Minns ni Dror Feiler och Gunilla Sköld Feilers installation Snövit och sanningens vansinne, som visades 2004 på Historiska museet. Temat upplevdes så provocerande av israeler att det saboterades av såväl privatpersoner som Israels dåvarande ambassadör Zvi Mazel. Då underordnade sig alla makthavare demokratins grundregler om konstens frihet – trots Israels krav på ett ingripande.
Fallet Vilks är i princip ett parallellfall. Nu provoceras en grupp människor (muslimer) av konstverk och kräver myndighetsingripanden. Även nu underordnar sig alla makthavare demokratins grundregler och några krav inskränkningar därifrån är knappast att vänta på kort sikt med anledning av detta. Det är bra.
Samtidigt pågår den viktiga humanitär aktionen Ship to Gaza för att peka på det orimliga i Israels behandling av 1,5 miljoner palestinier i utomhusfängelset Gaza. Dror Feiler är svensk talesperson för detta projekt. Just nu är han, Mattias Gardell, Henning Mankell m fl. på väg med fartyget Sofia till Gazas vita och – enligt folkrätten – fria strand med fredliga förnödenheter till de blockerade Gazaborna.
Vems ärenden springer de svenska islamisterna i denna fråga? Jag talar då inte om de 99,9 procenten svenska vardagsmuslimerna, utan om just den lilla promillen välartikulerade islamister och deras svensknationella svans (Omar & Co). De kräver polisingripanden mot fria föreläsningar av islamkritikern och konstmystikern Lars Vilks och de tror sig ha vunnit en seger när de lyckats provocera andra mindre svenskverbalt skolade muslimer att skapa en sådan oreda att föreläsningen stoppades. Vems ärenden springer de idag?
Deras konstiga position är ett resultat av en djupgående och synnerligen kontraproduktiv motsättning inom den svenska solidaritetsrörelsen för Palestina. Efter att de så kallade ”antisionisterna” (Omar, Wilhelmson, Lindqvist m fl.) startade eget efter att ha missslyckats med att rensa palestinarörelsen från sionistiskt (judiskt) inflytande, blev det naturligt att kritisera bland annat Dror Feiler och andra för deras engagemang i JIPF (Judar för Israelisk-Palestinsk Fred) och kalla dem sionister. Nu hotar sionisterna i Israel den humanitär aktionen för Gazaborna medan de svenska ”antisionisterna” kritiserar Palestinagrupperna och JIPF, som ligger bakom Ship to Gaza-projektet för att gå Israels ärenden. Bingo!
Medan ”antisionisterna” sätter dagordningen för den svenska debatten genom att stoppar fria föreläsningar och kräva inskränkningar i yttrandefriheten kan Israel i lugn och i relativ mediaro planera sitt ingripande mot Ship to Gaza-projektet.
Min slutsats blir att Lars Vilks konstigheter själ medieutrymmet och underlättar för Israel & Co att fortsätta sin skamliga behandling av palestinierna i Gaza. Omar & Co fungerar som Israels nyttiga idioter. Hade de inte gjort det frivilligt hade Israel uppfunnit dem. Och Vilks konstigheter väger konstnärligt sett fjäderlätt jämfört med Dror Feiler och Gunilla Sköld Feilers installation Snövit och sanningens vansinne.
Bloggportalen Intressant
Andra bloggar om: Dror Feiler, Lars Vilks, Omar, Shit to Gaza, muslimer, antisionisterna, Palestinagrupperna, JIPF
Intressant resonemang du tar upp, Knut! Som medlem på antisionistlistan, den debattlista ”Omar & Co” driver kring ”antisionistiska” frågor, måste jag dock korrigera dig på en punkt. På den listan har det nu bara varit positiva tongångar kring ”Ship to Gaza”-projektet, som faktiskt utvecklat sig till en ”Freedom Flotilla”.
Dessutom är det svenska inflytandet begränsat. Det är faktiskt en mindre flotta med 3 större och (minst) 9 mindre båtar, som nu stävar mot Gaza, under direkt turkiskt beskydd, bl a med stödhelikoptrar!!!
