UALA LUMPUR, MALAYSIA – I enlighet med den palestinska uppmaningen till Bojkott, Divestering och Sanktioner (BDS) mot Israel har regeringen i Malaysia vidtagit åtgärder och nekat inresevisum till de idrottare som representerar Israel i 2019 års para-VM i simning som planerats äga rum i Sarawak i Malaysia i juli. Som förväntat har den malaysiska regeringen, som resultat av dessa åtgärder, utsatts för påtryckningar och har i själva verket helt fråntagits värdskapet för 2019 års para-VM i simning. Beslutet om att straffa Malaysia togs av den Internationella paralympiska kommittén (IPC).
Står fast
I en intervju med BBC uttalade sig Syed Saddiq, Malaysias ungdoms- och
idrottsminister: ”Om värdskapet för ett internationellt sportevenemang blir viktigare än att skydda våra palestinska bröder och systrar, då har vi förlorat vår moraliska kompass.”
Enligt en artikel i Malay Mail sa Malaysias premiärminister Mahathir bin Mohamad att, ”Israel är en kriminell stat och förtjänar att fördömas”. Dr Mahathir uppmanade också ”dem som sympatiserar med palestinierna att höja sina röster”.
Under sommaren 2013 fick jag möjlighet att besöka Malaysia på en föreläsningsturné. Mitt besök sammanföll med besökare från Gaza, inkluderande
Yousef Aljamal och dr Mahmoud Alhirthani. Dr Alhirthani översatte sedermera min bok, Generalens Son; en israels resa genom Palestina till arabiska. Under vårt besök fick vi alla möjlighet att träffa och prata med dr Mahathir, som då inte var premiärminister, och med oppositionsledaren Anwar Ibrahim. Det var uppenbart att Malaysias ståndpunkt i fråga om palestiniernas rättigheter är en av de mest gynnsamma i världen.
Det irländska parlamentet
Även Irland har visat att de menar allvar med att stödja det palestinska folkets rättigheter. Enligt en rapport i Middle East Monitor antog det irländska underhuset en proposition som officiellt är känd som Control of Economic Activity (Occupied Territories) Bill, och som kriminaliserar dem som importerar eller säljer varor eller tjänster som har sitt ursprung i Golanhöjderna, Östra Jerusalem eller från Västbankens bosättningar. I respons ställde israeliska parlamentariker i Knesset (Israels parlament) in ett planerat besök till Irland. Enligt Irish Examiner ledde antagandet av propositionen till att Israel hotade Irland med vedergällningsåtgärder.
Det krävs en enorm ansträngning för ett land att motsätta sig Israel, det gäller särskilt för små länder som måste förlita sig på andra mäktigare stater. Och ännu svårare är det att införa effektiva realistiska åtgärder mot Israel, som i fallen med Irland och Malaysia. Israel investerar i diplomati och i arbete på plats genom att stötta regeringar runt om i världen, genom att leverera expertis och utrustning – vilket kan vara militärt, inom jordbruk eller underrättelsetjänst eller vad som helst annat – som någon regering önskar. Ett land som lyckas kringgå allt detta och lyckas genomföra meningsfulla sanktioner mot Israel har lyckats med det omöjliga.
Förberedelse inför vedergällning
Nästa steg är vedergällning. Hösten 2015 röstade den isländska huvudstaden Reykjavik för att bojkotta israeliska produkter. När jag, flera månader senare, besökte landet hade kommunfullmäktige röstat för att dra tillbaka det beslutet. När jag frågade varför, förklarade man för mig att de förskräcktes av Israels reaktion och av de judisk-sionistiska organisationerna i USA som lovade att hämnas. Israel tänkte inte tillåta sig att bojkottas av en europeisk huvudstad utan att kämpa emot, och en stark reaktion och vedergällning kunde förväntas.
Det här var ytterligare ett försök från ett litet land att göra vad varken USA, Storbritannien eller ens Ryssland vågat göra – att stå upp mot Israel och agera för att stoppa de brott som begåtts mot det palestinska folket.
Ryggradslösa politiker
Under tiden som detta drama utspelades i Kuala Lumpur och i Dublin så förberedde sig senaten i Washington på att rösta för en proposition som var den exakta motsatsen till vad dessa mindre länder vågade göra. S-1, den första propositionen under 2019, som innehåller en klausul som innebär att företag bestraffas om de bojkottar Israel. Det var en utmaning att få denna proposition med på agendan för omröstning tack vare nedstängningen av den amerikanska statsapparaten, men när väl det hindret undanröjdes godkändes S-1 genom att 74 senatorer röstade Ja. En stor majoritet av ryggradslösa politiker som inte bryr sig om palestiniernas liv eller rättigheter och som helt har förlorat den moraliska kompass som de kanske en gång hade.
Om människor med samvete, vill se rättvisa, frihet och fred i Palestina så måste de uppmana, och utöva påtryckningar, på sina valda representanter och sina regeringar för att få dem att följa de malaysiska och irländska exemplen och genomföra reella sanktioner mot Israel. Israel har lärt sig mycket av historien genom andra förtryckande regimer, inte minst från apartheidregimen i Sydafrika. En av dessa lärdomar är hur man förebygger försök att bojkotta eller påföra sanktioner mot dem.
