SR, Elisabeth Svantesson, Ursula Van der Leyen, Copilot och jag

Sveriges Radio presenterar sig på följande vis «Nyheter och fördjupning – från Sverige och världen.” Sändningen 12.30 – 12.55 den 8:e oktober tar bland annat upp frågan om hur EU skall använda beslagtagna ryska tillgångar. Så här lyder avsnittet:

– Idag möts EU:s finansministrar för att diskutera ett mångmiljardlån till Ukraina. Andreas Liljeheden vår korrespondent idag i Luxemburg, hur mycket pengar handlar det om?
– Ja det här är ju ett stöd som man pratat om bland G7-länderna, som sagt att man vill stödja Ukraina med lån på sammanlagt 45 miljarder euro, där EU:s andel skulle vara 35 miljarder och där resten skulle komma från bland annat USA. Så det här är stora summor pengar som Ukraina verkligen behöver, då tanken också är, att man skall ge dom här lånen med hjälp av ryska tillgångar, som man har fryst, och använda dom här pengarna som säkerhet för dom här lånen.
– Frysta ryska tillgångar alltså. Vad är det för pengar vi pratar om egentligen?
– Ja det var så att i början av kriget så beslagtog västländerna i princip halva valutareserven för Ryssland med ungefär 300 miljarder US-dollar av den ryska centralbankens tillgångar, och det är det som man har fryst, och den största delen av de här pengarna finns i ett bolag i Belgien som har fungerat som en slags mellanhand vid finansiella transaktioner.
– Hur eniga är då EU-länderna om stödet till Ukraina?
– Man är eniga om delar av stödet kan man säga, om att man skall använda frysta ryska tillgångar som säkerhet för att ge det här. Om EU:s låneandel, där finns det stöd, och där väntas det ett snabbt beslut om stöd och besked i oktober. Men sen har USA, som är det största G7-landet, klagat över att EU:s stöd bara gäller i så pass kort tid, de gäller bara i sex månader, och där vill USA att EU skall frysa dom här tillgångarna under en längre period, för det skulle ge en större trygghet när det gäller säkerheten för lånen. Sen finns det förslag i EU att man skall förlänga tiden från sex månader till tre år. Men det är ett land i EU, och det är Ungern, som har blockerat och sagt nej till detta. Ungern har fått mycket kritik bland annat från vår egen finansminister Elisabeth Svantesson.

Här kommer Elisabeth Svantesson in, och hon säger:

– Men jag tycker det är bedrövligt, därför att det är ju problematiskt att dom gör det.
– Men ser du någon möjlighet att komma framåt, där EU skulle kunna förlänga lånet när ett land i EU säger nej?
– Det hoppas jag verkligen, och jag hoppas Ungern förstår att det här vill ju också USA. Och risken finns ju att om vi inte förlänger det så skulle USA kunna ställa sig utanför så får EU skjuta till mer pengar och det borde Ungern tänka på.

Eftersom jag nu blivit ganska van vid att använda Microsofts AI-verktyg Copilot, så sätter jag igång en konversation med henom. Du hittar henom längst ut till höger på sökraden till webbläsaren edge.

När du klickat på den kan du ställa en fråga och få ett svar.

Jag börjar med en fråga:
– Är EU:s sanktioner mot ryska tillgångar laglig?
– Ja, EU:s sanktioner mot ryska tillgångar är lagliga. De är fullt förenliga med internationell rätt och respekterar mänskliga rättigheter och grundläggande friheter¹². Sanktionerna har införts som svar på Rysslands militära aggression mot Ukraina och omfattar bland annat ekonomiska sanktioner, individuella restriktiva åtgärder och diplomatiska åtgärder¹.

Vad hänvisar Copilot till? Eftersom den är ett mycket lydigt verktyg så är det EU:s sanktioner mot Ryssland – så fungerar de – Consilium (europa.eu) och EU:s sanktioner mot Ryssland – Consilium (europa.eu) som bägge är den sanktionerande partens uppfattning. Copilot hänvisar också till två pressmeddelanden på det svenska regeringskansliet. EU fattar historiskt beslut om att använda avkastningen från ryska tillgångar som stöd till Ukraina. Kan man tänka sig ett mindre objektivt AI-verktyg?

