Som alla vet var Josef Stalin 30% bra, 30% dålig och 40% sisådär. Att bedöma Donald Trump är nog lite för tidigt. Framtida historiker får ge svaret. Man kunde förstås fråga honom, men då är risken att procenten inte räcker till. Att han var republikens 45:e president står dock helt klart.
År 1607 hade britterna grundat sin första permanenta nordamerikanska koloni, Jamestown, i Virginia. Några år senare, 1619, såldes de första afrikanska slavarna där. Till 400-årsminnet förra året startade New York Times ett projekt i sin söndagsbilaga, som heter just ”1619”. Det har som mål att ”reframe the country’s history by placing the consequences of slavery and the contributions of black Americans at the very center of [the United States’] national narrative”. Det vill alltså placera slaveriets följder samt svarta amerikaners insatser i centrum av den ”nationella berättelsen” och därmed ge ett annat perspektiv på USA:s historia.
Traditionellt har den beskrivits från presidenternas och de ”stora” männens perspektiv. Många har varit heroiska, andra tragiska, men alla har kämpat för frihet och framsteg för det egna folket och för resten av världen. Därför är USA unikt och har en särskild rätt att ingripa var som helst i världen. Slaveriet var en olycklig parentes. Ungefär så.
Så här sa president Trump om projektet under valrörelsen: ”America’s founding set in motion the unstoppable chain of events that abolished slavery, secured civil rights, defeated communism and fascism, and built the most fair, equal, and prosperous nation in human history.” Han hävdade också att ”kritisk rasteori” var en marxistisk doktrin, och att undervisa om detta i skolorna utgjorde barnmisshandel i ordets sannaste bemärkelse.
Några historiker har framfört en del faktakritik mot ”1619”. På vänsterkanten hävdas att det är klasskampen som driver historien, inte någon kamp mellan raserna. Ett problem i kolonierna var t ex att det var svårt att få folk från moderländerna att flytta dit. Man tvångsförflyttade därför fångar, föräldralösa barn, lösdrivare, skuldsatta etc dit. De blev ”indentured servants” och måste arbeta gratis ett antal år för att betala av kostnaderna för resan över Atlanten och andra skulder. De levde ofta ett liv som inte var mycket bättre än slavarnas. Efter 246 år av lagligt slaveri blev det alltså olagligförklarat år 1865 med det trettonde tillägget i grundlagen. Inte förrän år 2022 kommer USA att ha varit självständigt i lika många år (2022 minus 1776). Att slaveriet måste avskaffas när 1900-talet och den moderna staten närmade sig var ju nödvändigt.
Men man kan fråga sig om slaveriet var nödvändigt. Hur skulle USA ha klarat sig utan slavar? Skulle det överlevt? Utan inkomsterna från bomullsplantagerna hade det varit svårt att finansiera expansionen västerut, järnvägsbyggena, industrialiseringen i norr… Och vilka fria arbetare skulle ha jobbat på plantagerna? Karl-Oskar och Kristina? ”De söker bomullsplockare te Alabama. En hel riksdaler i veckan betalar de. Följer du mä, Krestina?”
Det är tveksamt om USA skulle kommit att sträcka sig ”from sea to shining sea”, som det står i ’America the Beautiful’, sången som konkurrerade med ”The Star-Spangled Banner” om att bli USA:s nationalsång. Spekulationer, förstås, och som att svära i kyrkan. Men utan slaveriet skulle nog Texas och Kalifornien fortfarande tillhöra de andra Förenta Staterna, Estados Unidos Mexicanos.
När Texas utropade sig självständigt (från Mexiko) år 1836 fanns där fortfarande 5.000 slavar, trots att Mexiko avskaffat slaveriet. Vid annekteringen till USA 1845 fanns där 27.000 slavar, och slaveriet blev lagligt. Enligt folkräkningen 1860 fanns i Texas 182.566 slavar, 30 procent av befolkningen. Uppenbarligen var det alla dessa slavar som ”räddade” Texas. Däremot när Kalifornien anslöts till USA 1850 vägde det över åt andra hållet och det mexikanska förbudet mot slaveri behölls. Kalifornien blev därför en viktig finansiär för nordsidan i inbördeskriget.
To be continued…
Det här var andra delen i en serie som Bengt Svensson kommer att leverera efter hand efter vad läsningen ger. Nedan några av de böcker som läses…
