En tänkbar karta efter kriget. Tucker Carlson intervjuar Vladimir Putin. (Kollage: Redax)
Det finns förstås många skäl till att man bör lyssna på Vladimir Putin. Ett är att man ska lyssna på alla, även på sina fiender. Deras argument och synpunkter kan innehålla korn av förnuft till nytta för dina egna positioner och som kan skärpa dina egna argument. Det kan till och med hända att du själv missuppfattat din position och bör ompröva den. Att slå dövörat till eller utgå från att allt som din motståndare säger bara är vilseledande propaganda är mycket oklokt. Därför gör vi alla klokt i att lyssna på Tucker Carlsons långa intervju med Vladimir Putin.
Jag har ägnat drygt tre timmar åt detta. Dessutom har jag letat efter några förnuftiga reaktioner i våra stora svenska medier – men förgäves.
Tre exempel:
DN-artikel som återger vad den amerikanska tankesmedjan ISW (Institute for the Study of War) beskriver som endast en ”påverkansoperation, där landet (Rysssland) hävdar en sak, men ofta gör det motsatta”.
SVT har ett inslag där Carl Kleberg på två minuter förklarar att allt går ut på att ge en bild av att Ryssland är lurat av väst (vilket underförstått är en omöjlighet).
Finska YLE vinklar till det så här: ”Den högerkonservativa programledaren Tucker Carlson har länge varit en högljudd kritiker av USA:s stöd till Ukraina och även försvarat Putin. Det är alltså ingen slump att den kontroversielle Tucker Carlson är den första amerikanen som fått en intervju med Putin sedan krigets början. Kreml har upprepade gånger tackat nej till intervjuförfrågningar från BBC, CNN och andra stora mediehus.”
Alltså, ledande västmedier ger lite olika varianter av denna konspirativa bild. Ingen går på djupet och analyserar innehållet av vad Putin faktiskt framför. Hans långa historiska genomgång i början är det ingen som kommenterar annat än att den är för lång. Om den är adekvat orkar ingen fördjupa sig i, den avfärdas utan omsvep som en vilseledande dimridå.
Vidare: Svarar Putin att Ryssland inte har några som helst planer på eller intressen av att invadera Polen, Baltikum eller någon annan, framställs det som bluff – eftersom han anföll Ukraina. Säger Putin att Ryssland känner sig hotat av Natos expansion tas det som ännu en bluff – eftersom det är Ryssland som hotar genom att angripa Ukraina. Säger Putin att kriget skulle kunna ha slutat redan mars-april 2022, avfärdas det som ännu en bluff – trots att det förmodligen är helt sant. Säger han att USA, Frankrike och Storbritannien övertalade ryssarna att – som en goodwillgest – dra tillbaka trupperna från Kiev i mars 2022, röner det inga som helst reaktioner – trots att det förmodligen också är helt sant. Etc.
Historien
När Putin förklarar de komplicerade historiska banden mellan Ukraina och Ryssland intresserar det ingen. Men att vägra lyssna på detta bidrar till att förlänga det förfärliga kriget – som primärt inte gäller västra Ukraina, utan de mest ryskkulturella och rysktalande delarna i sydost. Det är därför kriget förs just i dessa områden. Alltså, inte för att Ukraina heroiskt lyckats försvara resten av landet. Ryssland har inga intressen av att erövra hela landet. Stora delar av västra Ukraina har tillhört, Ungern, Rumänien och Polen. Vad som är något slags etniskt oryskt Ukraina är mytiskt. Ryssland och dagens Ukraina är så sammanväxt genom seklerna att de omöjligt kommer att kunna skiljas åt. Men detta faktum intresserar ingen.
Att tvinga isär denna ekonomiska, historiska och kulturella enhet har jag mycket svårt att se som förnuftigt, särskilt om nu Nato och EU ska tränga sig in och kapa åt sig av landets rikedomar – på bekostnad av de urgamla förbindelserna med Ryssland. Så tänker jag efter att ha lyssnat till Putin i Tucker-intervjun.
Diplomati och förhandlingar
Vad som också framkommer mellan raderna hos Putin är en djup besvikelse över hur västs ledare behandlat Ryssland efter Berlinmurens och Sovjetunionens fall. Putin hade bra kontakt med både George Bush och Bill Clinton. De kunde resonera tillsammans och utbyta tankar om tillståndet i världen på ett förtroendefullt sätt. Men, det blev inte som dessa presidenter sa. Det var andra som bestämde i bakgrunden, tycktes han mena. Med en sådan ordning blir diplomati och förhandlingar meningslöst tycktes han mena.