Propositionen i senaten, och därtill hundratals lokala propositioner som har antagits över hela USA, ingår också i den förebyggande kampanjen. Israel är beroende av ryggradslösa politiker som lägger sig platt inför sionistiska påtryckningar och ignorerar det palestinska folkets svåra belägenhet.
Det pågår ett upprop om att bojkotta 2019 års Eurovision Song Contest som planeras att hållas i Tel Aviv, och det israeliska utrikesdepartementet jobbar redan hårt för att försöka övertyga européerna att ignorera detta upprop.
Man kan förvänta sig att påtryckningarna och vedergällningarna både mot Malaysia och Irland kommer att fortsätta och inte bara från Israel utan även från USA och Storbritannien, och detta kan påverka dessa länder under en överskådlig framtid. Men om palestinierna en dag ska få uppleva den rättvisa som de förtjänar måste andra länder följa Malaysias och Irlands modiga exempel, och därmed öka påtryckningarna på Israel.
Översättning av: Kjersti Rekve
Palestinafrågan är en av de svåraste att hitta en lösning på. Väldigt många tycker säkert i dag att FN:s beslut 1947 om att dela Palestina i en judisk och en arabisk del var ett allvarligt misstag. Ett sådant beslut förutsatte att de direkt berörda parterna var tämligen överens om saken, vilket ju inte alls var fallet. Och än i dag talar nästan alla febrilt om en ”tvåstatslösning”.
Men vad är alternativet? Israel har gjort åtskilligt för att sabotera en lösning, främst den huvudlösa och helt illegala bosättarpolitiken. Men är palestinierna och deras allierade enbart oskyldiga offer? Håller inte Hamas fast vid att i ett ”demokratiskt” Palestina enligt deras mönster, skulle endast de judar få bo som bodde där redan 1947? Och för bara ett par dagar sedan sa Irans utrikesminister att deras mål var att ”utplåna den sionistiska fienden”, alltså att krossa staten Israel. Finns det något annat exempel i världen på när representanter för en stat öppet säger att de vill utplåna en annan stat?
Ja du Benkt.
Att Palestinafrågan skulle vara svår att hitta en lösning på är en myt för att avskräcka folk från att titta närmare på problemet. En enstatslösning med lika rättigheter för alla är en enkel lösning men naturligtvis inte något sionisterna kommer att gå med på utan någon form av tvång. Sydafrikas apartheid upphörde inte därför att den vita minoriteten inte längre tyckte att apartheid var okej, de tvingades till det av omvärlden, eller egentligen USA. Så länge som USA och några få länder till (bl.a. Israel…) höll Sydafrika om ryggen (när resten av världen med BDS försökte få Sydafrika att avskaffa apartheid) kunde Sydafrika ignorera och gå runt BDS-kampanjen (plus att en del företag i smyg bröt mot sina länders beslut). I och med att Israel målmedvetet kämpat för att göra en tvåstatslösning omöjlig så är en enstatslösning det enda alternativet.
Att ge en motståndsorganisation skulden för något i denna konflikt är sorgligt. I så fall skulle Nordamerikas indianer ha en del av skulden för de vita inkräktarnas slakt av dem. Detsamma med Sydamerikas indianer. Eller ett våldtäktsoffer som kämpar emot för effektivt.
Du får gärna ge en källa till Hamas uttalande om vilka judar som får bo i ett demokratiskt Palestina. Och även om de sagt så ser jag inget problem med det. Man kan säga en sak för att få en utgångspunkt i en förhandling och det är knappast smart förhandlingsteknik att börja med det motståndaren vill uppnå för då kommer motståndaren att dra resultatet ännu längre åt sitt håll. Som Barack Obama gjorde varje gång gentemot Republikanerna, utgå från “mitten” och bli dragen åt höger under “förhandlingen”.
Det är knappast realistiskt att Hamas avser att kasta ut alla “nyinflyttade” judar. Skilj på retorik och handling.
Vad det gäller Iran så är det där så uttjatat att jag inte förstår hur någon kan gå på det längre. Israel och dess nyttiga idioter upprepar gärna att Irans ledare i ett tal sade att han ville utplåna Israel, d v s OMG! han vill ha en ny Förintelse. Om man kan farsi eller läser/hör en ärlig översättning så ville han att “denna regim som ockuperar Jerusalem måste försvinna från historiens sidor”. D v s den sionistiska regimen måste försvinna/upphöra (precis motsvarande det som hände i Sydafrika) och istället ska en riktig demokratisk regim ta dess plats.
Ingen har talat om att utplåna israeler eller judar. Och vill du ha exempel på stater som öppet sagt att de vill utplåna andra stater (d v s regimer, var ärlig i språkbruket) så är det bara att lyssna på Bibi som ständigt tjatar om Iran (åtminstone) och USA som inte bara snackat utan utfört regimskiften genom krig och kupper kontinuerligt sedan vadå? När de grundades? Vill du ha en lista?