Först rekommenderar jag nedanstående film från rikskonferensen Folk och Försvar i Sälen tidigare i januari, där Gudrun Persson (forskningsledare på FOI) håller ett bejublat anförande. Lyssna först på det och låt dig gärna ryckas med av hennes tydliga ställningstaganden, och smittas också gärna av hennes övertygelse att något samarbete med Putins Ryssland är helt omöjligt. Sedan kan du läsa vidare…
Gudrun Persson är alltså för närvarande forskningsledare på FOI. Hon är född i göteborgska Mathugget 1962, är tungt meriterad och har ägnat mycket av sin forskning åt Sovjetunionen och Ryssland med särskild inriktning på dess historia och krigföring. Det låter verkligen betryggande.
En annan välmeriterad forskare är Emmanuel Todd, enligt många till och med en av de idag allra främsta franska intellektuella. Han redovisade sina slutsatser om förhållandena runt Ukrainakriget i en intervju med tidningen Le Figaro ungefär samtidigt som Gudrun Persson talade i Sälen. Artikeln finns refererad här.
Tar man del av vad dessa två välmeriterade forskare, som båda noga satt sig in de förhållanden i vilka Ukrainakriget uppkommit, slås man av deras diametralt motsatta uppfattningar om nästan allt om detta krig.
Gudrun Perssons grundtes är att någon samexistens med Ryssland inte är möjlig. Skälen till det är många:
- I § 79 i Ryska federationens konstitution från 2020 står det att ”man ska säkra den fredliga samexistensen. Det betyder i klartext att Ryssland ska dominera sina grannar och lydstater”.
- ”Rysslands krig har inte bara förstört relationerna med Ukraina, utan också med Väst”
- ”Kriget pågick i åtta år före återinvasionen av Ukraina. Väst valde då att somna om. 2014 var Väst åter en sömngångare in i ett krig.”
- ”Det är idag omöjligt att förhandla med Putin… Lögnen som statskonst som Ryssland har praktiserat underminerar som bekant varje form av förtroende.”
- ”Det handlar (för Ryssland) om att återupprätta imperiet, ett försök att ena ett fragmenterat ryskt samhälle.”
- ”Vi måste komma bort från den passionscentrerade(?) syn på Ryssland som alltför länge präglat Västs relationer med landet. … Den ryska självisoleringen tilltar.”
- ”Vi måste inse … att utmaningarna är lika stora oavsett om Ryssland vinner eller förlorar.”
Så ställer hon några uppfordrande frågor:
- ”Vad menar vi när vi säger att vi står bakom Ukraina till 100 procent? Vad kräver det om vi vill att det (Rysslands krig) ska upphöra omedelbart?”
- Vad ryms i ”föreställningen om det goda samhället över tid?”
- ”Ryssland skrämmer och vi säger ´vi ska inte provocera, vi måste ge säkerhetsgarantier till Ryssland, vi får inte förnedra Ryssland´”
Så rundar hon av med att: ”Det är inte vårt jobb att hitta en lösning för Putin, vårt jobb är att fortsätta stödja Ukraina på alla sätt.”
Konferensdeltagarna – från Kungen, ministrar, höga militärer till stora och små politiker – applåderade entusiastiskt. Inga invändningar, inga kritiska frågor förstås.
Så till Emmanuel Todd
Denne säger helt andra saker och försöker förstå kriget utifrån många olika perspektiv. Vad, kan du alltså läsa lite mer utförligt här, om du inte redan läst det. Några citat:
”Jag tror att Kremls avsikt var att detta förfallna samhälle (Ukraina) skulle rasa samman vid den första chocken. Men vad vi har upptäckt är tvärtom att ett samhälle i förfall, kan i krig (om det matas av externa ekonomiska och militära resurser), hitta en ny typ av balans, och till och med en vision, ett hopp.”
”Ukraina, vars armé hade blivit utrustad av Nato-soldater (amerikanska, brittiska och polska) sedan åtminstone 2014, (var) därför en de facto-medlem i Nato, och att ryssarna hade meddelat, att de aldrig skulle tolerera Ukraina i Nato. Ur deras synvinkel befinner sig ryssarna därför i ett krig som är defensivt och förebyggande. … vi borde (inte) ha anledning att glädjas åt ryssarnas eventuella svårigheter, för eftersom detta är en existentiell fråga för dem, ju svårare det skulle vara, desto hårdare skulle de slå till. Analysen verkar stämma.”
”Otillräckliga analyser får idag Biden att gå tanklöst fram. USA är bräckligt. Den ryska ekonomins motstånd driver USA-imperialismen mot stupet. Ingen hade förväntat sig att den ryska ekonomin skulle hålla emot Natos ´ekonomiska makt´. Jag tror att ryssarna själva inte förutsåg det.”
