Sinclair Lewis

”ELMER GANTRY was drunk. He was eloquently drunk, lovingly and pugnaciously drunk. He leaned against the bar of the Old House Sample Room, the most gilded and urbane saloon in Cato, Missouri, and requested the bartender to join him in ‘The Good Old Summer Theme,’ the waltz of the day.”

År 1927 kom Sinclair Lewis bok Elmer Gantry som inleds med ovanstående stycke. Berättelsen om en rikt begåvad slarver utan några moraliska hållhakar i sitt liv. En farlig kombination av egenskaper som i ett samhälle präglat av religiöst hyckleri gav honom möjlighet att klättra i karriärstegen, trots tillfälliga bakslag.

År 1958 började Folket i Bild ge ut sin serie Stora sederomaner som inleddes med Emile Zolas Nana och strax följdes av Guy de Maupassants Bel-Ami, Sinclair Lewis Elmer Gantry och Gabriel Checalliers Förargelsens hus. Redaktör för serien var docent Nils-Erik Baehrendtz som inledde varje bok med att sätta in berättelsen i sitt historiska och samhälleliga sammanhang. Om Elmer Gantry skrev han så här:

”… De goda tiderna som ledde till en materiell standard som aldrig förr kom att hos många amerikaner grundfästa den övertygelsen att Amerika var ’Gods own country’, guds eget land. De fula dragen i bilden är många: intolerans, främlingsförakt, t. ex antisemitism, en kompakt reaktionär hållning mot radikala åsikter i politiska och sociala frågor och en grotesk dyrkan av den egna framgången. Till de negativa sidorna hör också det religiösa hyckleriet, som under den här perioden är en betydelsefull faktor i USA:s sociala liv. Det torde ha varit svårt för en ateist att göra karriär i 20-talets Amerika. …”

”… Många av de aktuella företeelser som Lewis angripit i sin bok torde nu ha försvunnit i den amerikanska samhällsbilden, inte minst tack vare hans modiga bedrift att ställa dem vid skampålen. Såsom attack på det religiösa hyckleriet som ständigt aktuellt fenomen, bevarar hans bok sin friskhet och den kommer alltid att vara en aktiv tillgång i beredskapen mot religionsjobberi av vad slag det vara må.”

Idag kan man tyvärr konstatera att Baehrendtz var väl optimistisk i sin slutsats.

I en understreckare i SvD den 18 juli 2018 berättas om en nyöversättning av Sinclair Lewis roman Babbit från 1922. En bok som ses som avgörande för att han som förste amerikan år 1930 tilldelades Nobelpriset i litteratur. I sitt tacktal för priset sade Lewis:

”… In America most of us – not readers alone, but even writers – are still afraid of any literature which is not a glorification of everything American, a glorification of our faults as well as our virtues. […] America is the most contradictory, the most depressing, the most stirring, of any land in the world today. […] Our American professors like their literature clear and cold and pure and very dead.”

Romanen Babbit berättar om fastighetsmäklaren George F. Babbit, verksam i en stad i Mellanvästern. En man i karriären, beredd att följa alla samhällets normer vilket efter en beskrivning av familjens bostad avslutas med: ”Det fanns helt enkelt bara ett fel på det Babbitska huset: det var inte ett hem.”

Det talas mycket om friheten i Amerika men vardagen är inrutad i ett stort antal måsten. Vilka familjer man bör umgås med, vilken klubb man bör tillhöra för att umgås med sina gelikar, vilken kyrka och vilka föreningar man måste vara aktiv i för att nå framgång i affärslivet och bli respekterad i samhället. Babbit gör ett tafatt försök att bryta sig ut ur detta mönster men tvingas av ekonomiska realiteter snart tillbaka i fållan.

Nyutgivningen av Babbit har gjorts av bokförlaget Polaris, som också gett ut Sinclair Lewis roman Sånt händer inte här från 1935. En framtidsvision där den politiska utvecklingen i USA följer den i Tyskland tätt i spåren. Man får till och med känslan av att Lewis i sin roman är steget före vad som sedan kommer att hända i Tyskland.

Och varför skulle det inte också ha kunnat hända – eller komma att hända – i USA? Som av många ses som frihetens stamort på jorden. Men Tyskland var ju en stor kulturnation vilket inte utgjorde något hinder för dess politiska utveckling.