”Sannolikhetsläran är en kraftfull vetenskap, som framför allt kan belysa återkommande händelser. Men för krig passar den dåligt. Sannolikhetsresonemang är olämpliga i försvarsplaneringen, och därmed också för säkerhetspolitiska beslut. Jag menar därför att Anders Brännström har rätt”, skriver Lars Ingelstam.

Läs hela artikel i SvD 28 jan 2018.

Föregående artikelSkolans usla tillstånd måste nog bli ännu värre innan…
Nästa artikelK och Proletären i ny skrud

5 KOMMENTARER

  1. Poltitiskt instämmer jag helt i Ingelstams artikel, men vad som får mig att rynka pannan är hans nedsabling av ”subjektiva sannolikheter”. Ty denne mycket kompetente statistiker tillhör den s k ”frekventistiska” skolan. Den har i åtminstone drygt 100 år legat i krig med den s k ”bayesianska” skolan som i hög grad utnyttjar subjektiva sannolikheter.

    Dessa sannolikheter förekommer dagligen i våra liv. Du hör på radio att ”regnskurar” inte kan uteslutas, men att torrt väder är det troligaste. Du beslutar att inte ta med en paraply.

    När du kommer utanför dörren så ser du svarta moln närma sig varifrån vinden blåser. Du bestämmer dig för att regnrisken är betydande, och tar med paraplyet. Inte matematiskt stringent, men det fungerar.

    En frekventistisk statistiker skulle samla in data från de senaste 30 åren och ur dessa ta fram dagar från samma årstid med samma vädertyp och ur detta matematiskt stringent beräkna hur ofta det blev regn. När han är klar har regnet redan passerat…

  2. ”Olika aktörer, både politiker och militären, gör olika bedömningar om hur sannolikt det är att Sverige kan bli inblandad i en militär konflikt.”, stod det i ingressen till en av de där SvD-artiklarna. Men vi har ju redan av egen fri vilja blandat oss i inbördeskrig och andra militära konflikter i olika länder, och då talar jag inte om svenska FN-soldater i blå uniform och vitmålade fordon.
    Så sannolikheten är 100%.

  3. Om ni lyssnar på Tage Danielssons monolog så märker ni att det är just den typ av ”frekventistisk” sannolikhet som Ingelstam företräder som det ironiseras över, d v s innan det händer är sannolikheten så gott som noll för att efter händelsen raka upp till nästan 100%.

    Det var samma vid Concordolyckan i Pris år 2000: innan olyckan var Concord världens säkraste plan för att efter olyckan bli världens osäkraste. Det som låg Concord i fatet var det relativt låga antalet flygtimmar, 1/100 000 är ju större än 1/1 000 000.

    Nu hör det till saken att innan Harrisburgolyckan hade en grupp experter satt sig ner och på ”Bayesianska” grunder sökt beräkna sannolikheten för att något skulle gå allvarligt på tok. Siffran de kom fram till var mycket liten, men inte var den noll.

    Efter det att olyckan hade inträffat skulle en sådan analys troligen ge en högre siffra, men fortfarande mycket låg – vilket ju är det Tage D anser vore det förnuftiga.

  4. Hm… Efter vad jag läste om Tjernobyl för decennier sedan, så ägnade sig personalen där åt att experimentera med anläggningen. Man satte säkerhetssystem ur bruk för att kunna ”trimma” verket och höja produktionen. Anta att en oberoende expert följt den faktiska driften av verket i detalj och ett par veckor före katastrofen konstaterat, att det här kommer att gå åt skogen och satt 90% som sannolikheten för en olycka. Kanske skulle detta medfört allmän skärpning, och olyckan skulle inte inträffat. Nå, olyckan inträffade, och man får väl anta en allmän skärpning också. Sannolikheten för en (ny) olycka i liknande kärnkraftverk borde alltså ha sjunkit. Samma resonemang skulle jag vilja tillämpa på Harrisburg. Vad gäller Fukushima var väl sannolikheten för en katastrof något större än sannolikheten för en jordbävning i området med åtföljande tsunami och dränkning av kraftverket? Men detta har kanske inte så mycket att göra med den matematiska disciplinen ”sannolikhetskalkyl”?

    För övrigt vill jag bara säga att Tage D var ett geni, som behärskade svenska språket till fullo och visste hur det kunde användas som vapen mot makten och enfalden. Han skulle verkligen behövas idag.

  5. Bengt och alla andra: Att prestera sannolikhetsutsagor på 80-90% är inte alltid lätt och inte heller alltid nödvändigt. I ditt tänkta Tjernobylexempel hade en 10% sannolikhet fyllt samma funktion, eller borde ha fyllt samma funktion.

    Mja, säger du, det är inte helt klart hur så låga sannolikheter ska tolkas.

    Och då säger jag: Antag att nästa gång du ska flyga får du uppgifter från ”säker källa” att det är 10% sannolikhet att planet kommer att kapas av Al Qaida. Skulle du flyga?

    Men ett störtat SAS plan är ju en bagatell jämfört med ett reaktorhaveri a la Tjernobyl. Så kanske borde man i ditt exempel reagerat redan vid en 0.1% sannolikhet?

    Om risken för en godtycklig reaktor är 0.001% så innebär ju 0.1% att sannolikheten är 100 gånger högre än normalt.

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.