Ön Iturup NO om Hokkaido tillhör ögruppen Kurillerna.

Den ryske Premiärministern Medvedev meddelade den 30 januari, att Ryssland avser att bygga en kombinerad civil och militär flygplats på den kyrilliska ön Iturup nordost om den japanska nordön Hokkaido. Kurillerna är omtvistade sedan andra världskriget vilket hindrat ett fredsavtal mellan Ryssland och Japan efter andra värlrdskriget.

Som skäl flygplatsen anger ryssarna USA:s och Japans gemensamma beslut att etablera det amerikanska landbaserade missilförsvaret Aegis på de japanska öarna. Detta amerikanska missilsystem är redan standard på de japanska krigsfartygen. ”A shipbased version of the Aeigis system (made by Lockhead Martin) is already installed on Japanese warships. Japan is expected to deploy the Aegis Ashmore system by 2023”. (Indian Punchline)

Ryssland avvisar den konvention som hävdas av Japan om deras rätt att införa det amerikanska missilförsvaret i området vid de kyrilliska öarna. Japan och USA hävdar att de utplaceras med anledning att de ska kunna försvara sig mot eventuella Nordkoreanska interkontinentala missiler.

De pågående försöken att äntligen åstadkomma ett formellt fredsfördrag mellan Japan och Ryssland, som skulle markera slutet på andra värdkriget har förstås avstannat och konflikten har blossat upp igen.

Japan har protesterat kraftfullt. Genom den japanska kabinettssekreteraren Yoishihido Suga meddelades att: ”We’re conveyed through diplomatic channels that it goes against our country’s position. We’re gathering information on the Russian military’s behavior in the Northern Territories”.

Den ryska utrikespolitiska talespersonen Mari Zakharova uttalade i december 2017:

”The recent decision by the Japanese goverment to deploy US Aegis Ashore missile defense system on it’s territory causes deep regret and serious concern. Whatever argument and motives behind it, it is clear that the deployment, of the system is yet another step towards building a full-fledged Asian – Pacific regional segment of the gobal US marine defense system”.

Hon betonade vidare:

”It should be kept in mind that these systems are equiped with universal missile launchers capable of using strike weapons. In practis it means violation of the INF Treaty by the United States with assistance of Japan”.

Premiärminister Medvedevs besked den 30 januari visar att ryssarna nu ändrat färdriktning med anledning av den japanska regeringens beslut att använda sig av det amerikanska missilförsvaret, som har en lång räckvidd och dessutom kan göras offensivt.

Att ryssarna i sin tur bygger en flygbas i området parallellt med att det japanska försvaret fått en rejäl höjning av sin budget, minskar naturligtvis inte spänningarna.

”In December, Japanese government approved a record $46 billion defense budget and funds to survey potential sites for two Aegis ground interceptor batteries.”

Återigen ett exempel på den amerikanska modellen att höja risken för direkt konflikt i ett land som samtidigt göder den amerikanska vapenindustrin.

Området som är omdiskuterat.

Tragiskt nog innebär detta, trots ett flertal försök under de dryga 70 år som förflutit sedan andra världskriget, att en formell fred mellan Ryssland och Japan skjuts på framtiden.

En förutsättning för ett eventuellt återlämnande av dessa öar i Kurillerna har hela tiden varit att Japan inte ingick någon anti-rysk allians, vilket tydliggjordes vid förhandlingar 1956 mellan de båda länderna.

När nu Japan i samverkan med USA inrättar ett amerikanskt landbaserat missilförsvar med räckvidd in över hela Ryssland blev den ryska reaktionen en militärbas på  Kurillerna mycket nära Hokkaido.

Föregående artikelEn död amazon och en norsk psykoanalytiker
Nästa artikelCleo och Patriarken på Mälsåker
Hans Andersson
Hans Andersson är gruvarbetare från Norrbottens malmfält. Hamnade i Skåne. Genomförde ämneslärarutbildning. Verksam som lärare sedan 1988. Sedan 2000 arbetar han i Lunds kommun. Aktiv i FiB-Malmö mellan 1985-1993.

13 KOMMENTARER

  1. Vad är det som gör att Japan ställer upp på USA:s politik som det är svårt att se tjänar Japans intresse?

    Uppfattar Japan Ryssland som ett hot mot landet?

    Japan precis som Sydkorea skulle tjäna på avspänning och utveckla handelsförbindelserna med Kina och Ryssland.

  2. USA verka föra politiken att ska det gå åt helvete med oss p g a våra interna problem så ska det gå åt helvete med resten av världen också. Ungefär som en desperat självmördare som passar på att ta med sig ett dussin andra människor in i döden.

  3. Jan F!
    Kan det vara så enkelt att de som idag styr i Japan menar att den amerikanska politiken tjänar dem. Alltså att du förutsätter att den fråga du ställer har ett svar som alla borde kunna enas om, när den i själva verket är en kampfråga.

  4. Det är komplicerat. Japans största exportpartner är sedan några år Kina, en femtedel av exporten till Kina efter att hela efterkrigstiden varit USA som importerat mest från Japan.

    Det kryllar av amerikanska soldater i Japan, minst 40 000 på plats. Helt övertygad om att amerikanarna skulle vägra lämna Japan om japanerna försökte sig på det. Vad kan japanerna göra åt det? Ingenting!

    De vägrar för övrigt lämna Syrien trots att de bryter mot Folkrätten och kränker Syriens nationella suveränitet. Men dollarn kollapsar inom några år och då blir det ny världsordning men accepterar USA detta, utan ett tredje världskrig? Jag tror faktiskt det, men det finns inga garantier. Den nya kärnvapenstrategin är skrämmande. Men kommer de att sätta den i verket? Finns viss en risk för det.

