kopplingen ekonomi-energi-klimat-krig. Och när den intellektuella rörligheten blir så till den milda grad inskränkt, så blir det som det blir. Därav vänster- såväl som högeretablissemangets chock av ytterligheternas frammarsch i EU-parlamentsvalet och den ökande trängseln i politikens mitt. Det finns all anledning till oro.
PS. Detta blogginlägg är inspirerat av Pål Steigans helhetsgrepp över alla nu galopperande kriser. Även så en liten hyllning till honom som idag fyller 65 år. Gratulerer med dagen Pål!
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: kommunikationer, fri rörlighet, klimat, miljö, tågkollaps, trafik, marknadstänkande
Du får emigrere til Sog og Fjordane i Norge. Vi trenger kreative mennesker, og her er det ikke slik trengsel.
Det er på tide å utvikle frittstående små samfunn som kan fungere og overleve kriser og sammenbrudd.
Det faktum at den nye, blå regjeringen vil ta livet av vårt fylke på sikt, burde gjøre det attraktivt for annerledes tenkende.
Oj, det var verkligen ett svavelosande inlägg. Jag tänkte direkt på Pål Steigan när jag läste och längre ner i din text framgick det att det var från honom du hämtat inspiration till texten. Det nya handelsavtal som håller på att tas fram mellan EU och USA syftar just till att öka handeln mellan kontinenterna, vilket är bra för alla, enligt Gunnar Hökmark. Jag har skrivit en längre text om detta avtal (TTIP). Det kanske kan dyka upp som gästinlägg hos dig så småningom.
Jag är inte emot ”frihandel”. Däremot är jag kritisk till den sk fria rörligheten av människor (arbetskraft) inom EU. När arméer av arbetslösa européer drar runt i Europa och söker arbete leder det ofta till att arbetsvillkoren försämras i respektive land. Det blir ett race mot botten! De maktägande älskar denna ordning. Den leder till att underklassen strider inbördes och att den blir allt mer främlingsfientlig. De maktägande kan sitta på läktaren i orubbat bo och med gillande se på när underklassen sliter varandra i stycken.