”Om den ryska ekonomin skulle lyckades stå emot sanktionerna på obestämd tid och därmed lyckas uttömma den europeiska ekonomin, medan de själva, med stöd av Kina fortsatte att existera, skulle USA:s monetära och finansiella kontroller av världen kollapsa, och därmed möjligheten för Förenta staterna att finansiera sitt enorma handelsunderskott. Detta krig har därför blivit existentiellt även för USA. Lika lite som Ryssland kan de inte dra sig ur konflikten, de kan inte släppa taget. Det är därför vi nu befinner oss i ett oändligt krig, i en konfrontation vars resultat måste vara den ena eller det andras kollaps.”
Och om krigets ideologiska och kulturella aspekter har Todd följande att säga:
”När vi ser den ryska duman anta ännu mer repressiv lagstiftning om ’HBT-propaganda’ känner vi oss överlägsna. Det kan jag känna som en vanlig västerlänning. Men ur geopolitisk synvinkel, om vi tänker i termer av makt över vardagen, är det ett misstag. På 75 procent av planeten är släktskapsorganisationen patriarkalt, och man kan känna en stark förståelse för ryska attityder. För den kollektiva icke-västvärlden bejakar Ryssland en betryggande moralisk konservatism. […] Sovjetunionen hade en viss form av makt över vardagen [men] kommunismen förskräckte i princip hela den muslimska världen genom sin ateism och inspirerade inte påtagligt i Indien; utanför Västbengalen och Kerala. Men idag kan Ryssland som ompositionerat sig som stormaktens arketyp, inte bara antikolonialistiskt, utan också patriarkalt och konservativt av traditionella sedvänjor, förföra mycket påtagligare. [Till exempel] är det uppenbart att Putins Ryssland, efter att ha blivit moraliskt konservativt, har blivit sympatiskt för saudierna, som jag är säker på har lite svårt med debatter i USA om [huruvida] transpersoner [skall ha] tillgång till damrummet.
Västerländska medier är tragikomiska, när de hela tiden säger: ´Ryssland är isolerat, Ryssland är isolerat´. Men när vi tittar på rösterna i FN ser vi att 75 procent av världen inte följer västvärlden, som då verkar väldigt liten.
Med en antropolog som läser av detta [klyftan mellan väst och resten] finner vi att länder i väst ofta har en kärnfamiljstruktur med bilaterala släktskapssystem, det vill säga där manligt och kvinnligt släktskap är likvärdigt i definitionen av barnets sociala status. [Inom resten], med huvuddelen av den afro-euro-asiatiska massan, hittar vi samhälls- och patriarkala familjeorganisationer. Vi ser då att denna konflikt, som av våra medier beskrivs som en konflikt mellan politiska värderingar, på ett djupare plan är en konflikt mellan antropologiska värderingar. Det är denna omedvetna aspekt av klyftan och detta djup som gör konfrontationen farlig.”
Slutsatser?
Nå kära läsare, vem har den bästa analysen av situationen, Gudrun Persson eller Emmanuel Todd? Döm själva. Vems analys vore den bästa vägledningen för ansvariga politiker? Gudrun Perssons är direkt knuten till vår regering redan och har redan ett mycket stort inflytande. Hon kände säkert vinden i ryggen efter sitt tal där på Folk och Försvar. Men är det verkligen för mycket begärt att vi i våra stora medier här i Sverige kunde tillåtas diskutera fritt om dessa två forskares väsensskilda perspektiv?
Ett alternativ till ”att vi [medborgare] i våra stora medier här i Sverige kunde tillåtas diskutera fritt om dessa två forskares [Gudrun Perssons och Emmanuel Todds] väsensskilda perspektiv” vore att lindelof.nu vuxe sig stort, och finge hundratusentals läsare, så att diskussion om väsensskilda perspektiv kunde föras i lindelof.nu.
Men så kan icke ske. Redaktören, och många av skribenterna och kommentatorerna, är alltför osakliga och konspirationsteoretiska. Det omöjliggör tidningens tillväxt.
Märk väl att jag inte anmärker på de övergripande analyserna som framförs i lindelof.nu. Att de analyserna strider mot allmänna meningen är tidningens existensberättigande. Nej, problemet är det sekteristiska ordvrängandet, fantasterierna, och slarvet, som utmärker argumentationen i smått.
Jag medger att många läsare, som funne tidningen lindelof.nu av en slump, skulle vända i dörren, därför att de flesta av tidningens skribenter inte säger de gängse sakerna om världspolitiken. Men den grupp potentiella läsare, som inte avskräcks av nya perspektiv, tröttnade nog snart på tidningen, på grund av skribentmajoritetens sekterism.
Det duger inte att, som Knut L, ”begära” att saker skall diskuteras i Sverige. Man måste, med intellektuell självdisciplin, bidraga till att vårda diskussionen, så att de viktiga sakerna kan diskuteras.
