Bankerna får betala för utlåning (insättning) till Riksbanken (staten). Det kallas negativ ränta och betyder att de hundratals miljarder som bankerna nu under Coronapandemin och i den senaste budgeten förmedlar som lån till staten kostar bankerna pengar. För ett lån till staten på 1 miljard med en minusränta på 0,5 procent, betalar banken 5 miljoner per år till staten. För 10 miljarder blir kostnaden 50 miljoner! Att bankerna blir rikare på kuppen, alltså ökar sitt eget kapital genom krediterna, ingår inte i den kalkylen.
Det här måste nu få ett slut tycker det finländska finansbolaget Sampo Oyj, vars största ägare är dess ordförande Björn Wahlroos (tidigare styrelseordförande i Nordea). Bolaget äger 20 procent av Nordea. Sampo Oyjs chef Kari Stadigh sa häromdagen att det nu är hög tid att skifta inställning till det här. Han sa också att den Europeiska centralbanken (ECB), som ju övervakar Nordea och andra banker i euroområdet, måste börja tänka om i denna fråga.
För att täcka upp för dessa kostnader funderar nu Nordea på att införa minusränta på vanliga privata bankkonton. Det här är en helt naturlig utveckling menar Stadigh. Man måste ju se till att verksamheten inte går med förlust.
Min fråga blir då: Hur kommer privata sparare att reagera?
80 procent av svenskarna sparar på vanliga bankkonton. Sammanlagt finns ca 1700 miljarder på dessa bankkonton. Visserligen ökar privatsparande i fonder och aktier, men som sagt, 80 procent har pengar på banksparkonton.
Om man nu tvingas betala för detta med negativ ränta vore det naturliga att ta ut sin pengar från banken och placera dem där de i alla fall inte krymper. Men eftersom man numera inte kan inneha pengar på annat sätt än på bankkortskonton (kontanter är i princip avskaffade), kommer privatsparare att flytta sina pengar och placera dem på annat sätt, i aktier, obligationer, fastigheter, konst, ädla metaller, smycken… utom några tusenlappar som man behöver för sin löpande konsumtion.
Stadigh menar dessutom att det inte alls nödvändigtvis kommer att förstöra bankernas verksamhet. ”Folk skulle då faktiskt tvingas betala för sina besparingar, så det skulle faktiskt till och med kunna bidra en stabilisering av banksektorn”. Men det där är nog mest en konstig omskrivning för att privatsparande i bank inte längre är lönsamt för banken.
Privatsparare har, trots att de representerar 1700 miljarder, blivit en marginell del av bankernas kapitalförsörjning. Bankerna är därför inte längre beroende av dem. Det är nog förklaringen till att bankerna kanske till och med vill slippa ifrån privata bankkonton som sparform.
Svenska banker är inte där än (Nordea är ju finsk). Man förnekar att man skulle ha liknande planer. Men där glider de säkert på sanningen. Snart kommer säkert alla småsparare att få betala ränta till banken för att banken är hygglig och tar hand om deras sparpengar.
Källa: Bloomberg Omni ekonomi
Om/när nu sådana som jag med banksparande kommer att skinnas av våra banker, får det bli inköp av konst, konstglas, skulpturer, smycken och rara böcker/manuskript på olika auktionssajter. Allt för att efterhand avyttra (hoppeligen med avans) när behov uppstår.
Men nog är det själve F-n att lagstiftande politiker, Riksbanken och Finansinspektionen lämnar bankerna i fred. Ta bara frågan om kontantförsörjning där Riksbanken krävt att den ska vara ett rikstäckande ansvar för de där vinstmaskinerna. Vad händer? Bara i Visby har under det senaste året fyra av åtta uttagsautomater försvunnit. Handelsbanken halverar kontorsnätet trots löften så sent som i fjol. Allt medan SEB och Swedbank agerar lönsamma tvättomater för ”The Filthy Rich” i skydd av vår jämförelsevis tandlösa lagstiftning och porösa praxis…
Ni som kan, töm era bankkonton efterhand och lägg slantarna på annat. Knut har rätt, rösta med fötterna!
”….lämnar bankerna i fred.” Är det något konstigt med det?