Men jag ger mig inte, utan fortsätter och skriver i frågeraden:
– Du hänvisar bara till den sanktionerandes argument. Finns det inga internationella kommentarer, till exempel från Världsbanken och IMF?
– Jag förstår din poäng. Det finns internationella kommentarer från organisationer som Världsbanken och IMF om sanktioner och deras effekter. Generellt sett har dessa organisationer betonat att sanktioner kan ha betydande ekonomiska konsekvenser, både för de sanktionerade länderna och för den globala ekonomin. //Världsbanken och IMF har uttryckt oro över de bredare ekonomiska effekterna av sanktioner, inklusive potentiella störningar i globala leveranskedjor och energimarknader. De har också betonat vikten av att sanktioner utformas på ett sätt som minimerar negativa effekter på oskyldiga civila och på den globala ekonomin. //Vill du veta mer om specifika uttalanden från dessa organisationer eller om hur sanktionerna påverkar ekonomin i stort? Jag klickar då på ja, och får följande från Copilot:
– Världsbanken och IMF har båda kommenterat sanktioner och deras effekter på den globala ekonomin. Här är några viktiga punkter:
1. Ekonomiska Effekter: Både Världsbanken och IMF har betonat att sanktioner kan ha betydande ekonomiska konsekvenser, inte bara för de sanktionerade länderna utan även för den globala ekonomin. Sanktioner kan leda till störningar i globala leveranskedjor och påverka energimarknaderna¹.
2. Inflation och Tillväxt: IMF har varnat för att sanktioner kan bidra till ökad inflation och minskad ekonomisk tillväxt i både de sanktionerade länderna och deras handelspartners².
Humanitära Effekter: Båda organisationerna har också uttryckt oro över de humanitära effekterna av sanktioner. De betonar vikten av att sanktioner utformas på ett sätt som minimerar negativa effekter på oskyldiga civila².
3. Politiska och Sociala Effekter: Sanktioner kan också ha politiska och sociala konsekvenser, inklusive ökad politisk instabilitet och social oro i de sanktionerade länderna.

För att få med det ursprungliga syfte som EU hade med sanktionerna mot Ryssland frågar jag vidare:
– Vad sa Ursula van der Leyen om hur Ryssland skulle påverkas när EU:s sanktioner infördes mot Ryssland?
– När EU:s sanktioner mot Ryssland infördes, betonade Ursula von der Leyen att sanktionerna skulle ha en betydande inverkan på Rysslands ekonomi och industri. Hon nämnde att sanktionerna skulle sätta stor press på den ryska industrin, vilket skulle leda till att Ryssland skulle få svårt att upprätthålla sin militära kapacitet. Hon påpekade också att sanktionerna skulle försvaga Rysslands ekonomiska förmåga att finansiera sitt krig i Ukraina. Von der Leyen har även sagt att sanktionerna är här för att stanna, och att de redan har haft en märkbar effekt på den ryska ekonomin, inklusive att den ryska militären har behövt använda mikrochips från hushållsapparater för att reparera militär utrustning.

Den sista meningen, med det berömda uttalandet om mikrochips från hushållsapparater, publicerades 14.09.2022 Ursula von der Leyens linjetal var en hyllning och ett löfte till Ukraina.

För att titta närmare på vilket land som kanske drabbats hårdare av EU-sanktionerna än vad Ryssland gjort, ber jag att Copilot förse mig med följande siffror om Tysklands och Rysslands BNP:
Tysklands BNP 2024 uppskattas till 4,20 biljoner USD.
Tysklands BNP 2021 var cirka 3,85 biljoner USD.
Rysslands BNP 2023 var cirka 2,02 biljoner USD.
Rysslands BNP 2021 var cirka 1,78 biljoner USD.

