”Det finns en tendens att världen betraktar president Donald Trumps olika tokerier som ett lustigt skådespel. Men Trumps yttre oberäknelighet skymmer sikten för det beräknande, att hans nationalistiska, rasistiska och auktoritära grundhållning bara är en av olika varianter som nu dyker upp i västvärlden.”

Så introduceras en tänkvärd artikel av Björn Elmbrant i Dagens arena den 16 juni.

 

 

Föregående artikelTrump-Kim i Singapore – ett vägskäl trots allt
Nästa artikelExempel på bra och dåligt språk – och på usla satskonstruktioner
Redax
Redax

RELATERADE ARTIKLARMER FRÅN SKRIBENTEN

2 KOMMENTARER

  1. Vilken demokrati pratar han om? Hillary Clintons? Mot detta skulle jag vilja ställa den nyss här i ett inlägg så förkättrade Lars Bern, som analyserar världsläget idag i ett rent maktperspektiv. Jag föredrar analyser där en spade är en spade. Demokratisnacket bara fördunklar. Lyssna här.

  2. Elmbrant har fel. Det faktum att Trump blev vald är ett tecken på att USA verkligen är en demokrati. Elmbrant verkar ha fallit i samma fälla som många andra under den amerikanska valkampanjen, att mannen i Vita Huset är ”allas vår” president. Hade medborgare i Sverige inbjudits att rösta hade säkerligen Trump inte vunnit – men det hade varit högst odemokratiskt. En annan tankefälla är den att demokratiska stater alltid fattar ”bra” beslut, i synnerhet i de fall då regering och parlament har folkflertalet bakom sig i en fråga.

    Till sist: alla de som på 60- och 70-talet skälldes för att vara ”anti-amerikanska” kritiserade inte USA och dess folk, utan dess styre, i synnerhet landets presidenter (Johnson och Nixon). Men vem kallar dagens neo-liberala, ”Trump-bashing”, ledarskribenter för ”anti-amerikanska”?

    Tog för övrigt fram min gamla betraktelse från mars 2016 och https://www.lindelof.nu/ska-vi-instamma-i-hetsen-mot-trump/ och fann inget jag ångrade.

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.