Enligt närmast samstämmiga bedömningar var USA:s planer på att provocera fram ett bombanfall på Iran långt framskridna. Tecknen har varit tydliga. Diskussionen har gått om man ska skicka fram Israel eller köra i helt egen regi. Men det är klart att USA dragit sig för att trycka på de avgörande knapparna. Motkrafterna har varit besvärande; Israel har varit upptagna i Gaza och Libanon och dessutom försvagats efter att inte uppnått sina militära och politiska mål. USA har dessutom blivit allt mer ansatta på grund av politiska och militära motgångar i Afghanistan och Irak. Som grädde på moset kom så demokraternas seger i kongressvalet som vingklippt George W rejält.

Plötsligt talar DN och UNT eftersinnande och analytiskt om allt detta. Tonen är densamma som våren 2003 men stödet för USA:s brutala anfall på både Afghanistan och Irak har övergått i klädsam ambivalens. En Holmberg i UNT och en Albons i DN verkar nöjda med republikanernas tillbakagång men skådar oroligt fram mot kaoset som ska uppstå om USA tvingas lämna över Irak till irakierna, Afghanistan till afghanerna och Palestina till palestinierna. Och stackars Israel som utsätts för raketbeskjutning från södra Libanon och från norra Gaza. Klart att de har rätt att slå tillbaka med radioaktiva missiler mot civila bostadshus. Okej, de missade raketbasen med 500 meter, det var otur.

Nu ska USA byta kurs. Iran och Syrien ska bli nya partners. Man tänker sig förmodligen en affärsuppgörelse på nåt smart sätt som ska möjliggöra hemtagning av soldaterna från Irak (först och främst) mot att Iran och Syrien får ta hand om Irak. Det här blir förstås svårsmält för Israel som sedan länge betraktat Iran som sin ärkefiende. Vad som helst kan fortfarande hända. Det står och väger nu.

Men oljan ligger fortfarande där den ligger. Kanske den faktiskt är billigare och lättare åtkomlig för USA via Iran och Syrien än via direktkontroll av Irak. Ja så här funderar jag efter att även de stora drakarna börjat prata om ett snart slut på USA:s ockupation av Irak. Visst är det små ljusglimtar trots allt? USA:s medborgare har röstat emot Irakkriget. Hizbollah har stärkt sin ställning och försvagat Israels krigsmaskin. Hamas har vunnit ett demokratiskt val i Palestina och inte minst; motståndskampen i Irak är grymt blodig – men mycket effektiv och framgångsrik.

Föregående artikelFimbulalliansen
Nästa artikelEn rotvälta
Knut Lindelöf
Redaktör för lindelof.nu, skribent och författare. Pensionerad mellanstadielärare och skolledare. Bosatt i Uppsala.

3 KOMMENTARER

  1. Edward Snowden den störste demokraten påtänkt till Nobels Fredspris! – och Sverige tiger tiger tiger! Tiger t o m när EU vill stänga luftrummet i Europa!

    Godsägarna och poliserna Kling och Klang håller med!

  2. Hur länge kan USA/Israels och kolonialmakternas smutsiga krig över hela världen fortsätta?

    FN måste omorganiseras den nuvarande ledningen måste bort!

    Ve och Fasa!

  3. USA/Israel och EU plus Bildt och Sossarna (Sverige) stämplar Hizzbolla som terrororganisation!

    Sist var Mandela och Mugabe med på listan!

    Det är inte lätt att hänga med i svängarna. Idag har president Obama mage att försöka få till ett samtal med Mandela på hans dödsbädd! Nästa dag terrorstämplar han Mandelas
    bundsförvanter!

    Förhoppningsvis kommer Snowden med nya avslöjanden!

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.