  5. Intressant, 2018-01-28 kl. 22:35 skrev Hans A att USA går under därför att de saknar konkurrensförmåga.

    I veckan visade USA med SpaceX att man ligger långt före Ryssland och Kina inom bärraketsteknologin, som är mycket dyr och tekniskt ytterst krävande. För säkerhets skull stämde jag av om mina omedelbara intryck och läsning av artiklar stämde med svenska experters uppfattning.

  6. USA ligger efter när det gäller den ekonomiska krigföringen, med petrodollar och dollar i gungning, då den inte längre lever upp till att vara världens ledande reservvaluta.

    De projekt du nämner genomförs genom att landet är skuldsatt upp över öronen. Den svajande börsen orsakas av att man försöker hålla liv i den mycket övervärderande börsen, till varje pris. Det koster skjortan, särskilt när man är pank.

    Inom 5-10 år ligger merparten av den globala oljehandeln med den kinesiska valutan Renminbin kompatibel mot guld vid behov.

  7. Hans A!
    Mitt förtroende för att ekonomisk vetenskap ska kunna förutse framtiden är låg. Jag fördrar andra indikatorer, som jag ibland rapporterat i gästbloggar.

    I somras, när sonens kinesiska svärföräldrar (boende i USA, men med mycket stor släkt i Kina) besökte oss i Stockholm, frågade de mig om min bedömning av Kinas vetenskapliga nivå. Jag svarade ”hög, men de kopierar”. De nickade instämmande. Kopierandet kan antagligen arbetas bort inom en generation. Kina skickar ut många begåvade ungdomar och bryr sig föga om att det blir ett visst svinn. Många återvänder.

    Rysslands ensidiga råvaruekonomi är mer oroande. Alla jag pratat med om ryssarnas innovationsprojekt Skolkovo, och det är många, ger samma negativa bild. När Vitrysslands ledande vetenskapliga företrädare lite uppgivet säger till mig att ”ryssarna skriver och vill att vi skickar idéer”, så är det ett oroande tecken. Detta skrivet med tanke på din bedömning av USA:s låga konkurrensförmåga utan samma bedömning av Rysslands.

  8. Hans A skriver att Japans största exportpartner sedan några år är Kina. Vad är det då som gör att man inte värnar om detta?

    Vad är det som gör att USA får med dem på en så destruktiv politik? Om det nu också är så att USA och dollarn är dömda att gå under, så borde ju detta väga över till Kina och Rysslands fördel. Varför satsa på en döende partner när det finns länder som har framtiden för sig.

  9. Wikipedias engelska version av Skolkova är mycket kritisk. Inga av mina, mycket begränsade, erfarenheter av rysk vetenskaplig kultur motsäger vad som står där. Huvudproblemet i dagens Ryssland, som jag upplevt det, är en metafysisk strävan att falla tillbaka på ortodoxa kyrkans magi och huset av Romanovs mystik. Om bara den eviga ”ryska själen” får blomma ut kommer alla problem att lösa sig.

  10. Anders P!
    Vilken skillnad mot förr. På lindelof.nu har 75-årsdagen av en av 1900-talets viktigaste händelser passerat helt ouppmärksammat – Sovjetunionen seger vid Stalingrad den 2 februari 1943.

    Vasily Chuikov (två gånger Sovjetunionens Hjälte) var en av segrarna vid Stalingrad. Notera följande suveräna klipp med Chuikov:

    Notera hur frontsoldaten längst till höger ställer en fråga till Chuiko, inte på ryska utan på (en slags) ukrainska. Stalin var väl medveten om Ukrainas enorma bidrag till segern i det Stora Fosterländska Kriget. Putin är det inte.

  11. Stalin Era Propaganda: Stalin’s Fictionalized Arrival in Berlin in ”Fall of Berlin” (1950)”: Kolla tid 6:28, då vackra Natasha utbrister: ”Can I please kiss you, comrade Stalin” fast på ryska förstås. Herre du min skapare! Inte konstigt att Mosfilm tydligen dödskallemärkt filmen.

    Ryssland exporterar mycket, bl a välutbildad arbetskraft till Silicon Valley.

  12. Bengt S!
    Min kommentar gällde enbart den första sekvensen, där krigets mest dramatiska ögonblick, inringningen av tyskarnas 6:e armé vid Stalingrad, skildras lågmält med bara tre aktörer. Sedan spårar det ur helt, som du påpekar. Zhukov måtte ha varit ordentligt i onåd när filmen gjordes; efter 3.10 avtackar Stalin Chuikov, Konev och Rokossovsky för deras briljanta militära operation i Berlin. Zhukov, som ledde den första vitryska fronten i Berlin, fick inte vara med.

    Att Ryssland exporterar välutbildad arbetskraft till Silicon Valley kallas väl ”brain drain”. Det är f ö inte bara i Silicon Valley man hittar ryssar. Besök vilket nationellt laboratorium som helst i USA, och man hittar ryssar på viktiga positioner.
    Eller för den delen i Europa.

  13. Tyvärr går inte heller västliga filmer om andra världskriget fria från anklagelser att ”poetiskt förbättra verkligheten”. I en färsk film om Churchill i maj 1940 lär vi kunna se honom åka tunnelbana i London och fråga ut medpassagerarna vad han bör göra.

    Som sajtens lite inofficielle historiker menar jag nog att vi bör uppmärksamma historiska händelser om vi kan komma med nya och intressanta vinklar. I sökmotorn här på lindelof.nu skrev jag ”Stalingrad” och fick sju träffar, en del där staden bara nämndes i förbigående, andra som utgjorde mycket intressanta och välskrivna reportage av Mats Larsson och recensioner av Henrik Linde. Prova själva.

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.