Svaret är att ansvariga politiker och beslutsfattare, borde ta och lyssna på mänsklighetens främsta tänkare, istället för en som har som jobb att vara en åsikts-torped.
Här är vad mänsklighetens främsta tänkare har att säga om saken:
”Nobel laureates [Nobelpristagare] warn Ukraine crisis is bringing Europe closer to nuclear war”
”Some 14 Nobel laureates have signed an open petition calling for an immediate ceasefire in the Ukraine war and for those suffering its impact to receive humanitarian aid. The laureates, who include Barry Barish, Giorgio Parisi and Andre Geim, warn that the escalation in words and military action towards nuclear weapons has ’brought Europe much closer’ to their use.”
Petionen kan undertecknas här.
Götesson dömer ut diskussionerna på lindelof.nu som ”alltför osakliga och konspitationsteoretiska” utan att ge ett enda belägg för sina svepande påståenden. Hans önskan om ”intellektuell självdisciplin” faller tillbaka på hans eget inlägg. ”Åsiktstorped” är en bra karaktäristik.
Tack Dennis Nilsson för presentationen av Nobelpristagarnas öppna brev!
Tack för en läsvärd artikel som ställer två intressanta analyser mot varandra, utifrån krigets bakgrund.
För dem som enbart tar del av den övervägande officiella ”sanningen” är det alldeles utmärkt om medborgarna får en så saklig och bred upplysning som det är möjligt om så viktiga händelser, när krig vilar på världskatastrofens rand.
För övrigt vill jag mena att inlägg på denna upplysande sajt om såväl detta pågående krig som allt annat i övrigt läser jag med stort intresse.
Inte minst ifråga om omfattande folkbildande utbud av skilda slag i ett alltid pågående samhällsbygge. Vill mena utifrån min horisont stort uppskattat och lärorikt. Som ringar på vatten i fin humanistisk anda.
Komprimerar man vad Gudrun Person sa i Sälen får man följande inspel:
”Är det läge att försöka få till stånd vapenvila och inledande sonderingar om fred i Ukraina? Nej, det pågår ju ett fullskaligt krig!”
Jag föreställer mig att många människors intuitiva logik (och moral) pekar mot den rakt motsatta ståndpunkten. Är det ett fullskaligt krig så finns det väl all anledning i världen att försöka bidra till vapenstillestånd, nedkylning och samtal om slut på kriget.
Det var ett ”peptal” till lika sinnade Gudrun Persson höll. Redan i inledningen så blev det fel hur den kommunistiska rörelsen såg på kommunismens utbredning i världen, Gudrun Persson blandar ihop eller känner ej till den stora motsättningen om ”Socialismen i ett land” kontra den ”Permanenta revolutionen” och tillskev Stalin Trotskys uppfattning om permanenta revolutionen.
Men det var inget tal för att försöka förstå (den komplexa) orsaken/uppkomsten av kriget eller något resonemang hur vi skall få ett slut på kriget. Utan det måste bli en upplösning/besegrande av Ryssland. Vi ser nu i den andan hur väst krav på tysk militarism skall rustas upp och komma till räddning med sina tanks. Så nu skall åter tyska tanks rulla mot Ryssland. Så vad är det väst önskar att Tyskland och väst skall slutföra? Det Hitler misslyckades med? (Samtidigt förlöjligas Rysslands påstående att de känner ett existentiellt hot.)
Läget i Ukraina, nu (igår) skriver The Wall Street Journal om mordet på Denis Kireev (en av Ukrainas förhandlare ) som sköts i bakhuvudet i mars 2022 av Ukrainas SBU, något vi ej kunde läsa om i våra MSM då. Så hur länge skall vi vänta på att få veta hur helikopterolyckan gick till som tog livet av minst 14 människor varav tre ministrar? Är det denna regim vi skall ösa pengar, militär materiel m m på?
Örjan Appelqvist!
Jag har skrivit mycket i lindelof.nu om bristerna i sättet som majoriteten av skribenter och kommentatorer argumenterar på. Kommentaren som jag skrev ovan bleve lång om jag ginge igenom det igen. Fast jag kan skriva en artikel till om du vill; åtskilligt nytt material har tillkommit.
”Götesson!”; ”Appelqvist!” – så talar godsägare och befäl till underlydande.
Visserligen har den förtäfflige Lasse Ekstrand härförleden varnat för akademiens urartning, men jag har ändå svårt att föreställa mig att docent Persson själv tror på det hon säger.
På den gamla onda tiden d v s under kalla kriget fanns i alla fall kremlologer som emellanåt släpptes fram i våra medier.
Av slikt intet spår. Gudrun Persson bidrar till att förstärka den infantila fixering vid Putin som nu dominerar rapporteringen.
Kan återkomma med exempel.