”En klassiker på området är Mao Zedongs ’Analys av klasserna i det kinesiska samhället’ från 1926, där Mao gjorde upp med kommunistpartiets tidigare politik: I stället för att satsa på de fåtaliga klassmedvetna arbetarna i de moderna storstäderna ville Mao att partiet skulle bygga sin politik på att vinna de stora massorna av vidskepliga och analfabetiska fattigbönder.

Marxisterna fnös, men det blev Mao som tog hem spelet. Klassanalys handlar alltså om att utforma en politisk linje där man – för att låna en metafor av samme gamle kines – lyfter hinken där den står. Alltså inte försöker lyfta hinken där den borde ha stått eller där den stod i förrgår.”

Läs hela Carsten Palmaers artikel i dagens Aftonbladet.

Föregående artikelMARGARETA ZETTERSTRÖMS M FL KRITIK…
Nästa artikelTrygghets-populisterna

5 KOMMENTARER

  1. Jag säger det igen: ”Bonderörelsens uppsving är en väldig tilldragelse!”

  2. Visst ligger det mycket i vad Carsten Palmaer skriver. Vi är inte så få som tyckt detta sedan 60-talet. Frågan är väl om den nuvarande ledningen i (S) är förmögen till ett sådant lappkast… men osvuret är bäst. Vi får inte glömma att det är val i år. Då kan nästan vad som helst hända… Just nu ryker fjädrarna i kalkonfarmen (riksdagis).

  3. När jag tänker tillbaka på 1968, i efterklokhetens ljus, slår det mig hur det som skedde i Sverige 1965–75 hämtade inspiration från två stora länder:

    1. Inte bara kulturrevolutionen i Kina, utan också brytningen mellan SUKP och KKP, d v s det gavs ett alternativ i den socialistiska/kommunistiska världsrörelsen.

    2. De folkliga proteströrelserna i USA från 1963 och framåt (tom 1970?) hade ett inflytande i Sverige som vi nog glömt.

    Från Kina är någon ny kulturrevolution inte att vänta, och det som idag snarare gynnar den folkliga kampen är att landet har bra relationer med Ryssland.

    Men det som kan skaka grunden i Sverige, och till och med få Socialdemokraterna att bli lite socialistiska, det är vad som kommer att ske i USA (och kanske Storbritannien).

    Om USA gäller Mao-orden om ”stor oreda under himlen och läget är utmärkt”. I Storbritannien tickar någon slags tidsinställd bomb, som jag inte vet när den kommer att brisera…

    Vi lever i en revolutionär tid – det är en fröjd att leva!

  4. Om din sista mening, Anders P, vill jag oförbehållsamt hålla med (om nu det finns någon som till äventyrs tror någonting annat)!

  5. Långt borta men ändå nära, vill jag minnas det sas om Vietnam på den tiden. Det gällde nog också USA. I dagarna (4/4), skärtorsdagen 1968 mördades Martin Luther King av en prickskytt i Mempis, Tennessee. Han blev 39 år gammal. Hans död var en stor seger för den amerikanska reaktionen. Den 6/6 samma år var det dags för Robert Kennedy, 42 år gammal, i Los Angeles, där han just vunnit Kaliforniens primärval i 1968 års presidentvalskampanj.

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.