Venezuelas riksåklagare, Tarek William Saab (Klipp ur YouTube-film där åklagaren intervjuas av Oscar Schémel om situationen)
Venezuelas riksåklagare, Tarek William Saab, pekade i söndags ut Brasiliens president, Luiz Inácio Lula da Silva, och Chiles president, Gabriel Boric, som de ”två talespersonerna” för den latinamerikanska vänstern som har ”fångats upp” av USA. Av någon anledning drabbades inte Colombia av kritiken vilket man kan spekulera i. Kanske har det inletts alltför många samarbeten mellan Colombia och Venezuela som inte får störas?
USA däremot kritiseras hårt i vanlig ordning samtidigt som de kommersiella förbindelserna blir tätare. I och för sig är detta inget nytt, personer närstående Hugo Chavez vittnade redan för 20 år sedan om de två olika Chavez, den första som höll flammande revolutionära och ofta roliga tal där imperiet angreps och den andre Chavez som var en god förhandlare när de amerikanska oljebolagen togs emot i PDVSA*:s styrelserum.
Under de första sex månaderna av 2024 nådde Venezuelas totala export till USA 2,575 miljarder dollar, vilket motsvarar en ökning på 84,61 procent jämfört med samma period förra året, enligt Venezolansk-Amerikanska Handelskammaren.
Oljeexporten stod för 94,21 procent av den totala exporten till USA under denna period, med ett totalt belopp på 2,428 miljarder dollar, vilket innebär en tillväxt på 100,86 procent. De icke-oljebaserade exporterna utgjorde de resterande 5,79 procent, med ett sammanlagt belopp på 149 miljoner dollar, vilket innebär en minskning på 20,27 procent jämfört med första halvåret 2023.
Importen från USA nådde 2,036 miljarder dollar, vilket motsvarar en ökning med 67,78 procent (823 miljoner dollar) jämfört med de totala importerna för första halvåret 2023.
Det är inte helt lätt att dra några säkra slutsatser, men jag gör ett försök:
1. USA vill inte ha ytterligare problem med oljeproducerande länder. Både Harris och Trump pratar om inflationsbekämpning och där spelar energipriserna en viktig roll. Kanske har Venezuela även fått garantier från de bägge presidentkandidaterna om att inga nya sanktioner skall genomföras?
2. Oljeexporten ökar men övrig export minskar, medan importen ökar kraftigt. Man verkar helt enkelt vara på väg tillbaka i samma gamla hjulspår, d v s att oljeproduktionen dominerar allt. Med lite förståndig ekonomisk politik kan det gynna landet. Förhoppningsvis har de lärt något från kasinoekonomin tidigare och bygger upp någon typ av norsk oljefond samt reparerar den förfallna infrastrukturen bl a elverken som antagligen är huvudorsaken till de ständiga elavbrotten, inte imperiets hackers eller andra fantasifulla förklaringar.
Huruvida svångremspolitiken fortsätter är svårt att säga, men Maduro verkar prioritera inflationsbekämpningen. Samtidigt finns det många hål att stoppa i. Cirka 10,9 miljoner venezolaner är undernärda eller kroniskt hungriga. Situationen förvärras av ett kollapsande hälsosystem, ekonomiska svårigheter och utbredd fattigdom som påverkar över 80 procent av befolkningen (OHCHR, Human Rights Watch). Förhoppningsvis så satsas en del resurser även på att lösa det problemet utan att sätta igång en ny inflationsspiral som ingen önskar. Men ändå kom Venezuela bara på andra plats i inflationsligan. På första plats kom Zimbabwe med en inflationen som 2008 nådde 89,7 sextiljoner procent (89.700.000.000.000.000.000.000 17 nollor procent). Venezuela hade bara någon miljon procents inflation och fick tack vare den en ny exportprodukt. Venezolanerna i Colombia flätade nämligen väskor av sina sedlar som de sålde för ungefär 40 kronor.
* Venezuelas statsägda olje- och gas-bolag (Petróleos de Venezuela, S.A.)