Om jag har räknat rätt på dessa siffror så har tysk BNP ökat med 9 procent mellan 2021 och 2024 (preliminärt), medan den ryska ökat med 13 procent mellan 2021 och 2023 vilket är betydligt kortare tid än den för Tyskland. Jag gissar att Ursula van der Leyen känner till dessa siffror, liksom att hon vet vilken prekär situation som råder för till exempel bilindustrin i hennes hemland. Om Sveriges finansminister vet något om dessa realiteter har jag ingen aning. Men jag vet att hon liksom Sveriges krigsminister Pål Jonsson, inte vet speciellt mycket om vad som sker ute i världen, ja de verkar inte heller förstå vad som sker i Sverige, hur Sverige, liksom Tyskland, går i USA:s strypkoppel till exempel.

För att än mer testa Copilot om sanktioner frågar jag:
– Har FN:s säkerhetsråd beslutat om sanktioner mot Ryssland?

Svaret borde vara uppseendeväckande men jag har använt AI-verktyget flera gånger, och jag vet att det precis som Wikipedia har sin husse i Washington. (Max Blumenthal berättar om detta i intervjun som lindelof.nu har publicerat. MAX BLUMNENTHAL OM 7 OKTOBER) Svaret blir:
– Ja, FN:s säkerhetsråd har diskuterat sanktioner mot Ryssland, särskilt i samband med Rysslands annektering av Krim 2014 och invasionen av Ukraina 2022. Dock har det varit svårt att nå enighet om sanktioner inom säkerhetsrådet på grund av Rysslands vetorätt som en av de permanenta medlemmarna. Istället har många sanktioner mot Ryssland införts av enskilda länder och internationella organisationer som EU och USA.

På det gör jag vad svenska journalister numer sällan gör, när det gäller utrikespolitiska frågor, jag spetsar till frågan.
– Svaret skall alltså vara ”Nej, FN:s säkerhetsråd har inte beslutat om sanktioner mot Ryssland” eller hur?
– Precis, du har rätt. FN:s säkerhetsråd har inte kunnat besluta om sanktioner mot Ryssland på grund av Rysslands vetorätt som en permanent medlem. Därför har sanktionerna istället kommit från enskilda länder och internationella organisationer som EU och USA.

Kan man tänka sig en lydigare vakthund? En vakthund som vill få mig att tro att USA inte är ett enskilt land utan en ”internationell organisation”! Fast egentligen har ju Copilot rätt. USA fungerar som en internationellt härjande krigsmaskin, den jag och andra kallar USA-imperialismen.

Jag frågar vidare:
– Är Sverige som EU-land med på EU:s alla sanktioner?
– Ja, Sverige följer alla sanktioner som beslutas av EU. Sanktioner är ett viktigt verktyg för att upprätthålla internationell fred och säkerhet samt för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige har inga egna, nationellt beslutade sanktioner utan genomför de sanktioner som beslutas av FN eller EU.
– Menar du att EU kan genomföra sanktioner som kan jämställas med FN:s sanktioner?
– Ja, EU kan införa sanktioner som är jämförbara med FN:s sanktioner. Både EU och FN använder sanktioner som ett verktyg för att påverka länder eller individer som bryter mot internationella normer och regler. EU:s sanktioner kan vara lika strikta och omfattande som FN:s, och ibland kan de till och med vara mer specifika beroende på situationen.
– Hur kan du säga ”Ja, EU kan införa sanktioner som är jämförbara med FN:s sanktioner” när Kina som sitter i säkerhetsrådet INTE är med på EU:s sanktioner mot Ryssland?
– Jag förstår att det kan vara förvirrande. Jag föreslår att du söker mer information från officiella källor för att få en tydligare bild. Tack för din förståelse.

