När jag hittade Systematik der Kochkunst på ett antikvariat för många år sedan var den i skick som ny. Över ett halvt sekel efter utgivningsåret 1900. Det dröjde inte länge förrän jag förstod varför. Ty detta är mig veterligen den enda kokbok man bara behöver bläddra en kort stund i för att definitivt tappa lusten till all matlagning. Den som lyckats med denna bravad är hedersmedlemmen i Föreningen Dresdener Kök. Herr doktor Carl Louis Naumann (1843-1900).
Men det som idag närmast sprider ett löjets skimmer kring sig var en gång föremål för den högsta uppskattning. Åtminstone i doktor Naumanns umgängeskretsar. Ty i min tredje upplaga av boken, tryckt i Dresden år 1900, ingår en förteckning över alla skrivelser med tack och erkännanden som inkommit till författaren. Där hittar jag till exempel fursten av Bismarck, tysk rikskansler, först på tjugofemte plats efter alla kejserliga och kungliga majestäter, prinsessor, storhertigar och mera ordinära hertigar.
Vad är det då som är så speciellt med denna kokbok. Jo, som doktor Naumann säger, många har väl trott att det vore omöjligt att författa en internationell, systematisk kokbok. Men så är inte fallet och med valspråket Nil humani quin corrigi possit som ledstjärna har doktor Naumann gått till verket. Ty inget mänskligt existerar som ej kan förbättras. Låt mig genast ge ett litet smakprov från recepten:
De enligt nr 1966 – 1969 förberedda duvorna fylles med de i nr 575 till 577, vidare nr 579, 585 – 591 beskrivna färserna, stekes som hönan enligt nr 2174 och serveras med samma tillbehör. (se nr 2175 till 2277)
Det vattnas i munnen eller hur? Ja detta är alltså det sätt på vilket doktor Naumann gick till väga. Han har numrerat maträtter och tillbehör löpande från 1 till 3830 och sedan är det bara att sätta igång att kombinera och välja bland anrättningarna. Kokhöns kan således avnjutas i 87 olika varianter (1978 – 2064), ugnsstekt höna ger 93 möjliga kombinationer (2072 – 2164) och grillad kyckling kan serveras på inte mindre än 103 olika sätt (2175 – 2277).
Längst bak i boken finns en avdelning med annonser för ”Dr. L. Naumann AG” där en sida gör reklam för kryddförpackningar i olika utföranden. Överst en dubbelpatron med peppar och salt för soldater. Nederst en välförsedd kryddlåda med tjugoåtta olika exotiska kryddblandningar för officerskåren. En illustration av den tidens djupa klasskillnader. Kanske ansvarade Jaroslav Hašeks soldat Švejk för en sådan kryddlåda som kalfaktor hos löjtnant Lukaš?
Boken hittade jag en gång på Jones trivsamma och välsorterade antikvariat som då låg på Norrtullsgatan nedanför Observatoriekullen. Numera har det, som så många andra antikvariat, flytt storstaden och har sin verksamhet i Lerbo. Många intressanta böcker hittade jag hos Ragnar Jones. Till exempel David Sprengels kritikantologi Om Agnes von Krusenstjerna och hennes senare arbeten som utgavs av SPEKTRUM år 1935. En omfattande presentation av debattinlägg under Krusenstjernafejden med en mångordig och giftig inledning av utgivaren, författarinnans make.
Hos Jones betalade man sina böcker vid en bred disk som på framsidan hade ett antal hyllor och där stod Systematik der Kochkunst. Jag kunde bara inte motstå denna mycket speciella kokbok.
Vilket härligt antikvariskt fynd! Gratulationer till det, och tack för att du delar denna din lycka med oss andra. Välj gärna ut ett recept, dechiffrera och skriv ut i klartext oss matglada till största fägnad!
Aj då, boken verkar balansera på en tunn gränslinje mellan frosseri och lust å ena sidan och torr systematik och plikt å den andra. Kanske ett förebud till den sedermera välkända devisen ”/…/ wie schnell es möglich war aus der Land der Dichter und Denker, ein Land der Richter und Henker zu machen”. Ja hur snabbt kan man inte förvandla ett land av diktare och tänkare till ett land av domare och bödlar. Kultur kan vara en tunn fernissa – men husmanskosten består.
Annan umbärlig litteratur att förfäras och le över: Äktenskapets etik och hygien av doktor Sylvanus Stall.