Man rör sig städat mitt i informationsstråket. Det som tränger in genom öron, ögon och rakt in genom huden via smeksamt medialt övervåld är nästan allt som omger dig. Du tror kanske du går oberörd. Men utan att styra upp mot vinden, som en skicklig seglare, flyter du med strömmen ut i någon grumlig avloppsdamm med palmer och vit sand som en kuliss runt om. Det spelar alltså ingen roll om du smälter maten framför Rapport, Aktuellt, TV4:s Nyheterna eller njuter morgonkaffet med SvD, DN, GP, Sydsvenskan eller UNT. Det mesta är halvsanningar eller rena bedrägerier.
Det är svårt att komma utanför denna malström. Jag gjorde dock ett försök häromdan. Det gällde det där med att svenska soldater ska hjälpa freden på traven under EU-flagg i Centralafrika.
2007-11-21 stod följande på riksdagens hemsida bakom länken ”Lättläst”:
”Svenska soldater till EU:s insats i Tchad och Centralafrikanska republiken
Regeringen ska få skicka svenska soldater till Europeiska unionens, EU:s, insats i Tchad och Centralafrikanska republiken. Regeringen räknar med att skicka 200 svenska soldater. Om det behövs så ska regeringen kunna skicka fler soldater men högst 490 soldater. De svenska soldaterna får vara med i EU:s insats i högst sex månader. De svenska soldaterna ska hjälpa till att göra Tchad och Centralafrikanska republiken säkrare. Då kan flyktingar återvända till länderna och till sina hem. Det här beslutade riksdagen den 21 november 2007.”
Jag ägnade en stund åt att söka på Internet och kom fram till följande: I södra Tchad pågår den största privata investeringen någonsin i Afrika. Åtminstone 4,2 miljarder USD har investerats, bl.a. för att bygga en utvinningsutrustning i Doba och en pipeline därifrån till Kameruns kust. Projektet drivs av ett konsortium av USA-företagen ExxonMobil och Chevron samt det malaysiska Petronas är aktieägare. Projektet stöttas även av Världsbanken. Projektets mål är att det dagligen transportera 225.000 fat olja. Trots att den tchadiska oljan säljs till under hälften av världsmarknadspriset förväntas Tchads statsintäkter öka med 45-50 procent medan Kameruns intäkter ökar med bara cirka tre procent. En bred asfalterad väg är helt klar. Där färdas nu stora långtradare från Kamerun. Vägbygget har negativa effekter, eftersom prostitution och hiv-spridning följder med vägarbetarna.
Svenska regeringen skrev 2005 i en lägesanalys för ”mänskliga rättigheter” i Tchad: ”Den nuvarande presidenten Idriss Déby tog makten 1990 i en statskupp och valdes som president 1996 i landets första val … valfusk och oegentligheter … Den nya konstitutionen stärker presidentens makt … därmed kan president Déby kandidera på nytt i de val som skall hållas 2006.” Inte ett ord om oljan.
I grannlandet Sudan pågår en USA-stödd Etiopisk invasion som skrämmer folk på flykten, som samlas i södra Sudan för att undkomma de härjande trupperna. Det är här vår duktige utrikesminister Carl Bildt via Lundin Oil tjänar sina pengar. Hela området är en krutdurk.
Konflikten måste ses mot bakgrund av oljebolagens hårdexploatering. USA har satsat på Idriss Déby i Tchad och på Etiopien för att säkra oljetillgångarna. Sverige med sina soldater hjälper framför allt USA att få fram sin olja. Denna insats kan inte kallas humanitär. Flyktingarna hjälps endast genom att få sitt land tillbaka så att de kan försörja sig i sina näringar och bli delaktiga i sin egen utveckling.
Det här går alltså relativt enkelt att få fram på Internet. Utrikesdepartementet, försvarsdepartementet och massmediaredaktionerna känner väl till förhållandena. Men de mörkar alla för att affärerna med USA ska flyta på. Det är skamligt.
