Kriserna avlöser varandra som vanligt. Greklandskrisen är den som just nu dominerar nyheterna. Den är alla livrädda för. Situationen är revolutionär. Fast utan någon folklig kraft som kan ta ledningen och vara ett alternativ till det genomkorrupta ”demokratiska” system som berikat de rika och fått folket att sluta betala skatt. EU med sin euro verkar snarare ha underblåst kriserna än bidragit till trygghet och stabilitet. Det finns all anledning till oro.
Snart avgår nästa frihetsflotta mot Gaza. Hur ska det gå? Mankell och Boëthius ska med i år. Måtte de lyckas denna gång att bryta blockaden och öppna ett litet fönster i israelernas brutala ghettomur.
Min unge vän har just gift sig med en vacker flicka från Palestina. Denna lilla spricka i muren kunde ingen ockupationsmakt förhindra.
I dessa sommartider känner jag plötsligt skrivkramp. Blir alltmer uppslukad av det nära närvarande och det förflutna. Känner visserligen att allt hänger ihop, men som att det mesta vore sagt eller skrivet redan. Så är det förstås inte.
Kommer att låta bloggen vila längre stunder än vanligt en tid framöver. Är trött på tyckarpamfletterna jag haft så lätt att knacka ner på datorn. Kanske mitt skrivande kommer att ändra karaktär, eller tystna. Vi får se. Nu tar vi sommaren först.
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: Ship to Gaza, Greklandskrisen, skrivkramp, bröllop
Tillfällig tystnad är en förutsättning för fortsatt skrivande! Man måste någon gång ge sig tid att ”samla i själens lador” som det heter i Krilon-trilogin, och det är svårt om man ständigt sitter klistrad vid sin dataskärm.
Det är inte för inte som sommarlovet är en rent fysisk nödvändighet, speciellt för oss här uppe i den höga (och mörka) nord.
Eller som det heter i psalmen: I denna ljuva sommartid, gå ut min själ och gläd dig vid den store Gudens gåvor …