”…Gula väst-rörelsen är ett muntligt uppror av de egendomslösa mot eliten. Det är en populär, inte en populistisk rörelse. Europeiska och till och med amerikanska populistiska nationalister förvrider redan Gula västarnas betydelse för att främja sin egen politiska agenda. Tvärt emot den nationalistiska populismen på andra ställen – som i Italien, Österrike, Ungern, Storbritannien (delvis uttryckt av BREXIT), USA och Brasilien med valet av Bolsonaro – har de Gula västarna inte invandringen eller ens anti-EU på agendan korsad med rasism och nyfascism… De Gula västarna gör uppror mot kapitalismen och/eller nyliberalism – ett världsomspännande system för koncentration av rikedom och makt i några få händer.”
Så skriver The Times reporter Adam Nossiter tidigt i december enligt Paul Street i Counterpunch.
Egendomslösa?
Jag mötte dem första kvällen på Champs-Elysées; Megastora motorcyklar, dito stadsjeepar, ovanligt välklädda funktionärer. Inte minsta tecken på fattigdom.
Det började som ett missnöje mot bensinpriserna (vilket jag har svårt att sympatisera med). Vad det sedan har utvecklats till är en blandning av alla sorters missnöje.
Lise B!
Det var mitt uttryck, som förstås alluderade på de byxlösas uppror i Paris 1789 och under Pariskommunen 1871. Idag är det mycket svårt att se utanpå vilka som är egendomslösa. Kanske är de skuldslavar, alltså utstyrda i lånta fjädrar.
Lise B!
Ja, det är förstås inte bestämt hur detta kommer att sluta. Kommer det i historieböckerna att heta att 2018 var det år då man kunde börja se slutet för EU. Eller kommer det att heta att det var det år då EU började ta till hårdhandskarna.
Jo, den som får se sin lever… Men, ärligt talat, är inte S ett populistiskt parti, om man därmed menar att man en gång i tiden fångade upp arbetarklassens missnöje med sakernas tillstånd? Jag tror inte man skall använda sig av ordet som ett skällsord så där utan vidare.