Sveriges nationaldag och …

Sveriges nationaldag idag. Vi firar genom att klippa gräs, plantera och rensa i rabatterna, läsa i skuggan under ett träd, äta ute och njuta av det bästa i den svenska försommaren. Det bästa i vårt svenska nationaldagsfirande är att uppskatta och påminna oss om vårt liv i relativ trygghet. Vårt nationella självbestämmande är ändå så betydande att vi i demokratisk ordning kan välja riksdag och kommunfullmäktige. Vi kan i försommarsolen koppla av i förvissningen om att inget utifrån omedelbart hotar våra liv. Inte ens det stundande prinsessbröllopet är särskilt hotfullt. Det är bara tröttsamt.

I bakgrunden hörs radion. Fortfarande dominerar överfallet på Ship to Gaza. Den trygghet vi känner i vårt land idag är vad palestinier borde ha mer av. Men Israel berövar dem alla möjligheter till det. Inte ens cement för att bygga upp sina sönderbombade hus kan de skaffa sig. Jag åker enkelt till byggmarknaden och köper vad jag behöver. Att staten Israel behandlar palestinierna som vi gjorde med gångna tiders hjon är en rasistisk skändlighet.

Israel har utnämnt sig själv till en ”judisk” stat och alltså kopplat sin politik till religion. Det här tog Torbjörn Tännsjö upp på Newsmill 2010-05-31. Han skrev på engelska och försökte därmed nå utanför våra nationella gränser med sitt inlägg. Han vädjade till judar att ta avstånd från staten Israels övergrepp, för att på så sätt visa att staten Israel inte kan uttala sig i alla judars namn. Han menar att det är viktigt för att stävja en våg av antisemitism, som kan väntas i kölvattnet på angreppet av Ship to Gaza-konvojen.

Willy Silberstein gick till angrepp mot detta och annat i SvD 2010-06-04 och vänder det hela till att Tännsjö gör alla judar ansvariga genom att kräva att de ska ta avstånd. Dessa artiklar följdes upp i ett radiosamtal mellan Torbjörn Tännsjö och Jonathan Leman (redaktör för tidningen Expo). Där lyckades Tännsjö hålla sig lugn och saklig trots anklagelserna om antisemitism och påvisa det bakvända i Silbersteins och Lemans resonemang. Alltså, för att hindra antisemitismens utbredning bör Israelkritiska judiska organisationer och personer ta avstånd från Israels övergrepp, som ju annars enklare kan uppfattas som brott i alla judars namn. Judendomen är ju en religion som man kan konvertera till eller lämna. Det är alltså ett personligt val. Att mystifiera judiskhet med blodsband leder åt skogen.

Israels vänner (judar eller inte – jag skiter i vilket) är mycket trängda. Henning Mankell uttrycker saken solklart i en TV4-intervju. De arbetar nu med alla medel för att vända opinionen från Israels uppenbara brott och skapa en bild av att aktivisterna på frihetsflottan egentligen var förklädda terrorister – styrda av Hamas. ”We Con (lurar) the World” heter YouTube-filmen [länken bruten] som är ett tydligt exempel på det här. För att vinna opinionen vet man hur viktigt det är att få skratten på sin sida. Skickligt ihopsatt, men mycket obehagligt.

Nu kryper det sakta fram att Israel trots allt diskuterar att lätta på Gazablockaden. Det är en helt otrolig utveckling. Frihetsflottan har vänt utvecklingen och verkligen åstadkommit något för palestinierna. Någon sa att Frihetsflottan varit viktigare för solidariteten med palestinierna än Gazamassakern för drygt ett år sedan. Svårt att fatta, men Israel har nu målat in sig i ett hörn. De är inte ömöjliga att besegra.

Mycket återstår, men målet är ett fritt och oberoende Palestina, där palestinierna kan njuta av sitt vackra land på sin nationaldag, när den än är, precis som vi gör idag.

Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: Gazablockaden, Jonathan Leman, judar, nationaldagen, oberoende, Palestina, Ship to Gaza, Torbjörn Tännsjö, We Con the World, Willy Silberstein