I dagens SvD finns några artiklar som handlar om klaner, bland annat svenska sådana. Omslaget: ”Domare i politisk hetluft.” ”USA:s mäktiga högsta domstol kan nu få utökad konservativ majoritet. Vad kan det leda till?” Begreppen konservativ/liberal säger inget om vad det handlar om. Det är kamp mellan olika klaner (oligarkier) det handlar om. Den ”liberala” klanen, som är djupare förankrad i finansvärlden och i det militär-/bigpharma-industriella komplexet vill återta även den formella exekutiva makten i USA.
Sid 20 ”Mohamed lämnade klanen ’Mina barn skall inte begränsas'”. ”Klanerna kan genom sin tystnads- och hederskultur bli ett tacksamt gömställe för kriminella säger Växjöbon Abdi-Noor Mohamed, som själv sagt upp bekantskapen med sin klan.” ”Jag vill att mina barn ska kunna växa upp utan att behöva begränsas av klanen.”
På SvD näringslivs första sida står “Finansgiganten som är Gardells partner.” “Kontroversielle Carl Ichan håvar varje år in mångmiljonbelopp från Christer Gardells Cevianfond”.
Tre olika klaner, varav den första och sista också är förankrade i olika oligarkiska grupperingar, Wallenberggruppen t ex. Det är dessa två som styr vårt grundläggande ekonomiska liv, och i den verksamheten har vanligt folk inget inflytande, eftersom Sverige är en borgerlig demokrati. Därför “lämnas bankerna i fred”.
Den typ av klan som Mohamed nu lämnar, den vill däremot myndigheter och politiska partier bekämpa. Dessa klaner är betydligt våldsammare och deras verksamheter ger rubriker om ond bråd död. Deras plundring av det svenska folket är dock enormt mycket blygsammare och “håvar varje år” inte in de mångmiljonbelopp som den andra klantypen gör genom sin i vårt borgerliga demokratiska samhälles helt (eller åtminstone nästan helt) lagliga verksamhet.
Finansminister M Andersson har nyss för oss presenterat en “typisk sossebudget” så jag tror att du kan vara lugn Hans M G. Plundringen av det svenska, liksom av många andra folk, kommer att fortsätta.
En person med namnet Assar Christensen kommenterar min artikel på Facebook på följande sätt:
Detta stämmer inte. Bankerna bestämmer själv räntan på sina krediter och det finns ingen koppling till riksbankens styrränta.
Tidigare har Staten och kommunerna haft minusränta vilket betyder att staten fått betala ränta till bankerna för bl a skattekontot, detta har även gällt kommuninvest. I början på året gav Riksbanken bankerna erbjudande att låna 500 miljarder till 0% ränta som bankerna sedan skulle låna ut till företag till marknadsmässig ränta.
Riksbanken gör detta för att som man skriver ”Brist på krediter ska inte få förvärra nedgången i ekonomin”. Dvs krediter=bankernas skulder. Så Riksbanken ska alltså säkerställa att svenska företag och samhälle skuldsätts ännu mer. Det är ju bara Grekland och Spanien som har högre privat skuldsättning än Sverige i Europa.
98–99% av ”pengarna” i Sverige (högst andel i hela världen) består ju av de privata bankernas skulder (krediter) som ju skapats med återbetalningskrav + ränta vilket ju då skapar tillväxt kravet på fortsatt skuldsättning tills man når skuldmättnad, saturation i ekonomin. D v s räntekostnaderna har blivit så höga att för varje nyskapad skuld går mer än 50% till räntebetalningar. Detta ser man ju genom att även om skuldsättningen ökar kraftigt blir det ingen tillväxt, då pengarna och krediterna går tillbaka till bankerna som ränta, vinst och de placeras på spekulationsmarknader där det blir inflation, bubbla, ex vis börsen. Medan det saknas pengar i samhället.
Kan det vara så att när bankerna trycker på kreditknappen skaffar man sig momentant en skuld hos Riksbanken på skuldbeloppet i fråga? Vilken ränta gäller i så fall för de skulderna? Varför säger riksbankschefen då att pengarna lånas upp på marknaden? Kan någon förklara? Jag begriper inte.