I presidentvalet 1980 vann som bekant Reagan över Carter, vilken jag hade känt en viss sympati för. I januari 1977 hade han avböjt den traditionella bilkaravanen längs Pennsylvania Avenue till Vita Huset och i stället promenerat till sitt nya jobb. Ett av hans första beslut var att benåda de tusentals ungdomar som flytt till Kanada och något hundratal till Sverige undan krigstjänst i Vietnam. Sedan följde oljeprischock och inflation, och som kronan på verket gisslandramat i Teheran. Nederlaget blev förödmjukande. Reagan fick 50,7 procent av rösterna och 90 procent av elektorerna. CIA-chefen George Bush blev hans vicepresident. Han var den dittills äldste presidenten vid tillträdet, 69 år. År 2016 slogs rekordet av den 70-årige Trump, och i år av den 77-årige Biden. Kalifornien var ännu ett republikanskt fäste. Här förlorade Carter stort både 1976 och 1980.
Mitt enda påtagliga minne från valkampanjen har jag från en banal bilfärd från San Jose till San Francisco på US 101, den så kallade Bayshore Freeway. Ett antal polisbilar med blåljus och tjutande sirener hann upp bakifrån och tvingade ut alla bilister till den högraste filen. Sedan en karavan med sju limousiner omgivna av mc-poliser och fler polisbilar i högsta fart, en högljudd dramatik som varade i en minut, varefter allt återgick till det normala.
I en av limousinerna, fick jag veta senare, satt en man vid namn John Anderson. Han var en liberal republikan – det fanns sådana på den tiden – på väg in till stan från flygplatsen. Han ställde upp med en demokratisk vicekandidat och fick 6,6 procent av rösterna. Valdeltagandet var 52 procent eller knappt 80 miljoner.
I år tycks Biden få ungefär samma andel av rösterna som Reagan 1980 men ett betydligt högre valdeltagande med ca 150 miljoner röstande. Med Reagans tillträde dog hoppet om ett fredligare USA. Han krattade manegen, kan man säga, för nya kupper, interventioner och krig. Och på den vägen är det.
Bland dussinet kaliforniska folkomröstningar (ytterligare 13 var lokala för San Francisco) kan ”Proposition 22” (ej att förväxla med Joseph Hellers antikrigsroman ”Moment 22”) vara värd några ord. Så här löd den:
”Exempts App-Based Transportation and Delivery Companies from Providing Employee Benefits to Certain Drivers. Initiative Statute. * Classifies drivers for app-based transportation (rideshare) and delivery companies as ’independent contractors’, not ’employees,’ … ”
Väsentligen handlade den om att förare för Lyft och Uber ska ses som egna företagare, inte som anställda. Sex veckor före valet sa 40 procent av väljarna nej, förarna skulle klassas som anställda. Men efter en propagandablitz på över 200 miljoner dollar vann ja-sidan. Det var mer än tolv gånger så mycket som nej-sidan kunde skaka fram. Det var den dyraste folkomröstningen i USA:s historia. Resultatet i San Francisco lär bli att den gamla taxinäringen kommer att kollapsa.
När USA:s grundlag skrevs på 1700-talet gick flyttlassen med häst och vagn, åsnekärra, segelfartyg, oxdragna pråmar och liknande. Vägarna var usla eller obefintliga. Därför tog det några månader efter valet – den första tisdagen i november – för den nye presidenten och hans regering att ta sig till District of Columbia med sina familjer, slavar och andra tillhörigheter. Men den 20:e januari ska allt vara klart. Klockan tolv på dagen blir Biden president, men Trump kan trösta sig med en årlig pension på 219.200 dollar samt en uppsjö så kallade ”fringe benefits”, extraförmåner.
En del av resultatet av 204 miljoner dollar för ”Yes on 22” hamnade i min brevlåda. Min favorit är ”Mothers Against Drunk Driving”.
Just nu (lördag morgon) har Biden fått (avrundat) 5 .007.000 fler röster i Kalifornien än Trump. Hur många fler har han fått i övriga USA? Jo, inte mindre än 490.000. Hm… I delstaten Washington fick Biden 784.000 fler röster än Trump. Så plockar vi bort Kalifornien och Washington, två av tre delstater på västkusten, så har Trump – mannen som föreslog att vi skulle injicera rengöringsmedel mot coronaviruset – vunnit med 294.000 röster. Inte illa! Eller ska vi säga: Inte bra? Fortsätt sedan med att subtrahera de två delstaternas 67 elektorsröster… Men vad vore USA utan Hollywood?
En majoritet av de röstande – i Amerikas förenta stater – röstar år 2020 på Donald Trump (om rösterna från 49 av 51 stater räknas). Detta efter fyra år med honom som president. Medias – inklusive CNN – rapportering om valresultatet underförstår att väljarna är sinnessvaga. Fan tro´t.
I Sverige röstar en majoritet för lägre skatter och klagar på resultatet. Hmm …