Stormen Sally har dragit in över USA och ställt till en del oreda. För snart 250 år sedan föddes en annan Sally och har sedan dess ställt till med betydligt intressantare oreda.
Sally (Sarah) Hemings föddes i Charles City County, Virginia år 1773 och dog i Charlottesville, Virginia 1835. Hon fick sex barn, varav fyra levde till vuxen ålder. Barnens fader hette Thomas Jefferson. De yngsta föddes medan han var Förenta Staternas tredje president (1801–1809). Sally var också Jeffersons slav. Därmed blev alla hennes barn hennes ägares egendom. Jefferson kunde alltså ha sålt sina barn till högstbjudande men gjorde det aldrig.
Sallys morfar hette John Hemings och var en engelsk sjökapten, som också tycks ägnat sig åt slavhandel. Hennes mormor var en förslavad afrikansk kvinna.
Här måste jag introducera en John Wayles (1715–1773). Han växte upp i Lancaster, England, en stad som blivit rik på slavhandel. I unga år for han till kolonin i Virginia, där även han blev förmögen på handel med slavar. Han utbildade sig till advokat och blev plantageägare. Han gifte sig med en ung änka, som dog några dagar efter att hon fött deras enda barn, dottern Martha, som senare blev Jeffersons hustru.
Änkan hade medfört till boet två slavar, som hon ärvt från sina föräldrar. Dessa två var Sallys mormor och hennes mor, Betty (Elisabeth), som därmed blev John Wayles ägodelar.
År 1761 blev Wayles, 46 år gammal, änkling för tredje och sista gången. Fruarna hade fött elva barn, varav fem överlevde. Under de närmaste tolv åren blev han far till ytterligare sex barn, som han dock aldrig erkände. Officiellt var de inte hans barn utan hans unga slavar.
Som 58-åring blev John Wayles (1773) far för sista gången och dog strax efteråt. Barnet som var en flicka, fick heta Sally. Vid det laget var Thomas Jefferson 30 år gammal och anställd som Waynes juridiska hjälpreda. Året innan hade han gift sig med Waynes äldsta dotter Martha, som, 26 år gammal redan varit änka i fyra år. Wayles var alltså Jeffersons svärfar.
Nu ärvde han en del av Wayles egendomar, bland annat 135 slavar, 45 kvadratkilometer mark och en massa skulder. Bland slavarna fanns Betty och hennes sex barn inklusive den nyfödda Sally. Dessa sex var alltså den nyblivna fru Jeffersons halvsyskon.
Jefferson och hustru Martha fick sedan sex barn varav endast två, Martha och Mary med smeknamnen Patsy och Polly, levde till vuxen ålder. Det vill säga Mary dog 26 år gammal efter att ha gift sig med en av sin mors (vita) halvbröder.
Jefferson och hans hustru levde lyckligt och brukade spela violin och piano tillsammans berättas det. Men efter sex barnsängar på tio år avled (eller ska vi säga dukade under) fru Jefferson, 36 år gammal år 1782.
Låt oss nu hämta andan en stund medan vi konstaterar att jänkarna var på hugget redan på 1700-talet. Två år senare skickas Jefferson till Paris som diplomat och blev snart den unga statens andre ambassadör där efter Benjamin Franklin. Han hade tagit med sig äldsta dottern, Patsy (Martha) och några tjänare (slavar), däribland den 19-årige James Hemings, som var Sallys morbror. James får utbilda sig i fransk kokkonst och sedan basa för Jeffersons officiella middagar på ambassaden.
Något år senare skickar Jefferson efter sin yngre dotter Polly (Mary) med Sally Hemings som sällskap och uppasserska. Efter fem år i Paris kan han titta på när parisarna stormar bastiljen, och på hösten samma år kallas Jefferson hem för att bli USA:s utrikesminister.
Det är dags att samla ihop döttrar, ägodelar och tjänstefolk. Men Sally protesterar. Hon vill hellre stanna i Paris än att återvända till slaveriet på plantagen. Hon är 16 år och har blivit duktig på franska. Antagligen hade hon lärt sig ett och annat om ”liberté, égalité, fraternité” i det revolutionära Paris. Men nu är det också så att hon blivit gravid, och den blivande pappan är ingen mindre än USA:s parisambassadör himself. Efter lite förhandlingar tvingas han lova Sally, att om hon följer med tillbaks till USA, kommer han att släppa alla hennes kommande barn fria så fort de blivit vuxna.
Sagt och gjort. Barnet föds hemma på plantagen men dör snart. Ännu ett spädbarn dör, men fyra barn får leva. De yngsta föds medan pappa är republikens president. De två äldsta tillåts vandra ut från plantagen några år före 1826, då Jefferson dör. De har inte fått formell frigivning men smälter in och försvinner bland Virginias vita befolkning. Mamma Sally var ju tre fjärdedels vit och de själva sju åttondels. I enlighet med Jeffersons testamente befrias de två yngre barnen när han dör. Sally bor hos dem tills hon avlider 1836, 62 år gammal.
Det finns inget porträtt av Sally, men hon beskrevs som ”mighty near white … very handsome … long straight hair down her back”.
Thomas Jefferson (1743–1826) ärvde en förmögenhet som ung men var bankrutt när han dog med 100.000 dollar i skulder. Året efter, 1827, säljs hans slavar och övrig egendom på offentlig auktion.
I USA är förfäder och familjeträffar en stor sak. Om ens stamtavla sträcker sig tillbaks till ”the Pilgrims” på Mayflower eller innehåller någon gammal president, så är man något av amerikansk adel. Jeffersons hundratals ättlingar, det vill säga döttrarna Marthas och Marys avkomlingar, har länge samlats för ”reunions” med jämna mellanrum. Mot slutet av 1900-talet började Sallys avkomma att prata ihop sig och kräva att få vara med på släktträffarna. Först blev det blankt nej, men efter att de presenterat DNA-bevis 1998 gick det inte att säga nej längre. Detta gäng är en brokig samling av svarta och vita medlemmar och allt däremellan.
Jeffersons gamla plantage, det mytomspunna Monticello i Virginia är sedan länge museum. 400.000 turister vallas runt där varje år. Inte förrän härom året erkändes Sally som mor till fyra av Jeffersons sex barn, och hon fick ett eget rum med en utställning om sitt liv. Arkeologerna har dessutom bevisat, att hon sov i den lilla kammaren intill Jeffersons sovrum. Tänk att det skulle ta 200 år att klura ut!
Men det finns fortfarande folk som hävdar att Thomas Jefferson inte var far till Sallys barn. Thomas Jefferson Heritage Society t ex påstår att det var hans lillbrorsa Randolph som var far till ungarna.
När hustru Gerd och jag var i New York för snart 20 år sedan kom vi i kontakt Castillo Theatre, en radikal teatergrupp under ledning av filosofen Fred Newman. Teatern har fått sitt namn efter poeten och revolutionären Otto René Castillo från Guatemala som mördades 1967. Fred Newman och Annie Roboff har tillsammans skapat musikalen ”Sally and Tom (The American Way)”. Väldigt lärorik och underhållande.