Att det inte hörs mer om detta i svensk media tror jag inte har någonting med ”Omar & Co” att göra, utan med den judiska dominansen i våra medier. Se t ex den fullständigt hialösa hetsartikeln (kolla bara kommentarerna!) i dagens Expressen: https://www.expressen.se/debatt/1.2001146/skepp-fullastade-med-charlataner
Att ”antisionisterna” inte öppet kan kritisera Ship to Gaza-projektet får skrivas på opportunistkontot. De hatar Feiler, Ascher, JIPF och Palestinagrupperna. De ser dem som Israels förlängda arm. Det vet du. Den skada de anställde i Palestinarörelsen sedan drygt ett år tillbaka är mycket stor.
Som jag skrev var det här inte fråga om ”öppen” kritik utan om diskussion på den interna mailinglistan. Något hat mot personer eller organisationer du nämnder har inte förekommit på listan, så länge jag varit med (sedan i höstas).
Genom att använda ”guilt-by-association”-teknik och måla upp konstruerade åsiktsskillnader försvårar du en saklig diskussion. Sådant verkar enbart splittrande. Du gjorde en poäng av ”skadan” i Palestina-rörelsen vid den av yttrandefrihetens fiender angripna manifestationen på AlQuds-dagen 20 september förra året. Nu skedde skadan ”drygt ett år tillbaka” och skulle vara ”mycket stor”. Vad talar du om egentligen?
Ordvalet (”hatar”) är ganska starkt. Dock vet jag inte om skadan är mer än kortsiktig och dess omfattning ska inte överdrivas. JIPF är en öppet sionistisk organisation, tyvärr.
Deras ogillande är vitglödgat. Om det kan kallas hat kan möjligen diskuteras. JIPF rymmer kloka personer som jag anser man bör kunna samarbeta med. Klyftan mellan grupperna i den svenska Palestinarörelsen kan förhoppningsvis överbryggas.
Det är bra att du hoppas på större enighet i svensk palestinasolidaritet, Knut! Då återstår frågan HUR sådan enighet, ev bara om att vi värderar vissa fakta olika men ändå kan samsas för ett större mål, kan uppnås?
Utan öppen och saklig diskussion kring olika fakta och bedömningar lär det i varje fall inte gå. Anser du att en sådan diskussion främjas av att envist bita sig fast i känslomässiga faktorer, som frågan om ”vitglödgat hat” eller ”vitglödgat ogillande”? Eller kanske det är just frågan om det är ”vitglödgat” eller ej vi borde borra ner oss i?
För mig förefaller det mycket bättre att diskutera just sakskälen till de olika bedömningarna av t ex JIPF. Det var den debatten som stoppades på Palestinagruppernas eget diskussionsforum. Ja, det ledde t o m till att detta forum lades ned, genom ett odiskuterat beslut i PGS´ ledning! Av någon anledning känns detta förfarande alltför välbekant!
Kanske Ship to Gaza kan bidra till enhet i handling i Sverige för palestinierna. Kanske ”antisionisterna” kommer att ansluta sig till sådana framöver. Då är problemet fört åt sidan och möjligheterna för människor av olika religion, nationalitet och politisk grunduppfattning kan gå samman i grundfrågan: Bryt blockade mot Gaza och Befria Palestina.
Kanske man också ska sluta älta nedläggningen av Palestinagruppernas eget diskussionsforum och JIPF:s karaktär?
Kommentar till â€Vilks eller Feilerâ€
I debattinlägget â€Vilks eller Feiler†utväljer Knut Lindelöf (KL) på sin egen blogg undertecknad och Lasse Wilhelmson (LW) till huvudmål för ett angrepp; vi går tydligen på något sätt Israels ärenden.
KL påstår att LW och jag hör till dem (â€antisionisternaâ€) som vill â€stoppa föreläsningar (d.v.s. Vilks) och kräver inskränkningar i yttrandefrihetenâ€. Det gör vi ingalunda, inget av det vi sagt eller skrivit tyder på detta, och det vet KL om. Som mångåriga â€fibbare†vet vi att försvara friheten att yttra sig även för våra värsta meningsmotståndare, en hållning som hamnat i sorgligt förfall i FIB-föreningen på senare år, då inte ens dess ordförande kunnat förmå sig att leva upp till FIB:s stolta paroll. Jag syftar på Kenneth Lundgrens reaktion på AL-Quds-incidenten på Sergelstorg i höstas då LW av huliganer handgripligen förnedrades och hindrades demonstrera sina åsikter om den judiska apartheidstaten.
