Vinjettbild i POLITICO
Europas mediepolitiska etablissemang fruktar valutgången i USA i november då Donalad Trump förväntas vinna valet. Hur skall det gå med Nato och kriget i Ukraina?
POLITICO Magazine tar i en stort uppslagen artikel upp en diskussion om hur Trump kan tänkas se på Natos framtid och hur kriget i Ukraina skall avslutas. De gör detta genom att intervjua olika personer i Trumps stab och före detta medarbetare med god inblick i hur Trump resonerar i dessa frågor.
Trump har många gånger hotat att lämna Nato. Det är osannolikt att det blir så säger tidigare Trumpmedarbetare. Men i utbyte mot fortsatt amerikanskt deltagande skulle Trump inte bara förvänta sig att europeiska länder drastiskt ökar sina utgifter till Nato utan också accepterar en ”radikal omorientering” av Nato.
Det förväntade skiftet skulle innebära att USA avsevärt minskar sin säkerhetsroll i Europa och tar ett steg tillbaka och slutar vara den primära leverantören av stridskraft i Europa, bara ger stöd i kristider.
USA kommer att behålla sitt kärnvapenparaply över Europa genom att behålla sin flygbaser i Tyskland, England och Turkiet och även sina flottstyrkor. De har inget val längre med anledning av den stigande
amerikanska statsskulden, svårigheten att rekrytering militär personal och en försvarsindustriell bas som inte längre kan mäta sig med Ryssland och Kina.
De förväntar sig ett så kallat tvådelat system för Nato, som innebär att medlemsländer som inte har uppnått målet att lägga 2 procent till försvaret inte kan räkna med stöd från USA. Ett närmast utpressarsystem med tanke på att det ju är USA som utnyttjar Europa och driver fram konflikten med Ryssland. Nu tänker man sig att Europa skall tvingas lägga ännu mer av skattemedel på inköp av amerikanska vapen.
I artikeln konstateras vidare att sammantaget skulle Trumps syn på dessa områden innebära en revolution för Nato, en revolution som många menar att Europa är oförmöget axla inom överskådlig tid. USA är den överlägset största bidragsgivaren till Nato med 68 procent av de totala utgifterna för Nato-länderna 2023. Det är mer än 10 gånger mer än Tysklands, som står för den näst största andelen.
Men de europeiska ledarna har inget val då USA fortfarande tillhandahåller lejonparten av det militära biståndet till Ukraina, och Europa är svagare ekonomiskt och mer beroende av USA:s energiförsörjning än någonsin tidigare. Natos avgående generalsekreterare Jens Stoltenberg har enligt artikeln försökt beveka USA med att amerikaner borde vara nöjda med att det europeiska försvaret hjälper till att upprätthålla den amerikanska försvarsindustrin.
Natos expansion och kriget i Ukraina är ännu en fråga som Trump har ventilerat vid olika tillfällen. Trump kan acceptera att Nato inte expanderar ytterligare österut, särskilt inte till Ukraina och Georgien. Trump kan också tänka sig att förhandla med Rysslands president Vladimir Putin om hur mycket ukrainskt territorium Moskva kan behålla.
Hur Europa skall hantera Trumps seger i presidentvalet kan säkert bli en rysare för många. Vi ser redan nu hur Europas etablissemang skakas om efter EU-valet där kritiken mot EU som sådant och kriget i Ukraina har varit en viktig del i yttersta högerns framgångar.