Det enda jag ännu tänker låta mig uppröras över är att vissa män uppenbarligen organiserar sig i sexnätverk där små och stora människor av kvinnokön mot betalning utsätts (eller låter sig utsättas) för förnedring och livsfarliga övergrepp.
Om det är manliga polischefer, direktörer, rektorer, lärare eller arbetslösa utlandsfödda som misshandlar spelar faktiskt ingen roll. Att det överhuvudtaget förekommer är kärnfrågan, vilket är ett djupgående symptom på att samhället rymmer svårt sjuka delar. Som hussvamp skjuter de sitt mysélium även långt in i de friskare delarna.
Porr- och prostitutionskonsumenter behövde förr aktivt söka sig till marknaden, nu söks varje man upp personligen av porrens och prostitutionens profitörer via datorn. Tonårsrumpor, urringningar och dejtingannonser skriker överallt. Att de allra flesta män hajar till på dessa signaler är knappast onormalt. Många fler fastnar i porrsurfande och sexmissbruk nu än före Internets dagar. Vårt folks kultur tar stor skada. Gränser som var självklara förr öveskrids nu med ett litet klick.
Kvällstidningarna jagar nu alla detaljer. ”Linda 29 berättar om sina möten med polischefen Göran Lindberg” skriver Expressen. Hur vet man att Linda inte ljuger? Varför frågar inte reportern Annsofie Näslund varför Linda inte anmäler gubbarna som ”våldtar” henne 50 gånger?
Göran Lindbergs tidigare före detta uppdragsgivare; Cecilia Wikström, Clas Borgström, Thomas Bodström och andra, förfasar sig över det de faktiskt inte vet ett skit om. Men den kulturella hussvampen är de – mer än de flesta andra – ansvariga för. Man häpnar över den aningslöshet de i praktiken visat genom rödkindat entusiastiskt samarbete med karriärfeministiska maktmän.
Göran Lindberg var en omstridd polischef. Många ogillade hans åsiktspaket, ledarsil och kände instinktiv olust. Tanken att det var nå´t konstigt med den karl´n, fanns säkert på många håll. Fast ingen kunde ana det som nu trumpetas i medierna som sanning. Kulturklimatet hindrade kritiska frågor från att ställdes öppet.
Att Göran Lindberg nu döms i pressen är ett demokratiproblem. Jag håller inte med UNT:s chefredaktör Lars Nilsson eller Billy Butt, som igår och idag försvarar namnpubliceringen, fast på var sitt vis. Sanningen är enkel, namnet gick inte att hemlighålla för att alla nu kör för fullt i konkurrensen om lösnummerköparna – trots att man vet att det är principiellt fel. Marknaden bestämmer i praktiken över rättssäkerhet och demokrati. Det är ruttet.
Vare sig han döms eller frias är hans liv förstört. Inget kommer att förändras. Och den kulturella hussvampen kommer att fortsätter att klättra upp efter väggarna.
________
Några pressalster om Göran Lindberg: Aftonbladet 2010-01-29[1], Aftonbladet 2010-01-29[2], Aftonbladet 2009-01-29[3], UNT 2010-01-29, Expressen 2010-01-29
Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: Billy Butt, dejtingsajter, feminism, Göran Lindberg, polischef, porr, porrsurfande, prostitution, sexmissbrukare, tonårsrumpor, urringningar
Hur tar vårt ”folks kultur” skada menar du? Att sexmissbruk är att överskrida en gräns hänger jag med på, men på vilket sätt är porrsurfning att överskrida vår ”folks kultur”? Hör inte erotik/porr med folklig kultur att göra?
Jag mådde fysiskt illa när nyheten om polischefen basunerades ut i media. Personen ifråga – lätt att identifiera utifrån de ingående beskrivningarna om den mjölkdrickande etik, moral och och jämställdhets-föreläsaren. Just denna person stod inför politiker, chefer och personal inom Fagersta kommun så sent som i november 2009 och föreläste under rubrik ”LIKA VÄR(L)D” – just nu uppstår frågan om han är skyldig. Inget värde! Hur kunde han? Lura så många – göra så många besvikna! Stämmer in i sångarens -”Jag mår illa……”
Har idag anslutit mig till facebook-gruppen ”MÄN SOM INTE HATAR KVINNOR”. Rekommenderas, öppen även för kvinnor förstås.
Kristoffer!
Porrsurfning är en själsdödande aktivitet som exploaterar manlig svaghet. Den iscensätts av bedragare och profitörer och är dålig i alla avseenden. Kulturell hussvamp alltså. Kärlek och erotik ska inte blandas ihop med det här.
Knut!
Men vart går gränsen mellan erotik och porr?
Klart att det kan tyckas svårt att dra en klar gräns. Men nog finns den, om än aningen diffus, båda har ju med nakenhet och kroppar att göra. I mina ögon är nätets porrsajter oerotiska. Menar du att nätporr inte är ett problem?
Tack för att ni män verkligen tar upp ämnet och lyfter diskussionen om manlig makt och utnyttjande av barn. Heja er! Jag har också anslutit mig till ”Män som inte hatar kvinnor” – och jag hatar inte män heller.
Knut,
En diskussion om porr är intressant. Jag hävdar att erotik är en illusionär ”förfining” av exakt samma fenomen som porr; alternativt att termen ”porr” (liksom ”erotik”) förändras från person till person så att det blir meningslöst att definiera och använda. Jag vill dock inte ta upp för mycket plats i kommentarspalten för en off-topic-diskussion, men för att svara på din fråga om jag anser att nätporr skulle vara ett problem; nej jag anser inte att nätporr eller porr i sig själv innebär ett problem. Porr kan bli ett problem, särskilt med tanke på vårt patriarkala samhälle, men det gäller all slags kultur – inte bara visuellt eller uttryckbart sex.
Men för att återkoppla till ämnet; jag anser inte att nätporren är boven i kontexten. Nätporr i sig själv kan vara allt mellan himmel och jord, alla sorters smaker och intressen, därav blir det så problematiskt att försöka bunta ihop den till ett problem (eller lösning). Jag tror faktiskt inte vi kall skylla på nätporren för de sexmissbrukande nätverk som finns i samhället. Nätet i sig har gjort det enklare att kommunicera med varandra vilket får positiva och negativa konsekvenser, dessa nätverk är bara ett av dessa konsekvenser.
Polisutredning och rättegång kommer att ha sin gång. Det ruttna i samhället visar sig i att de av överheten upphöjda värdena och av media troget utförsäljande är förljugna.
Innebär bl a att många ”smarta” kan utnyttja detta, som nu den som kallas Kapten Klänning.
Men han är inte den ende. Tänk på andra i högre ställning. Hur ljuger de inte och lever dubbelliv. Inte Reinfeldt dock – han är bara enfaldig och troende – på nyliberalismen.
Jag syftar på överheten som efter valet kommer att vara kvar. Den är som på Strindbergs tid. Det insåg i vår tid Jan Myrdal. Och nu allt fler – i första omgången de som inte förblindas av bredskärmarnas sken, utan innerst inne förstår att det är just ett sken, inte bild av den verklighet man leker i. Men det blir allt fler som öppnar ögonen för en annan bild, tror och hoppas Sixten.