Lösningen på Palestinakonflikten är enkel. En demokratisk, sekulär stat för alla de människor som idag lever mellan Jordanfloden och Medelhavet enligt principen en person, en röst. En tvåstatslösning är däremot praktiskt omöjlig för båda staterna, leder till ökad upprustning och gör inte upp med principen om etnisk diskriminering. Så varför är världspolitikerna så ovilliga att diskutera enstatslösningen?
Så inleds en essä av Reza Chitsaz (religionsvetare) i nätmagasinet Parabol nr 5–2024
Den som undrar över detta kan även lyssna på John Mearsheimers beskrivning av demografin i Israel. I en demokratisk stat skulle med största sannolikhet palestinierna vara i majoritet framöver. Det kommer Israel aldrig att tillåta. Apartheid eller etnisk rensning är de enda alternativen som kan säkra den Israeliska staten. Därför har vi apartheid idag (enligt Amnesty, Human Rights Watch och B’Tselem) och ser ut att gå mot etnisk rensning i ”självförsvar”.