Att Dror Feiler får representera svensk palestinarörelse i Ship to Gaza betyder att denna rörelse accepterar ett fingrande på palestiniernas mest basala rättighet: flyktingarnas enligt folkrätten absoluta och ovillkorliga rätt att återvända till det land och den hemvist de av judar fördrivits från och återfå eller kompenseras för förlorad egendom. Feiler har en ledande position i JIPF och och dess europeiska paraplyorganinsation som står för åsikten att denna palestiniernas rätt inte får äventyra den judiska staten. Denna stat är både per definition och de facto (genom etnisk rensning och landstöld) en konstruktion av judisk och kolonial rasism (Beträffande palestiniers åsikt se â€Öppetbrev till President Abbas—-†https://www.tffr.org/, Nyhetsbanken.).
En solidaritetsrörelse av dagens slag som låter sig hindras att lyfta fram den palestinska kampens kärnfråga blir desarmerad och försedd med munhäfta och skygglappar, den blir i det långa loppet mer ett försvar för Israels än palestiniernas sak. Att LW, jag och andra misslyckats med att påverka Palestinagrupperna beror på att vi tystats: debattvägar stängts och vi utsätts för förtalskampanjer, som KL:s inlägg exemplifierar. Dock är inte sista ordet sagt. Utländsk opinion tränger på. Ilan Pappes bok â€Den etniska rensningen av Palestina†(förlag Karneval) har lyckats slinka igenom den allhärskande svenska sionismens filter. Han uttrycker det vi vill säga på ett kristallklart sätt.
____________
Tillägg med anledning av dödsattacken mot Ship to Gaza i dag.
Om återvändanderätten implementeras faller den judiska staten snart ihop och förutsättning för fred och rättvisa uppstår. Därför måste detta krav ställas före allt annat i solidaritetsrörelsen.
Det är för sin ståndaktighet i återvändandekravet som Hamas och Gazaborna är ett dödligt hot mot den judiska staten. Detta är förklaringen till att de terroriststämplas, och till Israels desperata handlingar. Dagens händelse visar att Israel är berett att gå hur långt som helst i försvar för statens judiskhet.
Kritiken mot den ledande roll palestinarörelsen ger de individer som framför allt kämpar för den judiska statens existensberättigande påverkas självklart inte av dagens händelse.
För den som sakligt vill granska mina argument – se min artikel â€Israel som judisk stat bör ifrågasättas†som webmaster KL efter många påstötningar till slut förde in på https://www.fib.se/visa_kors_info.asp?Sidrubrik=Nyheter&e=e005&DocumentId=30&Avdelning=050&Meny=027
I diskussionen om den svenska Palestinarörelsens inriktning har Lasse Wilhelmson, Snorre Lindqvist och Mohamed Omar ofta framfört samstämmiga argument. Men viktiga åsiktsskillnader dem emellan finns tydligen. Det var förhastat att bunta ihop dem som jag gjorde.
Nå, mer än någonsin framstår idag enigheten i huvudfrågan som det allra viktigaste. Bryt blockaden av Gaza, protestera mot Israels piratdåd i natt etc. Israels skurkaktighet har sällan framstått klarare för Europas folk. Att i det läget dra upp en diskussion om Dror Feilers lämplighet som talesman för svenska Ship to Gaza, som Snorre L gör, är (som jag ser det) minst sagt olämpligt.
Självklart finns diskussionen om staten Israels existensberättigande vilande under ytan. Men just nu gäller det att rädda människoliv och påvisa Israels övergrepp. Att splittra opinionen med de allra svåraste framtidsfrågorna just nu tjänar inga goda syften. De kommer vad det lider att aktualiseras oavsett vad LW, SL, MO m fl. (de så kallade antisionisterna) säger just nu.
Denna typ av onödiga missförstånd som din artikel visar upp skulle ha varit utklarade för flera år sedan om en ocensurerad interndebatt fått föras. Istället är flera personer förklarade som sabotörer. Innan de fått upprättelse så är såret öppet. Upprättelse får de när interndebatten slutförts – men då de offentligt utpekats som sabotörer måste debatten slutföras offentligt.
Att innan detta skett släta över med något i stil med att ”nu ska vi alla vara snälla” är förtryck. Däremot är det just nu inte läge att diskutera detta med tanke på pirat-terror-dådet på internationellt vatten i morse.
Just nu är det inte läge att diskutera detta med tanke på pirat-terror-dådet på internationellt vatten i morse. Du tog orden ur min mun.