Även Minsk-förhandlingarna 2015 och Istanbul-förhandlingarna 2022, då Frankrike, Tyskland och Storbritannien (B Jonsson) – på uppdrag av USA – kraschade den då möjliga freden, blev honom en enorm besvikelse. Så förstår jag hans försiktighet med att ge sig in i nya förhandlingar. Men han stängde inte dörren, vilket det ofta framställs som.
Många kommer trots allt – liksom jag – att lyssna på vad Putin hade att säga. Hela intervjun finns översatt till svenska och kan läsas i lugn och ro på den alternativa webbtidningen Nya Dagbladet.
Snart nog kommer även politiker i väst att tvingas tänka om. Det vet Putin. Han är väl informerad om allt som sker i väst, hur energikostnaderna går upp och ekonomin går ner, hur den tyska och amerikanska politiken närmar sig kollaps, hur EU får allt svårare att hålla ihop o s v. För att inte tala om hur USA och dess europeiska vasaller gräver sin egen moraliska grav i Mellanöstern genom att inte sätta stopp för Israels folkmord i Gaza. Putin kan bara sitta och vänta på den kommande omsvängningen, för den kommer.
Just det Knut! Vi i Väst vill inte lyssna.
För något år sedan var anledningen hybris, Ryssland skulle lätt knäckas, dels genom den av Nato upprustade ukrainska armén, och dels genom sanktioner mot det efterblivna land som egentligen bara var en ”Bensinstation som försökte uppträda som en stat”. Vi lyssnade inte ens på de av våra egna experter och rådgivare som sa att detta påstående inte var sant. Nu är skälet ett helt annat, nu är det skräck inför framtiden. Natos generalsekreterare är ett bra exempel. När förre, och kanske blivande, presidenten i USA D Trump, nu går ut och säger som han gör, ja då kan man tydligt läsa fruktan i generalsekreterarens reaktion. Och skälet är, precis som redaktören påpekar, en formidabel förmåga att vägra att lyssna. Inte lyssna före händelseutvecklingens början och inte lyssna nu heller.
Som gammal lärare påminner det mig starkt om en del elevers handlande. Men de var ju barn, de skulle lära sig, vilket oftast gick ganska bra. Men vem skall lära till exempel den svenska politikerklassen och den svenska journalistkåren? En del av de analytiker av det geopolitiska läget som jag regelbundet lyssnar på, bland andra Scott Ritter, menar att vi i Väst inte kommer att börja lyssna förrän vi fått ”a bloody nose”. Risken är naturligtvis att den som får ett sådant slag, tar till det otänkbara. Och den som vägrar lyssna, gör ofta mycket dumma saker, särskilt om denne fått ”blodig näsa”, det vet jag som gammal lärare.
Intressant text att ta del av som jag har svårt att invända mot, ty den visar hur viktigt det är att ta del av varje argument när det råder låsta motsatsförhållanden.
Jag vill därtill mena att inget våldskapital kan lösa denna konflikt som även spiller över på andra delar i världen.
Att Ryssland bryter mot folkrätten är det ingen tvekan om. Ett förhållande som inte är ovanligt under rådande stormaktsförhållande som pågår där gränser passeras ogenerat för att eliminera misshagliga omständigheter i ”rättvisans namn”. Och denna ”lagordning” tillämpar våra bästa bundsförvanter som är tänkt verka till undsättning om kriget skulle drabba oss.
Som sagt det är utifrån vår historia vi alla tänker och fungerar mot framtiden och att förneka någon annan den rätten leder enbart allt längre bort från att förstå varandra. Därför är historieläsning ett viktigt och betydande ämne som aldrig får underskattas i någon del..
Och då tänker jag! Bilden av Putin tar vi i allmänhet till oss genom våra medier och inte sällan har rubriksättningen stor betydelse, vilken så klart vad jag förmodar inte återger den bästa egenskapen hos honom, försiktigt uttryckt. Skall då en sådan framställd bild vägleda oss i allmänhet när det gäller att förstå kriget i Ukraina? I det sammanhanget är så klart ÖB Micael Bydén och ministern för civilt försvar Bohlins ord ganska relevanta som menar att landet befinner sig i ett svårt nära krigsläge.
Samtidigt är det så vår demokrati fungerar, nämligen att vi överlåter ansvaret till våra folkvalda att göra denna typ av svåra avvägningar.
