Man behöver inte vara socialist för att begripa att vinster i välfärden är ett otyg. Grundläggande kunskaper i borgerlig företagsekonomi leder obönhörligt till den slutsatsen. De vinster som plockas ut ur välfärden skulle ju kunna användas i välfärden! Välfärden får således mindre resurser med vinstuttag. Att profitdriven välfärd skulle vara mer effektiv än offentlig budgetstyrd välfärd är nys.
Det är ytterst en ledningsfråga. De regler och metoder som är användbara inom profitdriven välfärd kan även användas inom offentlig driven välfärd. Numera heter det tunga argumentet för profitdriven välfärd: VALFRIHET.
- Patienten skall kunna välja vårdcentral inom det landsting han/hon är mantalsskriven. Val av läkare är dock ingen rättighet.
- Barn och föräldrar skall kunna välja vilken skola som passar bäst för barnet.
- De äldre skall kunna välja sitt eget äldreboende. Det heter vidare att ägandeformen inte är en viktig fråga. Dock blir upprördheten stor då förslag ställs att privata företag skall bort från välfärden. Då lyder argumentet: men då försvinner ju valfriheten. Valfriheten handlar således om profit, inte lokalisering, kvalité eller innehåll. Här duger även de mest ihåliga argument för att försvara den heliga profiten.
Argumentet om valfrihet inom vård, skola och omsorg är i grunden genomfalskt:
- Alla kan inte vara listade på samma vårdcentral samtidigt
- Alla barn kan inte gå i samma skola samtidigt
- Alla äldre kan inte bo på samma äldreboende samtidigt
Rent språkligt betyder valfrihet i detta sammanhang ett önskemål om vårdcentral, skola eller ett äldreboende. Det gjorda valet leder inte med automatik till önskat resultat. Denna typ av valfrihet kan lätt förenas med offentlig driven välfärd.
Eftersom talet om valfrihet enbart är ett fikonlöv för att försvara att skattemedel går till vinster i privata företag blir det nödvändigt att peka på ett hållbart alternativ och det handlar om närhet med möjlighet till byte.
Eftersom de allra flesta människor önskar att erbjudna välfärdstjänster skall finnas i närområdet, erbjuds alla som ett första alternativet en skola, en vårdcentral eller ett äldreboende i närområdet. För de som inte är nöjda med denna tilldelning skall det finnas möjlighet att söka välfärdstjänster i andra områden. Fördelarna med detta är flera:
- mer pengar blir kvar i välfärden eftersom de privata vårdgivarna kan utmönstras
- mindre byråkrati för att hantera och prioritera all ansökningar
- mindre arbete för föräldrar/barn, patienter och äldre i valet av välfärdstjänster
Det bör även uppmärksammas att profit i välfärden leder till högre kostnader. Profiten är en kostnad som företaget måste få täckning för och detta tas ut av den skatt som alla betalar. Jakten på vinst leder till neddragning av personal och reducering av andra kostnader. Neddragningar av personal leder antingen till sämre kvalité eller att befintlig personal måste arbeta mer. Knappast ett antingen eller; snarare både och.
Nu gråts det krokodiltårar med anledning av risken till av privatiseringar. Företag kommer att gå i konkurs och de som har satsat pengar kommer att ställas på bar backe. Under förutsättning att företaget har en sund balansräkning, och det skall man ju ha, går det för den enskilde att realisera fordringar och skulder utan att det görs med förlust. Det heter vidare att dessa konkurser kommer att led till arbetslöshet. Detta är falskt. Alla som arbetar inom de privata välfärdsföretagen kommer att få jobb inom det offentliga, utom den högsta ledningen kanske. Avprivatiseringar skall inte innebära ett mindre utbud av välfärdstjänster, snarare tvärt om.
Nu börjar allt fler inse att öppen profitjakt i välfärden via aktiebolag upplevs som allt mer stötande och förkastligt (DN 2017-03- 18). Rädda vad som räddas kan. Slå ett slag för stiftelser och ideella föreningar som inte delar ut ett överskott till ägarna utan låter detta stanna kvar i verksamheten.
Detta kan ju vid första påseende verka vara en hållbar lösning. Inom ramen för både stiftelser och ideella föreningar är det möjligt för de som kontrollerar dessa verksamheter att plocka ut pengar för egen räkning genom höga löner, fejkade konsultarvoden mm. Om man endast motsätter sig aktiebolag inom välfärden lämnar man fritt fram för profitjakt via handelsbolag och enskilda firmor.
…
Länk till artikeln ”Minskad ojämlikhet”.
Grundläggande kunskaper i aktiebolagslagen och om betydelsen av vinstsyftet gör också borgerliga människor med humanistiska ideal motståndare till vinster i välfärden.
Av adjungerad professor ROLF SKOG:
Läs länken så får vi nog klart att ägarnas vinstintresse skall gälla alena.
Du har rätt att i irritationen över den aktuella skolpolitiken skenade orden iväg. Är så jävla less på privatiseringen av svensk skola och annan välfärd och att det fortgår som det gör.
Tar kanske ett samlat grepp framöver när jag har tid och kommer med ett inlägg.
Kommer snart med ett inlägg om hur svensk skola hanterar läs- och skrivproblematik och även andra funktionsnedsättningar.
Skrämmande dålig är den totala bilden med en del undantag. Bara det faktum att under 15 år på landets Lärarhögskolor inte utbildade en enda lärare i läsinlärningens pedagogik och metodik och grundläggande teorier om grundproblematiken. Av alla de lärare som utbildades som 1-7 lärare, fann inte en enda av tiotusen (som gick sina utbildningar och fick grundkunskaper i klassisk läsinlärning med olika metoder) att välja mellan anpassad till elevens olika svårigheter inom läsandets olika komplikationer. Det fanns möjlighet att som tillval välja läs- och skriv-, men hör och häpna, ingen sökte den utbildningen. Den skulle naturligtvis ha varit obligatorisk.
Idag är situationen något bättre men inte bra. Mats Myrberg professor på LHS gick i spetsen för detta vilket hedrar honom.