Där sprack Copilot till slut. Jag gör som den säger och går till officiella källor; jag går till RT. Sanctions have made Russian economy stronger – top academic – RT Business News (swentr.site) Där kan jag läsa att rektorn på Higher School of Economics i Moskva, Nikita Anisimov, bland annat sagt att de Västerländska sanktioner som införts mot Ryssland mitt i Ukrainakonflikten har gjort Rysslands ekonomi starkare. Han talade på uppdrag av HSE-ekonomer vid en parlamentarisk utfrågning om utkastet till den ryska federala budgeten för 2025–2027 på måndagen (7.10 in i programmet), och sa att sanktionerna effektivt har drivit på omstruktureringen av landets ekonomi. Enligt experten har detta lett till att Ryssland i” princip upphör” med sitt beroende av export av råvaror som olja och gas för inkomst – en uppgift som den ryska regeringen har brottats med i flera år. Vidare skall Anisimov ha sagt: ”Som ett resultat av detta [sanktionerna] har vi i dag, till stor del på grund av situationen med externa chocker och den snabba omstruktureringen av vår ekonomi, kunnat minska vårt beroende av råvaruexport avsevärt. Således kan vi säga att sanktionerna bara har gjort vår ekonomi starkare och mer motståndskraftig.”

Jag frågar Copilot om vad Anisimov säger:
– Ekonomen Nikita Anisimov påstår den 7:e oktober, att sanktionerna bara har gjort Rysslands ekonomi starkare och mer motståndskraftig. Stämmer det?
– Det finns delade åsikter om hur sanktionerna har påverkat Rysslands ekonomi. Nikita Anisimov hävdar att sanktionerna har gjort ekonomin starkare och mer motståndskraftig, men flera experter och forskare har en annan syn på saken. //Enligt Alexander Kolyandr, expert på rysk ekonomi, har Ryssland lyckats hålla sin ekonomi flytande trots sanktionerna, men detta har kommit till ett högt pris. Han menar att kriget och sanktionerna har lett till arbetskraftsbrist, hög inflation och en förvrängd ekonomi. Dessutom har intäkterna från energi minskat, vilket visar att sanktionerna har haft viss effekt. //Oleg Itskhoki, professor vid UCLA, förutspår att Rysslands ekonomi står inför en kollaps. Han pekar på att rubeln har förlorat mycket av sitt värde och att inflationen förväntas stiga kraftigt. //Så, medan vissa aspekter av ekonomin kan ha visat motståndskraft, finns det betydande utmaningar och risker som tyder på att sanktionerna har haft en negativ inverkan på lång sikt.

Vem är då Alexander Kolyandr? Jo en forskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA)! Och vem är Oleg Itskhoki? För min del tror jag att bägge dessa forskare hårt bundit upp sig kring vad USA/EU/Nato anser om Ryssland. Jag litar på de ekonomer som nämnda trio gör vad de kan för att filtrera det globala informationsflödet.

Avslutningsvis frågar jag Copilot vad professor Michael Hudson anser om den nuvarande ryska ekonomin de senaste åren, och får då följande svar:
– Michael Hudson, en känd marxistisk ekonom, har diskuterat flera aspekter av Rysslands ekonomi under de senaste åren. Här är några av hans huvudsakliga observationer:
1. Styrkan hos den ryska rubeln: Trots västerländska sanktioner har rubeln stärkts. Hudson har påpekat att rubeln har återhämtat sig och till och med överträffat sitt värde från före kriget i Ukraina¹.
2. Ekonomisk omställning: Hudson har betonat att Ryssland rör sig bort från väst och integrerar sig mer med länder i det globala syd, vilket han kallar ”Världsmajoriteten”. Detta inkluderar ökad handel med Kina och Indien, ofta i deras egna valutor istället för dollarn².
3. Sanktionernas effekt: Han har också diskuterat hur västerländska sanktioner har påverkat Rysslands ekonomi. Trots sanktionerna har Ryssland lyckats bibehålla en viss ekonomisk stabilitet och till och med upplevt tillväxt i vissa sektorer³.
4. Militärens påverkan: Hudson har noterat att den militära upprustningen har prioriterats, vilket har lett till att andra investeringar har minskat. Detta har skapat en obalans i ekonomin som kan leda till långvariga problem [Kolla varifrån Copilot hämtat denna uppgift]. //Hudson ger en bild av en ekonomi som, trots stora utmaningar, har visat en viss motståndskraft och anpassningsförmåga.

Viss motståndskraft ja! Idag verkar den ryska ekonomin till och med klara sig utan ”att den ryska militären har behövt använda mikrochips från hushållsapparater för att reparera militär utrustning.”