Här kommer den nya sociala medievärlden in i bilden som ännu befinner sig i sin linda vad gäller att på bästa sätt organisera en viktig och helt avgörande folkbildning som kan utgöra en kraft mot framtidens humana samhällen i demokratisk mening.
Man kanske måste lyssna för annars blir man mördad. Navalnyj lyssnade och förstod vad Putin ville och försökte stå emot men mördades sakta och brutalt. Putin vill vara den nya världsordningen, för den gamla som han säger sig slåss emot är ju fylld av bögar, liberaler och judar och de är ju alla nazister och de ska med den putinistiska repressiva våldet förgöras. Ja, lycka till ni som försöker förklara och analysera kriget i Ukraina. Det är en galning som sitter i Kreml, skapad av en stalinistisk statsdogm och han måste bort innan det blir fred.
Om Navalnyjs död vet vi ingenting. Anklagelsen mot Putin att denne bär ansvar för mordet är lika förutsägbar som amen i kyrkan. Man kan förstås tänka sig att N utsatts för något slag av avlivningsoperation. Men vi vet inte. Det finns många dolda krafter som kan tjäna på att N brickas om livet.
Ett öppet brev till Sveriges riksdagsledamöter om rättsövergreppen mot Julian Assange som begåtts i obskyrt samarbete mellan USA, Storbritannien och Sverige har just publicerats här på lindelof.nu. Om detta fall vet vi däremot mycket, men regeringar och politiker agerar inte för rättvisa – trots att de verkar i demokratier.
Vi måste inse att både Navalnyj och Assange är offer i ett storpolitiskt spel, som även våra svenska politiker är djupt inblandade i.
Alf Larsson Lundqvist!
Detta är den epistomologiska regeln: Om Knut Lindelöf önskar, att en utsaga vore sann, vet ”vi” allt. Om Knut Lindelöf önskar, att en utsaga icke vore sann, vet ”vi” ingenting.
Knut L skriver ”Det finns förstås många skäl till att man bör lyssna på Vladimir Putin. Ett är att man ska lyssna på alla, även på sina fiender. Deras argument och synpunkter kan innehålla korn av förnuft till nytta för dina egna positioner och som kan skärpa dina egna argument.”
Kom att tänka på detta när jag nu läser om Trita Parsi och Frida Strannes bok ”Illusionen om den amerikanska freden”. Där citeras numera CIA-chefen William Burns när han var ambassadör i Moskva och skrev hem till administrationen efter att träffat den ryske utrikesministern Lavrov. Burns skriver ”Utrikesminister Lavrov och andra höga ryska ämbetsmän har upprepat sin starka opposition och understrukit att Ryssland kommer att betrakta ytterligare expansion österut som ett potentiellt hot” och vidare ”Vad gäller Ukraina så innefattar dessa farhågor rädsla för att frågan kan splittra landet i två delar, som i sin tur leder till våld eller till och med, tror somliga, till inbördeskrig, vilket skulle pressa Ryssland att fatta beslut om en eventuell intervention”. Exakt datum när Burns skrev detta framgår inte men han var Moskvaambassadör år 2005–2008.
Lavrov är ju tydlig här och han fick rätt om utvecklingen. Här fanns ännu ett tillfälle att undvika krig och hundratusentals döda. När USA ändå utställde löfte om ukrainskt Natomedlemskap kan det ju tolkas som att USA trodde det var en rysk bluff man ville syna. Samtidigt missbedömde man Rysslands kapacitet både ekonomiskt och militärt. Det hade ju besparat USA mycket problem om man tagit Lavrovs ord på allvar.
Jan Arvid G!
Du vet att ditt påstående om Knut L inte stämmer. Du själv däremot uttrycker dig ofta tvärsäkert om saker du inte har en aning om. Skärpning!
Anders Å!
Vad händer om jag inte skärper mig?
Mer allvarligt: Vad finns på listan av saker, som jag uttrycker mig tvärsäkert om, men icke har en aning om?
Jan Arvid G!
Om du inte skärper dig kommer jag medvetet att sätta kommatecknen på fel plats!
Din artikel och dina kommentarer till den är ett exempel på ogrundad säkerhet från din sida.
Kanske var tvärsäkerhet en överdrift, men jag har vid flera tillfällen (som jag inte orkar leta reda på nu) påpekat att du okritiskt för vidare obevisade påståenden från västpropagandan och du har utan grund kallat Knut L och andra för ”Rysslandsapologeter”.